Träna din egoism till att tjäna dig som ett cirkuslejon
För att komma in i den andliga världen måste man göra en ”begränsning” (Tzimtzum) på sina egoistiska begär. Malchut (mottagandets kvalitet) måste bli fullständigt införlivad med Bina (givandets kvalitet) och underkasta sig dess kraft.
Det finns inga hindrande barriärer eller gardiner som skiljer det tillåtna från det förbjudna. Det finns inget tvång i andlighet. Det finns inga väggar eller ”Ingen ingång!”-skylt, eller situationer där du vill ha något och någon på utsidan förbjuder dig det.
Vi kan inte krossa några av våra begär eller förbjuda oss själva från att vilja ha. Vad vi behöver är en inre korrigering inom begäret självt.
Begäret kvarstår, men samtidigt får vi en ny känsla av att det är viktigt att inte använda det egoistiskt. Vi inser att det finns en möjlighet att använda begäret till ett högre syfte, att ge/skänka, för att gynna andra.
Fastän begäret skapades som en önskan om att uppfyllas, kan det korrigeras så att det inte kommer att ta emot någonting annat än vad det naturligt behöver konsumera. Detta eftersom den känner vikten av givandet.
Till exempel, har du sett dresserade lejon på cirkus? Varför är det så, att istället för att sluka tränaren, så öppnar lejonet lydigt sin mun och tillåter en person att lägga sin arm eller huvud där? Vill inte lejonet bita av det? Jo, det vill han! Men han upplever personen som mycket viktig eftersom han föder honom. Därför undertrycker han sitt naturliga begär.
På samma sätt, bevarar vi vår önskan om att ta emot njutning. Det börjar bara att känna vikten av givandet. Det vill att givandet skall styra över det.