Baserat på vår kunskap om splittrandet av det generella begäret och genom metoden för dess korrigering, bygger vi allt vårt arbete i en grupp på kongresser, i grupper av tio, och mer. Allt är byggt på studerandet av materialet, hur det splittrades under shvira (splittringen) och på vilket sätt det förenas under inflytandet från ljusets kraft. Genom att acceptera och följa kabbalisternas råd, skrivna i en psykologisk form som är närmast oss, lär vi oss att uppföra oss, på vilket sätt vi ska ansluta till varandra i en grupp, stödja vännerna, och uppnå stadier där vi lovar att stödja varandra i vår förening. Existensen av denna förening, den exakta intentionen i den, kallas arvut, där var en av oss är redo att stå som garant för en vän. Just genom detta arbete börjar vi inse att vi inte kan korrigera oss själva. Framför oss ligger en enorm värld, men det ser bara ut som om den är enorm för oss eftersom den är fragmenterad och expanserad av vårat ego, men det ögonblick vi börjar att sätta det samman, ser vi att detta är en enda enhet, en förenad kraft. Vi börjar förstå att världen inte är sådan som vi beskriver för oss själva. Allt vi ser omkring oss är reflektioner av våra inre egenskaper. Och även om det för oss verkar som om detta vore helt orealistiskt och till och med overkligt är alla människor, byggnader, universum och allt som finns i universum reflektioner av våra inre egenskaper: stilla, vegetativa, animaliska, och talande. De fyra nivåerna i mina inre egenskaper (stilla, vegetativa, animaliska och talande) är fyra olika nivåer av aviut (begärets tjockhet). Begär nummer ett, två, tre och fyra arbetar inom mig så att jag föreställer mig dem i form av överensstämmande bilder. Men när en person arbetar inte enbart med den separerande kraften, utan också med den förenade kraften, börjar han omedelbart förstå att det verkligen är så att vår värld essentiellt är en värld av ett illusion (vilket många fysiker redan är villiga att hålla med om), och att det finns en mångfald universa som beblandar sig med varandra, och att skapelsen enbart är en form av hologram eller matris. Det den kabbalistiska visdomen skrev om för 3 000 till 4 000 år sedan – vad Adam Harishon såg för mer än 5 700 år sedan – börjar fysikerna äntligen prata om idag. Alltså behöver vi nå vår första andliga nivå så snabbt som möjligt, därefter kommer vi inte ha några problem. Vi kommer förstå hur allt är organiserat. Huvudsaken är att den första delen verkligen är den svåraste. Och efter det kommer vi redan ha förmågor; det kommer finnas en förståelse av vad som händer. Men nu måste vi från fullständig ignorans träda in i en helt annan verklighet. Så kabbalisterna reducerade allt till enkla handlingar. De pratar inte om några komplicerande saker eftersom det inte finns någon att prata om det med. De pratar inte om nåra smarta handlingar med inre intentioner, inre klargörande, för vi känner inte detta ännu. Ingen av oss känner att vi inkluderar alla världar inom oss, att människan är som Olam Ein Sof (världen utan slut). När en person uppnår Olam Ein Sof, uppnår han allt. Till slut, kommer ett mångfacetterat system av världar uppträda där var och en av oss inkluderar hela systemet inom oss. Kabbalisterna talar alltså inte om detta för att allt detta är väldigt förvirrande och inte tillför något. De ger oss råd hur vi ska göra, och baserat på detta följa alla lagar och generella regler vad gäller uppförande i en grupp som vi studerar för att samla och föra ihop gruppen. Detta är det viktigaste.

[144309]

Från förberedelselektion 2 inför Kongressen i St. Petersburg 2014.09.18

Kategori: Andlighet, Inre arbete, Kongresser, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Från total okunskap till en annan verklighet

Redan för hundratals år sedan talade kabbalisterna om mänsklighetens allmänna överhängande kris som idag förekommer i Europa i en särskilt akut form. I början av 1900-talet skrev Baal HaSulam att vid slutet av seklet, närmare bestämt från år 1995, skulle ett helt nytt skede börja, ett riktigt steg i mänsklighetens utveckling. I grund och botten började denna process på den tiden, men det tar alltid tid innan en process når sitt förverkligande bland massorna.

