Det finns ett sätt att kringgå döden på
När man närmar sig medelåldern börjar man gradvis ”glida ner” till döden. Man dör inte på ett ögonblick precis som att man inte blir vuxen omedelbart. Stearinljuset – det egoistiska begär som brinner i en – tynar gradvis bort.
Fram till åldern 40-45 tror man att hela ens liv är framför en och att man kommer att kunna uppfylla sig själv. Men vid en ålder av 40 blir man besviken och ser att det är meningslöst att vänta på stora förändringar att ske i ens liv. Och det är så man börjar förminskas.
Ens egoistiska begär blir mer och mer undergivet, accepterar det som det har, fram till det att begäret att avancera försvinner helt. Således dör det. Så det är inte vår kropp som dör, utan vårt begär att gå vidare som växer svagare.
Finns det något vi kan göra åt detta? Alla letar efter sätt att leva längre. Men varför vill folk det – finns det inte tillräckligt med lidande för oss? Vill vi lida i 140 år istället för 70? Vi vill ha det eftersom vi är mer rädda för döden mer än för att förlora något i detta liv.
Men om man befinner sig i ett samhälle som ägnar sig åt andlig utveckling, ger samhället energi åt en och man vill avancera. Således känner man sig alltid som ett barn som har många begär. Och förutom sin egoism, utvecklar man ett nytt begär – att skänka. Detta begär växer alltid större, lyser klarare, och försvinner aldrig.
Detta växande begär återupplivar ständigt en person, så att man förblir lika aktiv och obeveklig som ett barn under alla år av sitt liv. Under de ca 70 åren av ens liv kommer man aldrig att tyna bort. Och dessutom kommer man inte känna någon förlust av sin fysiska kropps död, utan man ser det som ett språng mot en högre grad med hänsyn till sitt begär och sin själ.