En fråga jag fick: Vad förändras mellan en andlig värld och en annan?

Mitt svar: Förändringen sker i begäret eller kraften som är i kontroll, värdesystemet relativt Skaparen och hur viktig Han är. Detta avgör allt.

Det enda som finns i hela universum är viljan att njuta, som kan följa två principer: dess egennytta eller Givarens nytta. Det är som i exemplet med gästen och värden, där gästens tillstånd kallas Bria, Atzilut, Yetzira eller Assiya beroende på gästens reaktion på Värden. Till exempel:

• Om han befinner sig i världen Assiya konsumerar han hela måltiden.
• Om han befinner sig i världen Yetzira, då tvivlar han huruvida han ska äta och hur mycket han ska äta.
• Om han befinner sig i världen Bria, då gör han en beräkning och vet att han inte kommer att begå något misstag; han kommer att kunna visa Värden att Han ger honom nöje.
• Om han befinner sig i världen Atzilut konsumerar han allt, som i världen Assiya, men han är säker på att han gör detta enbart för Värdens skull! De har trots allt förenats med varandra till det inte finns några skillnader mellan dem.

Och allt detta talar om en människas inre tillstånd.

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →

Begäret (Homer) är som en åsna (Hamor), vilken kontrolleras av sin ryttare (avsikten/intentionen). I det förflutna användes åsnor till att dra hjul. En säck med vete brukade hänga kring åsnans mule och åsnan åt vetet samtidigt som den gick runt i en cirkel och drog hjulet.

Om den inte fick mat så skulle den inte ta ett enda steg. Samma är det med vår egoistiska natur. Den är som en åsna: den kan inte arbeta om den inte får belöning!

Avsikten som kontrollerar vår ”åsna” kallas ”människa”. Detta är åsnans ryttare som avgör vart djuret skall gå.

Begäret förstår inte intentioner, och detta gör det möjligt för oss att kontrollera det. Låt ditt begär njuta, lägg bara en avsikt till det. Detta är anledningen till att det är skrivet att, ju högre en person är, desto större är hans egoistiska begär. Hur som helst, han vet hur han skall låta det egoistiska begäret njuta för att kunna tämja det och rida det till det rätta målet.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →

Varje person upplever ett uppvaknande av ”punkten i hjärtat” minst en gång under sin livstid. Men människor i allmänhet tror att de tomma och dåliga känslor som de har, är förorsakade av värdsliga anledningar. En person förstår inte att det är hans själ som vaknar i honom och kräver att utvecklas.

De flesta människor bryr sig inte om dessa ögonblick som kommer till dem i olika livscykler. De förstår inte att dessa stunder uppmanar dem att börja utveckla själen. Istället tror de att de är orsakade av vanliga jordiska anledningar och inte av det upphöjda, högre målet.

Men efter att ha blivit väckt många gånger på detta sätt börjar en person att förstå varför han mår dåligt. Denna insikt kallas igenkännandet av det onda. En person inser att han inte mår dåligt därför att han är tom, utan på grund av hans lögner och brist på sanning. Han känner detta så starkt att han är beredd att höra sanningen, oavsett hur bitter den kan vara.

Han är då beredd att uthärda frånvaron av tillfredställelse och föredrar att begränsa sin egoism till förmån för att komma närmare sanningen. En person måste förstå att när de svåra frågorna jagar honom, när hans sinne är tungt och han känner sig maktlös, så är detta början på själens uppenbarande. Då har han inget annat val än att utveckla den, eftersom han annars bara kommer förlänga sitt lidande.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →