Kategori: Andlighet

En persons syfte

Dr. Michael LaitmanFråga: Hur är det möjligt att upptäcka och veta våra syften?

Svar: Vem som helst kan lära sig sina syften och öden som det högre programets naturliga styrande över världen.

När man lär sig och utforskar detta program börjar man gradvis känna sin andliga unikhet: vad ens roll är i denna inkarnation, ödet med ens tidigare reinkarnationer, ens inre karaktär, natur, motiv.

Därefter förstår man hur man ska integrera i detta system och kontrollera det. Man utforskar allt genom sina personliga inre karaktärsdrag. Det är så man tar sig in i kontrollcentret med sina begär och intentioner.

Fråga: Till exempel har jag ett begär att njuta av mat.

Svar: Det tillhör det fysiska livet. Vi pratar om det man finner ovanför det. Allt som hittas inom ramen av våra liv – mat, sex, familj, rikedom, makt och kunskap – är relevant för vår värld.

Och det finns motiv och begär som styrs ovan den fysiska substansen: uppnåendet av meningen med livet, innebörden av syftet med existensen, den högre världen, Ein Sof (evigheten) och inte enbart träda in i dess högre form av styrande, utan också kunna kontrollera det, se dess eviga framfart.

[167424]

Från den dagliga kabbalalektionen 2015.09.20

Är det möjligt att kroppen får evigt liv

Laitman_709Fråga: Den fysiska kroppen är en del av korrigeringen. Om en person lär sig leva enligt mitzvot (budord), kommer ens fysiska kropp då bli odödlig?

Svar: Den fysiska kroppen har ingen koppling till mitzvot. Observerandet av mitzvot är korrigeringen av egot till att anta en karaktär av givande och att älska andra. Och denna karaktär kallas korrigeringen av Adam (människan).

Vi är tillsagda att ändras gradvis, om och om igen, var och en av våra 613 begär från egoistiskt till altruistiskt användande, och på detta sätt känner vi den högre världen mer och mer, och med mer och mer klarhet ser vi saker och ting genom dess korrigerade karaktärer.

Fråga: Vad är kropp inom kabbala?

Svar: En kropp är dess kollektiva begär. Vi har nu 613 egoistiska begär, det vill säga en egoistisk kropp, och när vi korrigerat egot behöver vi en ny, helig kropp, det vill säga begäret efter givande och kärlek.

[169727]

Från en kabbalalektion i Ryssland 10/11/15

Varför vet vi inte tidpunkten för vår död

Laitman_080 Fråga: Varför är dödens timme inte känd av oss i förväg?

Svar: Det är väldigt bra att den är dold för oss på grund av att jag måste nå en nivå där det inte är viktigt vid vilken tidpunkt i mitt liv, i min bestialiska existens, som jag separeras från den fysiska kroppen.

Jag måste nå en nivå där jag lever i själen, inte kroppen, så att det inte spelar någon roll för mig om jag har lämnat kroppen eller inte. Om jag fortsätter att existera i den beror det på att jag på något vis kommer kunna fortsätta givandet till mänskligheten.

Alltså spelar det ingen roll för mig vid vilken tidpunkt jag kommer separera från kroppen. Jag är helt enkelt under den högre styrelsens kontroll, och det är allt.

Vad man ska leta efter under vännernas sammankomst

Dr. Michael LaitmanRabash, ”Vad ska man leta efter under vännernas sammankomst”: Det är samma med kärlek till vänner. Det är en stor ansträngning när man dömer vännerna till förtjänstens vågskål, och alla är inte redo för det.

Ibland är det ännu värre. Ibland ser man att ens vänner inte respekterar en. Eller ännu värre, man hör ett nedvärderande rykte, det vill säga att man hör från en vän att en vän, som heter det och det, sade saker om en som inte är fina av vänner att säga om varandra. Nu måste man underkasta sig och döma vännen till förtjänstens vågskål. Detta är verkligen en stor ansträngning… Men om den personen baktalar en, varifrån ska vännen få styrkan att älska honom? Han vet med säkerhet att han hatar en, annars skulle han inte baktala en, så varför underkasta sig och döma honom till förtjänstens vågskål?

Svaret är att vänkärlek som byggs på kärlek till andra, gwnom vilket man kan uppnå kärlek till Skaparen, är motsatsen till vad man normalt ser som vänkärlek. Med andra ord innebär inte andras kärlek att de ska älska mig. Snarare är det jag som måste älska vännerna. Därför spelar det ingen roll om vännen baktalar en och med säkerhet hatar en. Istället är det så att en person som vill uppnå kärlek till andra behöver korrigeringen av att älska de andra.

När en person anstränger sig och dömer honom till förtjänstens vågskål är det därför en segula [bot/kraft/dygd], varigenom ansträngningen man gör, som kallas ”ett uppvaknande från nedan” blir man från ovan given styrkan att älska alla vänner utan undantag. 

Detta är en svår fråga. Individens attityd till gruppen har olika aspekter. Först måste jag se gruppen i ett perfekt tillstånd vid slutet av korrigeringen och förstå  att ”den som beskyller gör det på grund av sina egna brister”. Alltså måste jag we vännerna som perfekta, och om jag märker några brister är det tecken på mina okorrigerade egenskaper. Jag måste hela tiden försöka att döma vännerna till förtjänstens vågskål, och detta visar mig hur jag bör korrigera mig själv och be om kraften till korrigering.

Å andra sidan måste jag undersöka vad jag kan bidra med till gruppen så att dess påverkan på mig kommer att växa, så den kommer att lyfta mitt humör, stärka mig och göra mig säker. För att göra det behöver jag ett kritiskt perspektiv på gruppen så att jag kan se hur den kan förbättras och var det finns brister i dess helhet. Jag försöker hela tiden lyfta den, I codå måste jag se den som operfekt för tillfället så att jag ska ha något att jobba med. Jag investerar i gruppen så att den ska växa sig stark och stiga.

Men om man inte syftar på en individs attityd till gruppen, utan på själva gruppens tillstånd och dess påverkan på alla vänner måste samhället vara starkt nog att få alla att känna sig trygga och hålla varje medlem på en viss höjd, vägleda alla och hålla andan hög så att ingen faller. Därför måste vi se gruppens sanna tillstånd eftersom vi själva bygger den, och vi kan inte nöja oss med idén att den redan är i världen Ein sof (världen av oändlighet) i ett perfekt korrigerat tillstånd.

Vi måste undersöka hur vi kan lyfta gruppen så att den kan lyfta oss. För att det ska ske måste jag komma ut ur mig själv, införlivas i gruppen och säkerställa att baktalets gift inte kommer att förgifta den, utan att bara målets storhet och kärlek till alla utan undantag kommer bo i den. Då kommer denna känsla och detta stöd att förmedlas till alla vänner och få dem att älska varandra på samma sätt.

Det finns olika nyanser i enlighet med gruppens typ, och om den består av nybörjare eller mer avancerade studenter, en grupp kvinnor eller män eller om den är blandad. I varje fall finns det speciella relationer, men de två grundläggande villkoren är ens attityd till gruppen som är perfekt och attityden till gruppen som behöver lyftas för att utstråla denna perfektion tillbaka till oss. Som alltid finns det två motsatta poler till allt.

[103100]

Från förberedelsen inför den dagliga kabbalalektionen, 2013.03.19

Från total okunskap till en annan verklighet

Dr. Michael LaitmanBaserat på vår kunskap om splittrandet av det generella begäret och genom metoden för dess korrigering, bygger vi allt vårt arbete i en grupp på kongresser, i grupper av tio, och mer. Allt är byggt på studerandet av materialet, hur det splittrades under shvira (splittringen) och på vilket sätt det förenas under inflytandet från ljusets kraft. Genom att acceptera och följa kabbalisternas råd, skrivna i en psykologisk form som är närmast oss, lär vi oss att uppföra oss, på vilket sätt vi ska ansluta till varandra i en grupp, stödja vännerna, och uppnå stadier där vi lovar att stödja varandra i vår förening. Existensen av denna förening, den exakta intentionen i den, kallas arvut, där var en av oss är redo att stå som garant för en vän. Just genom detta arbete börjar vi inse att vi inte kan korrigera oss själva. Framför oss ligger en enorm värld, men det ser bara ut som om den är enorm för oss eftersom den är fragmenterad och expanserad av vårat ego, men det ögonblick vi börjar att sätta det samman, ser vi att detta är en enda enhet, en förenad kraft. Vi börjar förstå att världen inte är sådan som vi beskriver för oss själva. Allt vi ser omkring oss är reflektioner av våra inre egenskaper. Och även om det för oss verkar som om detta vore helt orealistiskt och till och med overkligt är alla människor, byggnader, universum och allt som finns i universum reflektioner av våra inre egenskaper: stilla, vegetativa, animaliska, och talande. De fyra nivåerna i mina inre egenskaper (stilla, vegetativa, animaliska och talande) är fyra olika nivåer av aviut (begärets tjockhet). Begär nummer ett, två, tre och fyra arbetar inom mig så att jag föreställer mig dem i form av överensstämmande bilder. Men när en person arbetar inte enbart med den separerande kraften, utan också med den förenade kraften, börjar han omedelbart förstå att det verkligen är så att vår värld essentiellt är en värld av ett illusion (vilket många fysiker redan är villiga att hålla med om), och att det finns en mångfald universa som beblandar sig med varandra, och att skapelsen enbart är en form av hologram eller matris. Det den kabbalistiska visdomen skrev om för 3 000 till 4 000 år sedan – vad Adam Harishon såg för mer än 5 700 år sedan – börjar fysikerna äntligen prata om idag. Alltså behöver vi nå vår första andliga nivå så snabbt som möjligt, därefter kommer vi inte ha några problem. Vi kommer förstå hur allt är organiserat. Huvudsaken är att den första delen verkligen är den svåraste. Och efter det kommer vi redan ha förmågor; det kommer finnas en förståelse av vad som händer. Men nu måste vi från fullständig ignorans träda in i en helt annan verklighet. Så kabbalisterna reducerade allt till enkla handlingar. De pratar inte om några komplicerande saker eftersom det inte finns någon att prata om det med. De pratar inte om nåra smarta handlingar med inre intentioner, inre klargörande, för vi känner inte detta ännu. Ingen av oss känner att vi inkluderar alla världar inom oss, att människan är som Olam Ein Sof (världen utan slut). När en person uppnår Olam Ein Sof, uppnår han allt. Till slut, kommer ett mångfacetterat system av världar uppträda där var och en av oss inkluderar hela systemet inom oss. Kabbalisterna talar alltså inte om detta för att allt detta är väldigt förvirrande och inte tillför något. De ger oss råd hur vi ska göra, och baserat på detta följa alla lagar och generella regler vad gäller uppförande i en grupp som vi studerar för att samla och föra ihop gruppen. Detta är det viktigaste.

[144309]
Från förberedelselektion 2 inför Kongressen i St. Petersburg 2014.09.18

Hemligheten med enhet

laitman_528_02Rabash, brev 40: Och när man börjar erfara kärleken från sin vän, så börjar glädje och njutning omedelbart vakna inom en … på grund av att man alltid vetat att man var den enda som brydde sig om sitt välbefinnande. Men i den stund då man märker att vännen bryr sig om en, väcker det en oerhörd lycka inom en, och man kan inte längre bry sig om enbart sig själv, eftersom en människa enbart kan jobba där det finns njutning. Och eftersom man börjar känna lycka i att ta hand om sin vän, så kan man naturligt inte tänka på sig själv.

Vi kan aldrig tillfredsställa oss själva, även om det verkar som om vi gör det för denna sak. Vårt gemensamma generella kli är byggt så att enbart det vi kan få från utsidan kan fylla oss, inte det var och en av oss själva producerar.  Så vi måste fylla varandra.

Detta är den huvudsakliga hemligheten med enhet, när människor börjar känna att de kan fylla varandra: så inkluderar var och en inom sig själv begäret från andra och börjar arbeta på dem, och ljuset fyller alla. Till den grad var och en är integrerad i andras begär fyller ljuset dessa begär.

Den huvudsakliga regeln för sant stigande på Skaparens vis är förening mellan vänner. Och när är vänner förenade? Det är när de samlas och var och en gör sig ödmjuk inför de andra genom att se storheten i vännerna. Även om någon inte ser vännen som stor måste han förplikta sig själv att se deras storhet. Om en person inte ser vännerna som större än sig själv måste han se varför.

I en kabbalistisk grupp måste en som studerar på rätt sätt alltid se de andra som större än sig själv. Detta är inte något unikt tillstånd av högre medvetande, utan gruppens normala tillstånd.

Han är avundsjuk på vännerna med en sund avundsjuka; han dras av dem, tar exempel av dem. Och om det inte finns någon avundsjuka, då är det inte bra. En person måste vara rädd för att alla ska upptäcka att han inte har värderingar eller någonting. och kommer att avsky honom.

Denna känsla måste vara permanent, för det är mycket värdefullt för att avancera. Alla måste vara glada för att ha fått denna känsla, som är nödvändig för avancemang. Så det är nödvändigt att oroa sig för att den inte ska vara konstant: att se att vännerna är hängivna, hur de gör uppoffringar genom att vara i mycket värre situation än du är, och samtidigt anstränger de sig mer än du.

Från dessa små exempel skapas en längtan från ”mig” till ”vi” för att om vännerna är större än mig själv, vill jag vara med dem, inkluderas med dem, så att jag löses upp med dem totalt.

[145358]

Från Kongressen i St. Petersburg “Dag två” 2014.09.20, Lektion 4

Från illusionen av perfektion

Laitman_703_04Fråga: Hur upplever en Kabbalist livet?

Svar: En Kabbalist känner våra liv enbart som ett sätt att träda in i en högre dimension och stiga upp längs de andliga graderna.

Allt som händer i vår värld och i livet själv är enbart villkor för mer andlig utveckling. Därför relaterar en kabbalist till vår värld enbart på ett praktiskt, klart och strikt sätt.

Självklart kan han njuta av alla materiella saker: musik, litteratur, konst, natur, etc. Men inuti honom finns alltid väldigt klara direktiv: Jag gör det för att avancera och få förståelse av de högre världarna. Han märker bräckligheten, det betydelselösa, och illusionen av våran värld, och förstår att det uppstår i hans medvetande med mening.

Precis som bilderna vi ser på en datorskärm inte är något mer än elektriska signaler som skapar en bild på plasman, är mänskliga känslor på samma sätt inget mer än elektriska signaler, inget mer. En kabbalist förstår illusionen av vilken materiell känsla som helst: antingen positivt eller negativt. Han ser att allt omkring oss existerar enbart i vår perception, inom oss.

Därför är han inte rädd att dö. Han vet att hans fysiska kropp måste dö, men uppnåendet av den högre världen, den så kallade själen, kommer existera till graden av dess korrektion medan den ännu var i denna kropp och kan fortsätta korrigeringen ytterligare.

[146681]

Från KabTVs ”Korta berättelser”, 2014.10.22

Knutar och trådar i ett integrerat nät

Dr. Michael LaitmanFråga: Vad måste man göra för att kunna handla andligt?

Svar: Ansträngningarna bör endast tillämpas på anslutningen med gruppen; detta är det enda som vi saknar. Vi är resultatet av splittring; vi är dess skärvor, så alla våra aktiviteter är riktade enbart mot anslutning mellan oss.

Det finns ingenting i någon av oss att korrigera! Detta är ett bittert misstag att ständigt gräva i och skylla oss själva. Detta är en klipa som suger alla krafter ur en. Jag har inget att rätta i mig; bara anslutningen mellan oss behöver korrigeras.

Detta är ett svårt och ödesdigert misstag; om vi skulle avstå från det, skulle vi uppnå korrigering mycket snabbt. Hela problemet är att vi inte uppmärksammar den plats där vi verkligen måste korrigera kärlet för att nå gudomlighet.

Vi behöver bara korrigera vår förbindelse. Vi behöver inte titta på oss själva och andra: Jag kan vara bra, jag kan vara dålig med fasansfulla egenskaper, men det är inte alls relevant för korrigeringen. Korrigeringen avser endast förbindelsen mellan oss.

Det är som ett volleybollnät där det viktigaste är trådarna och inte knutarna. Alla knutar är egoistiska och individualistiska människor. De har dykt upp i vår värld fram till vår tid och är i kontroll med våld. Men idag kan de inte längre dominera eftersom all vår makt har gått till trådarna. En helt annan metod har börjat.

Så det finns inget att korrigera i personen själv, bara inställningen till gruppen. Bara där kan ens fria vilja och säkerhet realiseras. Att förskjuta tyngdpunkten från personlig korrigering till allmän korrigering kallas att gå från etik, från moral, till anslutningens visdom, till kabbalas visdom.

Det är mycket viktigt att förstå detta synsätt eftersom vi fortfarande agerar på ett individuellt sätt och bara tittar på oss själva. Men detta har inget att göra med att upptäcka det onda eller korrigering. Därför sägs det att Torans åsikt är motsatsen till massornas åsikt, även motsatt de som vill fixa sig själva.

Detta definierar vår inställning till allt i livet: utbildning, kultur och politik; detta skiljer sig radikalt från den vanliga. Det är en helt motsatt inställning eftersom vi inte tillskriver någon vikt vid det som alla fäster uppmärksamhet vid. Vilken mening har det att investera i saker och ting om det inte hjälper?

Hela världen befinner sig nu i kris, eftersom den uppmärksammar personen istället för att uppmärksamma och korrigera förbindelsen mellan människor. Därför förlorar alla härskare sin makt och förmåga att styra någonting, för att världen blir mer och mer ansluten.

[131020]

Från förberedelsen inför den dagliga kabbalalektionen 2014.03.27

Från yttre spridning till uppenbarande av Skaparen

Fråga: Alla känner vi betydelsen och behovet av fysisk kontakt med gruppen och gruppen av tio för känslan av självförtroende och innebörden av det vi känner i förbindelsen. Vad kan ersätta avsaknaden av fyskisk kontakt? Vi lyssnar på morgonlektionen varje morgon och har olika kommittéer. Vi får textmeddelanden varje timme, men vi träffas fysiskt bara en till två gånger i veckan. Svar: Poängen är inte hur många gånger vi träffas, däremot hur många gånger man kommer i kontakt med människor på utsidan. Det andliga arbetet är som följer: Skaparen är över oss och under Skaparen finns det en grupp, i gruppen finns det en lärare (Rav).  Alla kabbalister från vilka vi har fått metoden omger gruppen och läraren. Och under alla dessa befinner sig massorna, samhället. Först måste vi förenas med gruppen. Den föreningen är väsentlig när alla existerar för sig själva och gör den första restriktionen, bygger en masach (skärm) och förenas med andra.  Sedan förenas vi med Skaparen genom att föra honom till gruppen, vilket är den andra delen. Det tredje är att när Skaparen redan är med oss går vi ut till folket. Bland människor börjar vi känna att det inte är nog för oss när vi uppenbarar olika brister. Då återgår vi till gruppen och i den tillbaka till Skaparen. Genom gruppen är vi berättigade av Skaparen och sedan återvänder vi till folket. Därför ska vi alltid göra cykliska arbeten. Så fysiska kontakter är inte tillräckligt. Vi behöver medverka i yttre dissemination med gruppen. Hela vår grupp kallas Israel, Yashar-El (direkt till skaparen). Vad betyder Yashar- El. Var kan vi uppenbara honom? På samma ställe där det finns ett begär som är skapat av skaparen. Skaparen är ljuset. Vi är i mitten som en strömbrytare. Israel är ledaren genom vilket förbindelsen sker. Det är vårt arbete. Därför kan vi inte förenas med Skaparen om vi inte har kontakt med allmänheten och är inte tillsammans med gruppen och alla kabbalister. Då är vi inte en omtänksam skapad varelse. Vi är en artificiell skapelse som skaparen har skapat för att uppfylla förbindelsen mellan han och hans skapade varelse för att uppfylla förbindelse mellan han och hans skapelse eftersom vi arbetar med begäret i vårt hjärta som han har gett oss. Punkten i hjärtat är vad som är typiskt för vår grupp Vi frambringar inte punkten i hjärtat. Det är skaparens egenskap från ovan. Vi arbetar från punkten. Vi kan bara bli strömbrytaren, kontakten, ledaren mellan skaparen och begäret. Skaparen är ljus. Det är ett begär och det är ljus som som korrigerar och uppfyller begäret. Vi är mellan de två och vi måste uppfylla det. Du kan lyssna på hur många lektioner som du vill och ha kommittéer. Men det leder till inget. Du kommer faktiskt vara på samma nivå i 10 till 20 år om du inte tystnar och lämnar denna meningslösa syssla eftersom du inte deltar i dissemination till allmänheten! Visdomen kabbala är uppenbarelsen av skaparen i den här världen! Läs definitionen av visdomen kabbala av Baal HaSulam Den kabbalistiska visdomens essens. Visdomen kabbala är uppenbarelsen av Skaparen för människor i den här världen. Det är hans begär, mål och anledning för hela skapelsen. Vi behöver fullgöra hans mål. Men i vem? Det är gjort i massorna inte i oss. Om vi uppfyller det bara i oss verkar vi egoistiskt. Uppenbarelsen av Skaparen för massan ses inte som egoistiskt för de vill inte det och har inget begär efter det. De är inte egoister i förhållande till Skaparen. De behöver inte honom. Men vi behöver honom! Vi måste arbeta för dem. Att upptäcka Skaparen mellan dem och sedan blir uppenbarelsen altruistisk i avseende till oss. Studera diagrammet jag ritade och du ser att du inte kan behöva Skaparen om du inte går ut till folket. Bara om du du går ut till folket och engagerar dig i dissemination känner du att du behöver honom. [115752]

