Månad: november 2009

Vårt ego är som ett svart hål

zambiaEn fråga jag fick: Kan en analogi göras mellan andlighet och svarta hål, vilka oåterkalleligt konsumerar all materia?

Mitt svar: Alla astronomiska fenomen är en härledning från det skapade begäret på det livlösa nivån. Det är precis därför de finns på en sådan gigantisk skala. Också den vegetativa nivån av naturen, som följer direkt efter den livlösa, är ojämförbar med universums omfattning.

Den livlösa nivån i materien och begäret kräver kvantitativ styrka jämfört med den högre, vegetativa nivån. Denna olikhet understryker bara den kvalitativa skillnaden mellan naturens två nivåer, den stilla/livlösa och den vegetativa.

När det gäller de svarta hålen, är de bara som vårt ego – ett begär som vill njuta och konsumera hela världen. Vi har ändå att se fram emot att hela bilden av universum formas inom oss. Det kommer att bli mötesplatsen där fysik och kabbala möts.

Det finns inga genvägar till den andliga världen

En fråga jag fick: Om jag lär känna hela den här världen, då kommer jag att kunna tjäna alla pengar i världen och använda dem till att sprida kabbala till hela mänskligheten. Som ett resultat kommer hela världen att uppnå den andliga världen, och jag tillsammans med dem. Innebär det att man kan använda sin kunskap och förmögenhet för att uppnå det andliga?

Mitt svar: Även om hela världen skulle uppnå det andliga, så skulle du inte uppnå det tillsammans med dem. Du skulle behöva göra ansträngningar i enlighet med din själs rot för att korrigera den. Annars skulle du inte få rätt sinnesorgan (kärl, kli) för att känna den andliga världen. Det andliga kan inte serveras på ett fat för någon.

Även om alla skulle korrigera sig själva och de skulle ta dig med till den andliga världen, så skulle du förbli som en prick bland dem, oförmögen att känna någonting. Trots allt så är du i den andliga världen redan nu, omgiven av Oändlighetens värld, men du känner det inte eftersom du inte har de medel som behövs för att göra detta.

Den enda som kan utveckla dig är du. Denna utveckling kommer att ske endast under inverkan av det Övre Ljuset och till den grad du vill ha den. Endast kollisionen mellan Ljuset och begäret, Ljusets in- och utgångar, gör det möjligt för dig att känna det. Vem kan annars göra det, om inte du?

Naturligtvis, om du skänker till andra genom att delta i spridningen av kabbala, så hjälper det dig. Men dina personliga ansträngningar är nödvändiga. Andlighet förtjänas inte med pengar, utan med eget arbete. Var skulle du annars känna det andliga? Du måste vara hungrig på det och odla denna hunger inom dig – hungern efter att få skänka, att förenas med andra, att smälta samman med Skaparen. Tror du att någon bara kommer att lyfta upp dig och bära dig med sig som en resväska?

Du kan få det andliga redan nu! Den Oändliga Världen finns redan runt omkring dig, så vad hindrar dig? Bristen på längtan!

Vad kan jag skänka, när och till vem?

En fråga jag fick: Inom kabbala säger vi att vi måste lära oss att skänka. Men vad kan jag ge, när och till vem?

Mitt svar: Vad skulle du ge? Vad helst din vän begär! Omedelbart. (Trots allt, när du älskar någon så vill du tillfredställa dem direkt.) Till vem? Till alla! Om du kommer ut ur dig själv så kommer skillnaderna mellan de du skänker till, att försvinna. Om det är en vän, Skaparen eller hela mänskligheten, så är de alla ett utanför din egoism.

Baal HaSulam skriver följande i punkten 15 i artikeln ”Uppenbarelsen av Gudfruktighet”:

”Det är för att, verkligen, med avseende på en person som fortfarande är ”stilla” inom skapelsens natur, är det ingen skillnad mellan kärleken till Gud och kärleken till hans nästa. Det är för att allt som inte är honom själv, är overkligt för honom.

Följaktligen definierade han det för sig som kärlek till sin vän, därför att dess syfte är närmare och syns fortare, och det är felsäkert och krävande.”

Av det följer, att testa hur mycket man älskar sin vän är ett säkert sätt att undvika misstag på vägen att uppenbara Skaparen.

Vi kan inte röra oss av oss själva – Ljuset förflyttar oss

1En fråga jag fick: Dina mål är vackra; lycka, frihet, medvetande hos människorna och harmoni i världen. Har jag rätt?