Å andra sidan liknar dessa förändringar de förändringar som sker i en grupp. På så vis kan vi från organisationen för små grupper lära oss vad som kommer att hända i stora block som dessa, i likhet med hela den europeiska kontinenten.

Från vårt studiematerial vet vi att människor i samma ögonblick som de strävar efter att förenas omedelbart upptäcker en ny nivå av egoism. Varför händer detta? För när vi finns i något skede av utveckling och behöver stiga till nästa nivå, kan vi göra det om vi övervinner vårt ego.

Nästa utvecklingsnivå innebär en större förbindelse mellan människor. Om vi ​​ansluter mellan oss, låt oss anta med kraften av 10 kilo, och sedan i fortsättningen antar vi att vi måste vara anslutna med kraften av 100 kg. Så hur är det möjligt för oss att vara anslutna mellan oss med en sådan intensitet för att organisera ett starkare och mer konsoliderat samhälle där det övre ljuset, den kraft som verkar på oss och påverkar oss externt (det omgivande Ljuset), kommer att avslöjas?

För detta behöver vi bli egoister mellan oss på vår nuvarande nivå, så att allt detta ego kommer finnas bland oss. Sedan kommer vi i motsats till det komma i kontakt med varandra, det vill säga att vi kommer att göra en skärm ovanför oss, så att allt ljus som når oss inte kommer att få oss alla att träda in i en egoistisk form, utan förbli utanför och framför oss, i form av en gemenskap, i form av ett förbund. Och då kommer vi att känna det kollektiva Ljuset med en kollektiv önskan som kommer att ansluta oss. Detta blir vårt första andliga ljus, som vi kallar ”Nefesh” (”ljuset Nefesh”).

Egot pushar oss inifrån, men motsatt det och just när vi jobbar ovan det tvingar vi oss själva att ansluta. Även om vi alla är egoister, förenas vi trots det. Vårt förenade tillstånd består av två krafter: den egoistiska kraften som separerar oss och orsakar avfärdande, hat, brist på förståelse; och ovan detta stiger vi upp till förbindelse mellan oss.

När dessa båda krafter, den negativa och den positiva, når en viss spänning mellan varandra, då uppenbaras den övre kraften, Ljuset, där i ett språng. Det ger oss en känsla av samarbete, förbindelse, och samtidigt en förnimmelse av att existerar på en helt annan plats, i ett annat tillstånd kallat ”den övre världen”. Vi börjar uppleva oss själva bortom tid, rum, rörelse, materia, i en värld av krafter som styr den här världen. Vi måste tillsammans komma ut till en sådan nivå. Att idag stiga dit är vårt uppdrag. I en grupp ser vi att samma ögonblick vi börjar ansluta med ett gemensamt begär, just då får vi en smäll. Plötsligt inträder en känsla av separation, nedkylning och brist på mening: ”Vi behöver inte allt det här …” Många av våra vänner lämner vägen, andra som har överlevt denna process av nedkylning och avfärdande vaknar efteråt upp igen och ett begär efter förbindelse uppnås.

Vi måste tillsammans med er gå igenom många sådana tillstånd i detta uppstigande. Vi kan inte komma över det och passera igenom allt på en gång. Anta att vi behöver 150 steg (en godtycklig siffra bara) tills vi når punkten där vår potential kommer att bli lik Ljuset Nefesh.

Och så upptäcker vi inom oss dessa två potentialer, det negativa och det positiva; här i denna typ av skillnad mellan dem, uppenbaras ljuset. Denna fråga känner vi till från elektronik, fysik och andra vetenskaper. Till exempel tänds en lampa när det finns tillräckligt med ström för det. Om det finns en potentialskillnad (℧), då uppenbaras Ljuset, ljuset Nefesh. Detta är vad vi måste önska i en grupp.