Från den dagliga kabbalalalektionen 2013.08.25, frågor och svar med dr Laitman
videoikon MP4ljudikon MP3

Upprätthåll kontakten

laitman_527_03Fråga: Du säger att en person när han mår dåligt kan anknyta denna känsla till Skaparen. Men i detta fall, är det inte så att jag anklagar Skaparen för att jag inte fått nog med ljus av honom för att må bra?

Svar: Först och främst är det inte så noga om jag tackar Skaparen, om jag behandlar honom bra eller dåligt. Det viktigaste är att alltid vara i kontakt med Skaparen.

Även om kontakten är rygg mot rygg – när jag inte är nöjd med Skaparen och hela tiden sätter mig emot, bråkar och är i konflikt med honom – det är inte viktigt. Det viktigaste är att jag inte glömmer att jag har en kontakt med Skaparen.

Vi måste alltid upprätthålla denna kontakt i alla ärenden och omständigheter. Jag ska inte vara rädd för att upptäcka att jag inte är nöjd med Skaparen.

Ha honom framför dig som din enda partner. Allt annat är enbart bilder, skuggor, inte människor – alla, utan undantag, är de givna till dig för att avslöja Skaparen genom dem och din attityd mot dem, då upptäcker du honom.

Fråga: Men hur kan jag komma till givandets kvalitet genom att konstant vara arg och anklaga honom?

Svar: Du kommer se hur effektivt det är när du konstant anklagar honom.

Nyckeln här är att vara konstant, genom att du är konstant, från morgon till kväll, utan uppehåll presenterar du dina krav och anklagelser för honom, du klandrar och skyller på honom, men genom detta attribuerar du inte några av dina handlingar, tankar eller begär åt något utom Skaparen.

Om detta är fallet kommer du avslöja Skaparen samma dag. Avslöja honom i praktiken, utan långa års väntan. Vi behöver en stark koncentration, fokus, varigenom du börjar förstå hur han styr över dig, sen börjar du leka hans lek, som kallas för ”brudgummens dans med sin fru”. Därifrån börjar vi manifestera intentionerna.

[163511]

Från den dagliga kabbalalektionen 2015.07.22, Shamati 24