Mitt svar: Ja, det har du!

Fråga – fortsättning: För att komma till dina mål så är dina metoder effektiva. Du använder människors ego och illusioner för att befria dem från ego och illusioner. Rätt?

Mitt svar: Ja, du har rätt!

Fråga – fortsättning: Konsekvenserna är exakt sådana som du vill att de skall vara: folk blir attraherade, grupperna av dina efterföljare växer och din makt och ditt inflytande växer också. Har jag rätt?

Mitt svar: Ja, det har du!

Fråga – fortsättning: Tror du inte att, för att fortare skapa mer makt, att du avvikit något från det sanna målet? Tror du inte att dina efterföljare också blir något distraherade?

Mitt svar: Även om du hade rätt, så rör vi oss inte av oss själva. Det är Ljuset som förflyttar oss, även om vi inte vet i förväg vad det innebär att ”avvika” och vad det är att ”gå rakt fram”. Det är för att vi rör oss i en öken! Se efter i Baal HaSulams brev ”Vägen till Skaparens hall”, sida 63.

Hur boken Zohar återfokuserar vår syn

Boken Zohar förklarar din relation till Skaparen, vilket är det enda du behöver lära dig någonting om. Det enda som existerar i hela verkligheten är Skaparen och skapelsen, och de är de enda ”sakerna” som boken Zohar talar om.

Också i våra vanliga liv, där bilden av vår värld hindrar oss från att se sanningen (att Skaparen och du själv är det enda som existerar), är allting runt omkring dig i verkligheten din relation med Skaparen, även om detta ännu inte är uppenbart för dig. Det finns inte någonting annat jämte Skaparen och skapelsen.

Även om det inte finns några bilder i det andliga, så tar Zohar oss först med i vad som verkar vara “kroppsliga” situationer, och berättar för oss om handlingar och bilder som är välkända för oss i denna världen. Men sedan börjar Zohar att förklara vad som sker bakom kulisserna beträffande denna bild – vad som händer med krafter, begär och kvaliteter på en högre, parallell nivå. På det sättet tränas vi gradvis att upptäcka de högre “bilderna” eller kvaliteterna, och att se allting som vår relation med Skaparen.

Bara våra ögon kommer att se

Fråga: Vem formar de andliga kvaliteterna i mig? Gör jag det själv eller gör Skaparen det för mig?

Mitt svar: På den anliga vägen upptäcker en person kontinuerligt nya lager av verkligheten och ett enhetligt system uppstår gradvis inför honom. Det är en stor mekanism som kontrollerar varje atom och molekyl i hela skapelsen. Denna mekanismen kontrollerar också hur de är sammankopplade och vilka förändringar som äger rum inom dem. Vi vet inte vad vi kommer att upptäcka som en konsekvens av vårt andliga sökande. Men vår uppgift är att lära känna Skaparen genom Hans handlingars exempel.

Fråga: Är det möjligt att kombinera två synsätt: ”Det finns ingen annan jämte Skaparen” och ”Det finns ingen annan jämte mig”?

Mitt svar: Vi kan inte klara av att kombinera dessa motsatser i vårt språk, våra känslor eller vårt förstånd.

När du känner att du har kommit lite högre än denna världens nivå och när dina föreställningar om tid och rum upphör, då kommer en helt ny upplevelse att infiltrera ditt sinne. Också i den andliga upplevelsen är vi begränsade av beskrivningarna av världarna BYA.

En person är kapabel att stiga ännu högre, men han kan inte beskriva det som uppenbaras där, eftersom det inte finns bokstäver, ord eller ljud som kan beskriva det. Detta är för att hela vår upplevelse är byggd på kontraster. Till exempel, ljus-mörker och god-ond. Ovanför världarna BYA är god och ond blandade med varandra. Vi kan inte beskriva detta. Därför, det finns ett svar på din fråga, men det är omöjligt att uttrycka det. Stig uppåt och det kommer att bli uppenbart för dig. Det är sagt om detta: – ”Bara dina ögon kommer att se, men inte någon annans ögon”.

Den meningsfulla upptäckten av ogrundat hat

Genom knyta an andras begär till sig själv, för att fylla dessa begär, skapar en person sin själ. Det är hur han realiserar viljan att bli lik Skaparen.

För en tid sedan, samlade Abraham sådana människor i forntida Babylon och skapade en grupp som kallades ”Isra-el”, som betyder ”direkt till Skaparen”. Dock är givandets kvalitet nu borta, och istället för kärlek till sin nästa avslöjas ogrundat hat mellan oss. Jag hatar andra bara för att de inte är jag och för att de har sina egna begär.

Jag är byggd på ett sådant sätt att alla andra absolut inte ingår i min intressesfär om jag inte kan dra nytta av dem. Jag hatar andra därför att de är skilda från mig.

Å andra sidan, om vi var förenade och om jag kände någon annans begär inom mig så skulle jag älska honom. Därför kan hat bara avslöjas i kontrasten mot kärlek. Vi lär oss alltid av motsatser – ”nyttan med Ljuset lär vi oss från mörkret”. Det är genom att försöka älska min nästa, som jag upptäcker hatet inom mig själv gentemot honom.

Rabbi Akivas studenter, som levde i den kvalitet som är kärleken till sin nästa, sjönk ned från denna kärlek till ett ogrundat hat. De skingrades i olika riktningar genom explosionen av egoism inom dem.

Om en person höjer sig genom andliga grader, om han vill uppnå givande, kärlek och likhet med Skaparen, då upptäcker han gång på gång att hans karaktär är ogrundat hat, och att genom att avslöja syndaren inom sig själv, rättar han sig själv och blir rättfärdig.

(Från en lektion om Introduktion till boken ”Från en vis mans mun”, 11.06.2009)

Boken Zohar leder oss in i den Övre Världen

Kabbalans visdom säger oss att det finns fem världar som skiljer oss från den Övre Kraften. De är placerade den ena nedanför den andra, där allt som finns i den högre världen kommer ned och kopieras helt och hållet i alla världarna, hela vägen ända ned till den lägsta världen – vår värld.

Skillnaden mellan världarna är inte deras detaljer, utan materialet i varje värld. Ju högre en värld är, desto mer andligt (givande/skänkande) är dess material. Ju lägre världen är, desto mer fysiskt (mottagande, egoistiskt) är dess material.

Eftersom detaljerna i alla världarna är identiska, kan vi, genom att jämföra dem, försöka föreställa oss skillnaden mellan deras material eller begär, och vi kan önska att denna förändring skall ske med oss. Boken Zohar är speciell eftersom den skapar en projektion av den andliga världen på vår värld. Den berättar en historia om denna världen, och parallellt med den, om denna världens källa i den Övre Världen. Dessutom beskriver den allt detta i detalj och ger oss möjlighet att komma in i bilden av en världs placering över den andra.

Därmed har vi hamnat mellan två världar: mellan det som vi kan förstå i historien, om vår värld, och den högre bilden som vi försöker föreställa oss. Skillnaden mellan de två bilderna är att bilderna i vår värld är visuella. Vi ser dem, uppfattar dem och förstår dem. Men i den andliga världen är bilderna kvalitativa; de är kvaliteter, styrkor, begär och avsikter.

Om en person alltid positionerar sig mellan dessa två världar, så även om han ännu inte känner igen den Övre Världen, eller inte heller har de andliga sinnena att uppfatta den, ändå alltid försöker att föreställa sig den Övre Världen i stället för denna världen. Då börjar han känna en uppenbarelse och på detta sättet kommer han närmare att bli född in i den andliga världen.

Detta är vad som gör boken Zohar speciell. Ibland lockar den en person och ibland stöter den bort honom; genom dessa varierande rörelser, för den honom närmare den Övre Världen, eller nästa andliga värld ovanför honom.

Om en person redan är på en andlig nivå och önskar att stiga högre, då utför denna speciella bok samma åtgärd för honom. Den fungerar för alla 125 nivåer på den andliga stegen.

Därför, när vi läser eller lyssnar till boken Zohar; bakom varje ord och handling som beskrivs i denna bok, måste vi försöka att föreställa oss det mest korrekta begreppet om ”vad skulle detta verkligen vara på en högre nivå?”

Dessa ansträngningar kommer att möjligöra för oss att känna den Övre Världen. Förståelsen kommer att komma efter upplevelsen. För tillfället börjar de högre sinnena att ta form i oss, parallellt med varje kroppslig känsla. Det är så vi kommer in i en värld från den andra.

Vår chans att uppnå den Övre Världen

Vi har gått igenom en lång kedja av reinkarnationer, men tidigare sådana som var svårare än de vi upplever i dag. Jämfört med lidandet vi tidigare har gått igenom är vår nuvarande inkarnation som en trevlig promenad i denna världen.

Men vår existens i denna världen är nu speciell, eftersom efter tusentals år av egoistisk utveckling, har vi väckts till att komma ut ur denna världen och gå in i den Övre Världen för att göra ett andligt genombrott.

Varje person har en kärna av upplevelse av den Övre Världen och den kallas punkten i hjärtat, vilken oavbrutet drar och driver en person. Punkten i hjärtat väcks under sådana omständigheter att det är svårt att tro att sådana saker inträffar.

Det som vi lever i är det andliga området, Skaparen. Det finns ingen materia och det finns ingen ”den här världen”. Det enda som finns är det andliga område som innehåller alla själar i ett omedvetet, sömnigt tillstånd. Några av dem blir dock inspirerade att vakna upp och uppleva sitt eget sanna tillstånd.

Men eftersom det andliga är perfekt (fullständigt) så måste vår önskan att uppleva det andliga också vara perfekt (fullständig). Man kan alltså inte lyssna till några argument mot andlig utveckling. Om en själ vaknar, då skall en person lyssna på den, och ingen annan! I själva verket presenterar Skaparen själv möjligheten för en person att höra Honom och den personen måste fullfölja detta, oavsett allt.

Naturligtvis måste en person förse sin familj med allt den behöver och respektera sina föräldrar och hjälpa dem när de blir gamla, men ingen har rätt att diktera för honom hur han skall hantera sin egen själ. Föräldrar, familjen och hela världen ledsagar oss bara i denna världen, men vi lever här för att gå in i den eviga och perfekta världen.

Det omvända är också sant, att vi inte skall tvinga någon annan i denna världen att engagera sig i uppenbarelsen av den Övre Världen. Men om folk runt omkring oss kräver att vi ger upp utvecklingen av våra själar, då måste vi fatta beslut om att antingen ge upp våra själar för deras skull, eller ge upp dem för våra själars skull .

Detta beslut fattas med vetskapen att Skaparen ger oss en möjlighet att uppnå den Övre Världen.

Låt Zohar ta dig med in i det okända

1Vi börjar nu att studera boken Zohar, så låt oss tala om hur man skall studera den. Du behöver inte läsa texten. Det är tillräckligt att bara lyssna till den och att låta allt som sägs gå igenom dig. Låt det ske inom dig medan du strävar efter att känna den bild Zohar målar upp för dig.

Kanske förstår du inte något av vad Zohar säger dig, som om den talade till dig på ett främmande språk. Men ändå, din största önskan skall vara att veta vad den talar om. Och verkligen, den talar om dig och ditt liv där, i den Övre Världen! Genom att sträva efter att föreställa dig i denna andra världen med hjälp av denna svårförståeliga text, kommer det helt enkelt hända. Ut ur intet, total tomhet och okänslighet, börjar nya upplevelser att vakna upp inom dig. Dessa kommer att vara dina reaktioner på orden i denna bok.

Zohar är skriven på två nivåer eller på två språk. Ett språk beskriver vissa händelser med bilder ur din värld, den du känner till. Samtidigt, leder det andra språket, som talas parallellt med det, dig till andliga koncept. Du visas två världar som är parallella med varandra. Dessa är dock bara två nivåer av upplevelser som existerar relativt till dig. I verkligheten finns det bara en uppfattning och en bild som du delar i två för tillfället.

För att komma in i den nya världen, måste du föreställa och känna den ytterligare, andliga nivå, av upplevelse som här beskrivs. Dessa två nivåer måste finnas inom dig, den ena parallellt med den andra. Samtidigt måste du sträva efter att stiga upp från den materiella beskrivningen till den andliga.

Läraren behöver inte förklara någonting. Studenten måste konsumera texten och öppna upp alla ”entréer” för att låta texten flöda fritt genom honom , liksom en expansiv, lugnt rinnande ström av vatten. Du skall räkna med, och vänta på de nya upplevelserna och bilderna att ta form i din upplevelse.

Du skall inte föreställa dig några fysiska bilder eller handlingar. Texten i boken Zohar är en resa djupt in i själen, och dess ord måste framkalla direkta förnimmelser av vad som händer inom dig, inom dina kvaliteter och krafter, och slutligen, ditt förhållande till Skaparen. Detta måste ske i ditt djupaste inre rum, inom dig.