Samma sak händer i dag över hela kontinenten, och därefter kommer det att spridas över hela världen. I Europa har de, enligt ett tecken från ovan, i enlighet med programmet för skapelsen, börjat att förenas. Visst, alla antar att detta kommer att vara till nytta för dem ur ekonomisk synvinkel; annars skulle det vara omöjligt att locka folk till detta på något sätt. Vi går också med i en grupp eftersom ett visst framtida tillfredsställande lockar oss. Det är samma sak här: Folk känner att om de kan vara tillsammans, kan de vara starkare, att detta kommer att bli mer lönsamt för dem, och så börjar de att förenas. Men i processen för enande upptäcker de plötsligt att det finns många dolda hinder och problem. Hela Europa befinner sig nu i detta tillstånd.

Naturligtvis, om Europas folk var medvetna om vad som verkligen händer med dem, som specifikt nu måste de önskar att förena och att ansluta, skulle de göra vad vi försöker att göra som en grupp, mening, trots omständigheterna skulle de strävar efter att förena något sätt. Likaså de redan se att de inte kan dela sig och skilja sig från varandra.
Med gruppen en något annorlunda process äger rum, är vi delat och igen ansluten. Nya människor kommer, vi går, vi kommer och så vidare, eller vi helt enkelt lämna för ett antal dagar eller veckor (en stat existerar så här), eller ens inom det, men som om vi inte hittat, till den punkt att vi ner ensam.
Men i Europa, de personer som hanterar de finansiella och ekonomiska förbindelser se att detta är omöjligt, att det är omöjligt att skilja ytterligare. Vi ser detta i exemplet med Cypern, och innan dess, såg vi exempel på Grekland. Och detta kommer att fortsätta. Det finns ingen flykt. Det kommer att vara nödvändigt att omvandla, för att ansluta mer och mer.
Men problemen väntar dem här, för utan att förstå vad som behöver göras, kommer detta att vara en blind sökning.
Och i allmänhet, enligt analogi med en grupp, är det helt enkelt nödvändigt att göra en ansträngning på ömsesidig inkorporering, ömsesidig enande, ömsesidig koppling. Då precis som i gruppen, skulle hela kontinenten också hitta en väg ut, följt av hela världen stiger till samma nivå som den övre världen. Inget speciellt som händer här, är detta verkligen en konsolidering och anslutning.
[103447]

Från Europakonventionen i Tyskland 20130322, Lektion 1

 MP4 |  MP3

Kategori: Egoism, Ekonomi, Grupp, Inre arbete, Kongresser, Kris, Världen - Kommentarer inaktiverade för Hur kan kontinenten förenas?

Fråga: Hur kan vi komma ut ur djupet av vår egoism, som hänger runt halsen på oss som en tyngd, och istället utveckla vår vördnad?

Svar: Det finns många olika tankesätt. Jag är här så att alla vännerna kan dra mig ur min egoism. Jag är här för att hjälpa vännerna att komma ur sin egoism. Jag är här för att göra goda gärninar i Skaparens ögonen, eller för att uppnå ett tillstånd där Skaparen påverkar mig genom gruppen.

Frågan är vilket av dessa tanksätt är det mest effektiva?

Svaret är mycket enkelt. Det mest effektiva tankesättet är när du ständigt önskar att alla dina vänner, åtminstone i gruppen av tio, för att inte tala om vänner runt om i världen, ska uppnå den andliga världen.

Och du är här för att satsa själv och på så sätt hjälpa andra. Må det vara självuppoffring, för i princip hör det till givandets egenskap. Du vill förverkliga dig själv — ge dig själv åt andra.

[144492]

Från konventionen i St Petersburg 18.09.2014, förberedande lektion 2

Kategori: Andlighet, Grupp, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Att ge sig själv åt andra

Vi sluter ett förbund under kongressen, för utan ett förbund kan vi inte nå ett gemensamt begär, med hjälp av vilket vi uppenbarar Skaparen. Det är inte någons påfund, utan ett grundläggande villkor som är nödvändigt för det andliga arbetet.

Enligt lagen om likhet i form, måste ett kärl (kli), som upptäcker ett visst attribut, likna det attributet i vår värld också. Ta fysik, kemi, fysiologi eller vad du vill som exempel, det är samma på alla nivåer.

Därför bör vi uppnå attributet att likna och bli lika med Skaparen, och det uppnås i kopplingen mellan oss, när vi höjer oss över egot. Detta är vad vi bör eftersträva. Sådant godkännande av vägen, avsikten, och uppnåendet av detta tillstånd kallas för ett förbund. Även om vi inte har uppnått det ännu förbinder vi oss till det.

Vi kan berätta om det för människor i förväg. Vi döljer inget, och det är anledningen till att vi ordnar kongressen, som måsta ge oss alla en maximal anslutning och enighet, och till och med, förhoppningsvis, den första nivån av att likna och vara lika med Skaparen, vilket innebär Hans uppenbarelse.
[142.769]
Från kongressen i Sochi 8/25/14, Lektion 4

Kategori: Andlighet, Grupp, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Kongressen i St. Petersburg: Att sluta förbund

Fråga: Om min vän är i en svår situation, vad ska min bön handla om? Måste den bara handla om honom eller om hela världen?

Svar: I de fall där det är oklart hur du ska bete dig och du har inget klart omdöme om hur det är bra att agera, och även i de fall där du verkar veta hur du ska bete dig, måste du konsultera andra vänner. Du ingår i ett stort kollektiv och du har inte rätt att agera och bete dig på egen hand, enligt det som ditt sinne eller hjärta säger dig.

Du är en liten kugge i en stor maskin, och man måste inse att enligt denna generella mekanism, kan du inte ensam infoga nya relationer i arbetet. Det är omöjligt för en person att agera enligt principen ”Det är vad jag bestämde, det är vad jag antar, och det är vad jag kommer att göra”. I ett sådant fall tar vi bort dig från vår maskinen. Även om vårt system kommer att bli mindre, kommer det att fungera i samverkan.
[142.676]
Från konventionen I Sochi 8/25/14, lektion 2.

Kategori: Andlighet, Bön, Grupp, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Att jobba i samverkan med andra

Lycka mäts inte genom rikedom eller storleken på ens hus, inte genom hur många elektriska prylar man har i köket, eller genom framgång i affärer. Det är omöjligt att mäta det med materiella värden.

Först och främst är känslan av lycka inte subjektiv; den omsluter hela grupper av människor. Å ena sidan finns det ett mått av ömsesidighet i lyckoindex: Om alla runt om mig mår dåligt kan jag inte vara lycklig.

Låt oss säga att jag kan känna mig stark, detta är också tillfälligt eftersom detta också kräver bekräftelse från någon del av samhället. Lyckan kan kännas i kollektiv enhet när det finns ett stöd och en överenskommelse mellan människor.

För det andra, även om man vill uppnå det man lärt sig av samhället: pengar, status, berömmelse, och så vidare, söker man i grund och botten undermedvetet en känsla av lycka. Men eftersom samhället inte lär en det förblir man olycklig hela livet utan en känsla av riktig tillfredsställelse. Mot ålderns höst, när man ser bakåt, förstår man att ens liv inte gjort någon nytta: varför sig en själv, för ens barn eller barnbarn; de kommer inte heller, precis som en själv, bli lyckliga.

Så att finna formeln för lycka och att lära ut den till andra är det viktigaste i livet. Dessutom, om du inte lär ut det till andra kan du själv inte heller vara lycklig i längden, för upplevelsen av lycka, som studier har visat, beror på att lyckan känns bland människorna runt om dig. Det är det här kabbalans visdom ägnar sig åt.

[140423]

Från kongressen i Sochi, dag ett, 2014.07.13, lektion 1

 MP4 |  MP3

Kategori: Disseminering, Kongresser, Kris, Utbildning - Kommentarer inaktiverade för Att finna formeln för lycka

Fråga: När vi genomför workshops i gemenskapen, känner vi att något händer här. Men våra ansträngningar är inte beroende av oss själva; Skaparen gör precis allt. Vad händer? Varför sänks det ner till oss som en gåva?

Svar: Jag kan inte berätta vad det är som händer. Senare kommer du att förstå själv hur det fungerar.

