De övre Partzufim tar inte emot Ljuset för sig själva.

Partzuf Aba är fullt av Ljuset från Hochma, men Ima vill inte ta emot det, utan knuffar bort det och tar emot det bara på villkor att själarna önskar att acceptera detta Ljuset från henne.

Detta är varför MAN, en förfrågan, är nödvändig från det lägre. Denna princip används vida inom teknologi och överallt i våra liv, i varje föränderligt, levande system. Varje öppnande och stängande, såväl som varje regulator är baserad på denna principen. Det är som en andlig transistor; där finns Ljuset från Hochma (en plus och en minus), och jag sänder en impuls till basen, och påbörjar ett flöde av elektricitet. Jag sänder en mycket svag signal, ett litet begär, men på grund av detta begär börjar enorma mängder Ljus att flöda i systemet.

På samma sätt önskar själarna bara att ta emot lite från Ima och att öppna upp henne lite grann, men hon frågar om Ljuset från Aba, och Aba begär från en ännu högre källa, och därför når denna begäran Evighetens värld.

Denna begäran förorsakar att enorma mängder Ljus sprider sig genom alla världarna för att ge oss, allra längst ner, den lilla droppe av Ljus som vi bad om,

Detta är principen för hela vårt liv. Om systemet är integrerat, då leder även den minsta förändring till en förändring i hela systemet. Det andliga är en reflexion av det harmoniska sambandet mellan alla elementen. Om vi förändrar bara en mycket liten del, så förändrar det därmed hela systemet, och gör att det förändras i sin helhet och uppnår balans på en ny nivå.

Det andliga systemet är analogt med systemen i vår värld. Om en liten impuls sänds till ingången av systemet, så upplever hela systemet förändringar, från början till slut, och i motsatt riktning. Det är bara efter att det har blivit balanserat som resultatet blir uppenbart.

Därför, även om den minsta möjliga själ, någonstans, allra längst ner, utför en liten korrektion, så förändrar den alla världarna. Ju längre ned denna själen är situerad, desto större Ljus drar den till sig.

Det är som en liten kran som stänger ett stort rör. Bara en liten ansträngning är nödvändig för att öppna den, men den öppnar upp flödet till en hel ocean av vatten.

(Från lektionen om ” Förordet till Sulamkommentarerna för Zohar” 29/10 2009)

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Vetenskap - Inga kommentarer →

En fråga jag fick: Uppnår en person de andliga rötterna genom sina studier?

Mitt svar: I samband med sina studier, uppnår en person många saker genom sitt sinne, men detta innebär inte att nå sina andliga rötter. Att uppnå de andliga rötterna innebär att nå givandets kvalitet. Det är inte kunskap utan mottagandet av korrigerade, nya kvaliteter.

Just nu har jag 613 materiella begär. När jag omvänder dem till att bli andliga begär, 613 begär att ge, innebär detta att jag når mina andliga rötter. Jag uppnår ”jag som skänker” istället för ”jag som tar emot!”

Den Övre Världen uppenbaras i mig, i mina korrigerade kvaliteter. De andliga rötterna är mina kvaliteter, och just nu, när jag ser denna världen, upplever jag mitt eget själv, som är bilden som finns inne i mig. Kombinationen av alla mina kvaliteter och en förening mellan dem är vad jag kallar den här världen.

I min inre struktur finns många kopplingar, signaler och intryck, alla vilka jag kallar min värld. När detta system börjar arbeta enligt principen för givande, uppnående den allra första graden i alla dess delar, kommer det att betyda att jag har nått mina andliga rötter.

Sambandet mellan mitt förra stadium, när jag kände att världen i min materiella struktur, vilken var sammansatt till förmån för mottagandet, och systemet som är förenat i enlighet med programmet för givande, kallas grenarnas språk. Det är med hjälp av detta språk som jag börjar förstå hur Skaparen skapade de andliga nivåerna och alla uppstigandets grader.

Snarare än att agera på ett plant underlag, på endast ett enda plan, förstår jag vad som händer mellan de olika skikten och hur nedstigandet eller uppstigandet inträffar. Om jag bara studerar ett plan kan jag bara vara livlös, vegetativ, eller rörlig på det planet.

Men om jag studerar skillnaden mellan dessa lager, eller plan, kommer jag att upptäcka vad jag kan använda för att förändra mig själv. Med andra ord är grenarnas språk ett sätt att stiga högre och högre.

Det talar inte till oss på en plan yta som språken i denna världen. I stället förklara det skillnaderna mellan denna världen och den andliga, sambandet mellan roten och grenen. Jag studerar inte bara den andliga världen, jag studerar båda dessa världar, den ena gentemot den andra.

På det sättet lär jag känna Skaparens handlingar. Trots allt är det viktigaste inte lagret i sig självt, utan vad som är mellan dem. Detta hjälper mig att förstå hur jag kan förändra mig själv, stigande högre och högre varje gång. Detta är vad vi behöver lära oss av Läraren.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →

Om en person avancerar på rätt sätt, då är han inte säker eller självsäker på den andliga vägen. Han tror inte arrogant att han vet allt som ska hända med honom och hans liv, utan snarare, litar han bara på den Ende som leder honom, och gör alla handlingar. Han vet att han bara måste gå samman med den Ende, som styr och skänker, den Övre Ledaren. Det är nyckeln till att avancera på rätt sätt.