Naturligtvis gör den Övre Kraften allt detta. Den hanterar, bestämmer och styr oss, särskilt när vi längtar efter att gå i samklang med den.

Om jag blir lik den, även en smula, skapar jag en liten våg som blir bemyndigad av en enorm övre kraft och det skapar stor vidd. Således gör vi framsteg och blir förvånade när allting plötsligt händer. I verkligheten skapas ett gensvar enligt effekten av likheten mellan egenskaperna.
[141.233]
Från lektion 5 Convention In Sochi “Day Two” 7/14/14

Kategori: Andlighet, Enighet, Grupp, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Liten insats, betydande gensvar

Fråga: Varför är det så viktigt att studera kabbala just i en grupp och inte hemma på egen hand?

Svar: Det alternativet är möjligt. Du kan gå ut på Internet och få all information; hela vårt arkiv står till ditt förfogande, fyllt med videos, ljudinspelningar och textfiler. Du kan absolut sitta hemma och studera kabbala för dig själv, men hur kommer du att förverkliga det i praktiken?

Om man vill bli en expert måste man få praktisk erfarenhet. Föreställ dig en kock som lär sig att tillaga maträtter genom böcker, men aldrig ser en gurka eller tomat och så vidare. Vilken slags kock skulle han bli?

Hur kan du realisera visdomen om kabbala på egen hand? Du kommer inte att få något resultat. Du måste realisera det i en grupp med vänner, då det endast är genom den rätta förbindelsen mellan vännerna som du kommer att börja känna vad som står skrivet i böckerna. Absolut kan du studera hemma, men du kommer ingenstans alls genom det, för du kommer inte att veta vad du studerar.

Det finns vänner som studerar hemma och inte ens vill komma på konvent för att möta andra människor. De tror att det är tillräckligt för dem att bara studera. Vad kan jag säga till dem? De realiserar inte alls lektionerna. De känner inte materialet; de upptäcker inte den värld de läser om.

Jag kan säga mycket om det här, men man måste förstå att visdomen om kabbala endast förstås i en grupp. Alla kabbalister skriver om det.

En person kan komma till oss för lektioner och öppna kabbalistisk källitteratur, i dem alla berättar de om det. Men personen tar inte in det för att han är för lat. Han vill inte det för då måste han gå emot sitt ego: komma till en grupp, delta tillsammans i events, bli involverad i dissemination och så vidare. Sådana människor lämnar oss och därmed avslutas deras kabbalistiska utveckling.

[139682]

Från det internationella sommarlägret i Bulgarien, ”Dag två” 2014.07.11, Lektion 4

 MP4 |  MP3

Kategori: Andlighet, Grupp, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Kan man förvänta sig framgång på egen hand?

Lycka kan inte mätas med rikedomar eller med storleken på ett hus, inte med hur många elektriska apparater det finns i köket, eller med framgång i affärer. Det är omöjligt att mäta den med materiella värden.

För det första är känslan av lycka inte subjektiv; den innesluter hela grupper av människor. Å ena sidan finns det ett mått på integrering i lyckoindexet: Om alla runt omkring mig är olyckliga, då kan jag inte vara glad.

Låt oss säga att jag känner mig stark, det är också tillfälligt eftersom det kräver en bekräftelse från någon del av samhället. Lyckan kunde erfaras i en kollektiv enhet, då man stöder varandra och det finns ett avtal mellan människor.

För det andra, även om en person vill uppnå det som samhället har lärt: pengar, status, makt, berömmelse osv., söker han i huvudsak omedvetet en känsla av lycka. Men eftersom han inte lärs detta, är han olycklig hela sitt liv med en känsla av brist på verklig uppfyllelse. Under hans sista dagar i livet, när han ser på det förflutna, förstår han att det inte var någon nytta av hans liv: inte med tanke på honom själv, inte med tanke på hans barn eller barnbarn; de, precis som han, kommer inte att vara lyckliga.

Så att hitta formeln för lycka och lära ut den till andra är det viktigaste i livet. Dessutom, om du inte lär andra, då kan du inte vara lycklig själv, eftersom känslan av lycka, så som studier har visat, är beroende av att detta känns bland människorna runt omkring dig. Detta är det som kabbalans visdom behandlar.
[140.423]
Från Convention In Sochi “Day One” 7/13/14, lektion 1

Kategori: Disseminering, Kongresser, Kris, Utbildning - Kommentarer inaktiverade för Hitta formeln för lycka

Fråga: Om den externa världen är en reflektion av min inre värld, är det som att säga att den Kabbalistiska gruppen också är en del av reflektionen av själen, av det inre tillståndet? Om det är så, varför är det så viktigt att arbeta i en grupp? Och vad är vikten av den externa världen i allt detta?

Svar: Vikten av den externa världen är i andra hand jämfört med gruppen. För att du har en grupp, så uppenbaras dina reflektioner, gemensamt arbete görs med dig. Du arbetar med människor, ni påverkar varandra ömsesidigt. Och du känner hur Skaparen placerar dem motsatt dig. Det kan bero på att du inte riktigt vet varför han placerar dig i en sådan motsatt riktning mot dem, och de emot dig. Men det är i alla fall resultatet av ditt interagerande med Skaparen.

I vad ligger det unika, det specifika med vår värld? Låt oss föreställa oss det i en sketch. Vi har Skaparen, vi har den här världen,inom  den finns en grupp, och jag finns. I princip måste jag finna Skaparen. Jag måste få kontakt med honom: jag måste bli lik honom, likvärdig med honom. Därför kallas jag Adam, från ordet”domeh” (liknande). Jag måste nå Skaparen.

Och därför skapades denna världen, med vars hjälp jag  med en mängd människor, gruppen, kan finna Skaparen. Idag ser jag honom inte och upptäcker honom inte på grund av att jag är motsatt honom: Jag har ”minus” och med honom är det ”plus”. Vi förstår inte och känner inte varandra. Han känner verkligen och förstår mig; han skapade ju allt detta, medan jag inte förstår honom eller känner honom.

Så hur kan jag finna honom? På vilket komplext sätt kan jag gå över från ”minus”till  ”plus”?

För detta blev jag given intressant ”information” kallad ”denna värld”och ”gruppen”. Om jag rör mig i riktning mot att anpassa mig till dem, då dirigerar jag, genom att gå utanför mig själv till dem, med detta mina begär, ser över dem, och specifikt ser jag över mina intentioner gällande dem, jag närmar mig Skaparen på detta sätt.

Jag behöver bara vara säker på att jag går utanför mig själv och träder in i denna världen, att jag hänger mig åt vännerna, bryr mig om dem.

Men hur är det möjligt att uppnå detta? Hur får jag uppsikt över mitt lämnande av intentionen ”för min egen skull” till ”för Skaparens skull”?

Därför sägs det: ”Gör allt, inte för Skaparens skull, utan för denna världens skull”. Så just till till den graden närmar jag mig Skaparen. Men huvudsakligen gömmer han sig bakom vännerna, och i det ögonblick jag dirigerar mig själv rätt i denna värld, kommer jag omedelbart upptäcka honom.

Min integration i denna världen på 125 nivåer är absolut identiskt med att närma sig Skaparen på 125 nivåer. Ögonblicket som jag reser mig till den första graden av kontakt med den världen, börjar jag direkt uppenbara Skaparen. Han blir avslöjad för mig i vår värld!

Varför blev jag given detta? Det är på grund av att jag ska finna honom av mig själv och avancera av mig själv, jag kommer ”hålla fast” vid honom. Enbart för detta blev jag given detta externa ”hölje” av Skaparen, vilket kallas ”denna värld” och ”gruppen”.

Härifrån kan vi förstå det som sägs att vännerna måste vara lika viktiga som Skaparen. Gruppen måste vara lika viktig för mig som Skaparen. Med andra ord måste jag tillskriva Skaparen allting som är utanför mig.

[123204]

Från kongressen ”Enhet utan gränser” i Moskva, 2013.12.14, dag 2, Lektion 2

 WMV |  MP3

Kategori: Grupp, Inre arbete, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Gruppen är som ett hölje av skaparen