Men om en person är självsäker och stolt, tror att han vet allt, så kommer han inte ens att förstå att han är på en liten ensamvandrares väg, och att han inte har smakat på vad andlighet egentligen är.

Du ska inte skämmas för att erkänna dina misstag. Den sanna vägen är när du upplever dina misstag och korrigerar dem, bara för att upptäcka fler misstag, och så vidare.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →

En fråga jag fick: Är det någon skillnad mellan hebreiska och andra språk i världen?

Mitt svar: Baal HaSulam skriver att hebreiska är Ljusets språk och arameiska är det mottagande kärlets (Kli) språk. Dessa två språk motsvarar respektive fram- och baksida. De är huvudspråken eftersom den geometriska formen på bokstäverna skildrar sambandet mellan Ljuset och begären (Kelim).

Men dessa är bara grundläggande språk eftersom att de uppstod i början av delningen av Babylon och människornas separation från varandra. Bokstäverna markerar egenskaperna hos de korrigerade själarna (kärlen, Kelim). De horisontella linjerna motsvarar spridandet av Hassidims Ljus, och de vertikala linjerna i bokstäverna motsvarar spridandet av Hochmas Ljus.

Andra språk uppstod ur den ständigt växande egoistiska separationen mellan människor från tiden för det gamla Babylon, som uppenbarade glimtar av egoism i den grundläggande mänskliga civilisationen. Dessa språk är inte konstgjorda, eftersom människor uppfann dem utifrån sin egen natur. Dock uppstod de långt från Källan, ur den splittring som skedde i Babylon. Därför gav inte Kabbalisterna oss inte några förklaringar för bokstäverna på dessa ”sekundära” språk, eller vilken egenskap och anknytning varje bokstav skildrar mellan Ljuset och kärlen (Kli).

I både hebreiska och arameiska, är varje bokstav en modell, en symbol och en notering om sambandet mellan Ljuset och kärlet. Det är ett samband mellan egenskaperna hos Bina och Malchut: nio bokstäver av Binas ZAT, nio bokstäver av Zeir Anpin, fyra bokstäver hos Malchut och de fem sista bokstäverna (Mantzepach), likväl som formen som motsvarar deras egenskaper.

Därför måste en person som studerar den kabbalistiska vetenskapen känna till bokstävernas element i det hebreiska alfabetet. I själva verket förmedlar deras geometriska form andliga egenskaper hos Malchut och i vilken utsträckning de är motsatsen till Bina.

Bokstaven i sig är en notering av ett andligt tillstånd. En person skall uppnå egenskaperna hos alla bokstäverna (d.v.s., sambanden mellan egenskaperna för mottagande – Malchut och givande – Bina) och ”skriva ner dem” i sitt hjärta (sitt begär) i rätt ordning. Han kommer då att ta emot hela Torans text, som det står skrivet, ”Uppteckna” det i ditt hjärta!”

Kategori: Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →

Alla begär människor har i vår värld har fullbordat sin utveckling. Därmed kommer ingenting att utvecklas vidare. Vår värld har helt enkelt gjort halt. Alla våra kroppsliga begär (såsom efter mat, sex och familj) och våra sociala begär (efter rikedom, berömmelse, makt och kunskap) befinner sig i kris eftersom de har passerat sin utvecklings sista steg och nu muterar till perverterade former.

Därför kan egoismen inte längre utvecklas i vår värld. Istället börjar den koppla ihop oss, få oss att känna oss fullständigt ömsesidigt beroende av varandra. Från och med nu kommer vi att börja känna denna förbindelse mer och mer, även om nationer och folk kommer att försöka isolera sig från varandra. Vi slutligen kommer att nå känslan av en fullständig och total förbindelse som kommer att tvinga oss att älska andra som oss själva.

Vi kommer då att upptäcka att detta är lösningen på alla våra problem.

Kategori: Egoism, Evolution - Inga kommentarer →

Vad är en människa? En människa är ett berg av egoism och hat mot alla. Om Ljuset påverkar detta berg av hat (Sinaiberget) höjer det människan högre än berget.

Just på grund av egoismen har människan någonting att övervinna. Sedan, under Ljusets inflytande, är egoismen redo att ta emot njutning genom att använda den för skänkandets skull.

Ljuset gör allt. Man kan vara den mest rättfärdiga person, som har stigit högt upp i de Övre Världarna, men om Ljuset slutar att påverka en, kommer man omedelbart att falla ned till sin ursprungliga egoism. Det finns inga andra alternativ – antingen kontrolleras vi av vår egoistiska natur eller så kontrolleras vi av Ljuset.

Detta kommer aldrig att sluta, för när jag befinner mig på ett godtyckligt andligt tillstånd måste jag alltid hålla fast vid Ljuset för att det ska påverka mig. Om jag släpper taget om det kommer jag omedelbart att falla.

Kategori: Andlighet - Inga kommentarer →

En fråga jag fick: Vad anser du om att Obama fick Nobels fredspris?

Mitt svar: Jag ser det som att ”tvinga Obama till fred” – en vilja att tvinga på honom en viss fredspolitik som önskas av Europas gamla och svaga regeringar.

Kategori: Samhälle - Inga kommentarer →

Vi känner inte att hela våra liv är underkastade ett enda händelseförlopp. Skaparen förvirrar oss medvetet, som om världen varken har Källa eller Mål, så att vi, på grund av förtvivlan av deras frånvaro, kommer att fröjdas över uppenbarandet av kabbala, som är metoden för uppenbarandet av Skaparen.

För att kunna avslöja Skaparen är det nödvändigt att tillskriva allt som sker enbart till Honom, och att korrigera våra kvaliteter för att bli lika Honom. Om vi strävar efter att se enbart honom och ingen annan bakom allt som kommer till mig – alla motgångar och allt njutande, då börjar jag från denna förvirring bygga ett system av förbindelser av begär och tankar som är lika Skaparens.

Förutom det behöver jag se enbart godhet i alla Hans olika och motsägande ageranden. Om jag tror på kabbalister i det att de förnimmer Skaparen som en enda välvillig källa, strävar jag efter att korrigera mina kvaliteter på ett sådant vis att jag förnimmer Honom på samma sätt.

Om jag stämmer mig som en violin, vilken, efter att ha stämts, börjar spela melodin rätt, då kommer jag att känna Skaparen och Han och jag kommer tillsammans att spela mig. Vi kommer att smälta samman i en melodi och ett instrument.

(Från den första lektionen under den Nordamerikanska kongressen 16.10.09)

Kategori: Perception - Inga kommentarer →

Det finns bara en lag, en kraft, som verkar på mig från det andliga fältet, från den ändlösa oceanen av Ljus. Den vill bara en sak, att dra mig till sitt centrum, till det goda.

Mitt egoistiska begär (min ”laddning”) växer och utvecklas konstant, därför kommer jag mer och mer i obalans med det andliga fältet.

Jag kommer längre och längre bort från det godas centrum. Men fältet förändras inte, det är jag som förändras. Förändringarna till det värre sker ofrivilligt, automatiskt i mig. Det är därför mitt tillstånd hela tiden förvärras.

Jag är inte ensam i detta fält, det finns sju miljarder människor till som jag, små egoistiska ”laddningar”. Och alla mår vi, mer eller mindre, ”dåligt”.

Vid slutet av vår egoistiska utveckling rör vi oss maximalt bort från det godas centrum till den mest avlägsna cirkeln och börjar känna oss sammanbundna.

Detta försvårar vårt redan ”dåliga” tillstånd. Var och en börjar känna sig beroende av alla andra. Detta tvingar en att hata alla och att lida för alla.

Vårt tillstånd är likt födslovärkar. Under graviditetens nio månader (mänsklighetens evolution) hjälper modern (naturen) fostrets (egots) utveckling så mycket hon kan.

Men när den fullständiga (egoistiska) utvecklingsnivån (global och sluten) är nådd, tvingar modern/naturen fostret att födas.

Den globala krisen är ett tryck på det gemensamma fostret, mänskligheten, för att den ska födas andligt.

Fostret måste vända sig till en position med huvudet ner (prioritera givande istället för tagande) och börja försöka komma ur sitt egoistiska tillstånd (hjälpa modern att föda honom).

Enbart på detta sätt kommer han att skynda på födslovärkarna och födas in i världen av Ljus.

(Från den dagliga lektionen 19.10.2009)

Kategori: Andlighet, Barn - Inga kommentarer →

En fråga jag fick: Varför är det så viktigt att läsa kabbalaböcker?

Mitt svar: Information kommer i många former. I vår tid flyttas människor gradvis från att läsa till att lyssna på ljudfiler, och från att lyssna till att titta på video. Men dessa är inte samma sak.

Att titta och lyssna till något händer på den levande nivån, men läsning händer på den mänskliga nivån. Detta är helt annorlunda. Genom att läsa en bok ansluter en person till en andlig kanal.

Det är bra om du tittar på eller lyssnar till lektionerna, men inget kan ersätta en bok, eftersom den kan du hitta en mer intim kontakt, även om du inte tydligt känner det. I vår tid är människor kanske inte så vana vid att läsa böcker längre, men det förändrar inte det faktum att läsning sker på den mänskliga nivån.

Till exempel, när du läser boken Zohar upptäcker du vikten av bokstäverna, deras form och deras ordning. Och det spelar ingen roll vilket språk boken är skriven i. Kabbalister har gett oss en kod i ett språk – hebreiska (eller arameiska) i stället för andra språk.

Formen på bokstäverna återspeglar modellen för själen, som sin prägel. Själen har flera former, och det är hur det är ”präglat” i en annan form varje gång.

När vi läser texten går vi från en bokstav till en annan, och följaktligen förändras vår själ, med den ena formen efter den andra. Detta är varför en bok är kopplad till en persons själ.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →