Fråga: Vilken brist i det andliga arbetet gör det möjligt för de ”orena krafterna” (egoistiska intentionerna) att fästa sig vid det?

Svar: Det sker när jag i mitt andliga arbete tillåter de egoistiska avsikterna (orena krafterna) att uppkomma och finnas i mig, genom att vilja använda andliga data, krafter och urskiljningar egoistiskt. Det avleder mig från målet. Att vara på sin vakt mot dessa tankar kallas ”graden av renhet” i arbetet.

Jag må brista i mina avsikter; men en medveten önskan (avsikt) ”att ge för att ta emot” eller ”att ta emot för att ge” är en oren handling. Å andra sidan definieras renhet av mitt urskiljande huruvida jag stjäl från det andliga för det materiellas skull.

Det är väldigt viktigt att inte försöka nå någon form av personlig vinning från någonting som har med andligt arbete att göra. För sådant hålls vi strikt ansvariga.

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen 2010.11.28, Beit Shaar HaKavanot

Video |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Inre arbete - Inga kommentarer →

Fråga: Vad är min avsikt och varför är det så viktigt om mina tankar och känslor inte beaktas i andlig utveckling?

Svar: Avsikt är människan inom mig; den definierar vad jag vill ha ut av allt jag har inom. Allt jag är fylld av – uppfattningar, sinne, förhoppningar, fantasier, drömmar, det förflutna, nutid, och framtid – allt detta blandas och urskiljs av mig: Vad vill jag ha ut av allt detta?

Jag förstår inte denna blandning. Allt är trassligt: I dag är det en sak, i morgon en annan. Men vad jag vill ha betraktas som min avsikt.

Med andra ord, nu ser jag över mitt liv och allt jag har och bestämmer vad som är det viktigaste för mig. Det är punkten där jag kan fatta ett beslut: Jag kan antingen dränka mig själv i ”cocktailen” jag har blandat och glömma allt, och återvända till mitt dagliga liv. Eller så kan jag höja mig över det och önska att gräva ut ur hela denna mix endast det jag kan använda för min utveckling, det framtida livet. Det är vad jag måste besluta, och det är därför avsikt definierar människan i mig.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-11-25, Zohar

Kategori: Avsikt, Bön, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →

Andlig uppfyllelse kan inte erhållas direkt, som ett litet barn som greppar tag i en leksak. I denna form erhåller vi bara liv i vår värld.

I exakt detta ögonblick är vi alla närvarande i den oändliga världen (en gränslös verklighet), men eftersom vår metod för existens bygger på att ”greppa”, det vill säga, att ta emot och uppfylla oss själva egoistiskt, är allt vi kan ta emot från den oändliga värlen en liten gnista av ljuset som kallas ”ett tunt stearinljus” (ner dakik), som är begränsad till förnimmelser av denna värld. Vi är oförmögna att uppfatta mer medan vi tar emot egoistiskt.

Egoistisk uppfyllelse som är tillgänglig för oss i denna värld bär formen av en svag belysning. Det ges avsiktligt till oss så att från och med nu, från denna grad och framåt, börjar vi utvecklas med hjälp av en annan metod: ta emot i kärlet utanför oss själva och därmed bli en villig deltagare, liknande, lämplig, och som Skaparen!

Endast en liten del av kärlet (begäret) som vi förnimmer som ”denna värld” fylls. Att direkt ta emot mer än detta är omöjligt! Resten av våra begär kan bara fyllas genom vår likhet med Skaparen, genom att vi har avsikten ”för att skänka”.

Det är därför Skaparen separerade våra förnimmelser i två delar: denna värld och den övre världen, och placerade en barriär mellan dem som kallas ”Machsom”. Denna barriär (Machsom) har ett psykologiskt ursprung, eftersom medan vi är under den (i denna värld) kan vi endast ta emot internt, för vår egen skull. Vi skulle få mycket mer, men det verkar för oss som om ”andra människor” är främlingar eller utomstående.

Vi skulle kunna ha allt detta under förutsättning att vi övervinner detta psykologiska uppfattningsproblem, vilket gör att allting verkar ”främmande” för oss. Vi måste börja överväga allt som finns att vara ”vårt eget”, komma närmare det, och börja förnimma att saker utanför oss är i själva verket våra egna. I gengäld kommer vi att få alla världar: Assiya, Jetzirah, Beria, Atzilut, Adam Kadmon och i slutet, den oändliga världen.

Det största problemet är att börja uppfatta dessa begär som verkar vara ”inte våra egna” som ”våra egna”. Efteråt, vad vi än tar emot in i dem kommer att omfatta vår andliga värld.

För det, är allt vi behöver göra att locka det övre ljus som kommer att visa vår samhörighet och visa att vi alla utgör en kropp. Då kommer det övre ljuset att fungera som en ögonöppnare, och så småningom kommer vi att uppfatta andlighet.

Vi kommer att komma till förtydligandet, och det kommer inte finnas något motstånd kvar i oss eftersom vi kommer att se allting omkring oss som våra egna delar som hör till oss som organ för en kropp. Vi har aldrig existerat isär! Det förefaller bara för oss att vi är delade, men, i själva verket är bara våra kroppar avskilda.

Om vi tittar djupare kommer vi att se ett system av vår sammankoppling. Allt görs av det övre ljuset!

Från lektion 7, World Kabbalah Convention 2010, 2010-11-11

Kategori: Inre arbete, Kongresser, Perception - Inga kommentarer →

Fråga: Hur säger den kabbalistiska vetenskapen att jag bör förhålla mig till saker som hotar mitt liv, så som krig, en terroristattack, fallande raketer, eller bara en vanlig kriminell attack?

Svar: Medan vi fortfarande är okorrigerade måste vi leva i denna motsvarande, okorrigerade värld vi har medan vi korrigerar oss själva och därigenom korrigerar världen. Under tiden bör varje person agera enligt vad som är accepterat i samhället och världen.

Samtidigt måste var och en av oss korrigera sig själv och därmed uppenbara den övre kraften, kvaliteten av skänkande och kärlek i honom och i världen. Till den grad han gör denna uppenbarelse kommer våra fiender gradvis att bli våra vänner och alla dåliga saker kommer att försvinna.

Men, för tillfället måste vi agera i enlighet med våra okorrigerade kvaliteter. Alla mina hatare och fiender är det onda som finns inuti mig, som blir uppenbarade på utsidan på detta sätt. Jag projicerar dem till utsidan och det är därför de finns.

Men, om i stället för dem ser jag Skaparen stå bakom dem, då blir de plötsligt oskiljaktliga delar av mig. Därför bör vi inte vara rädda. Vad vi måste göra är att utföra korrigeringar.

Jag är säker på att ingenting dåligt kan hända en person om han alltid är inriktad på att ”det finns ingen annan än Han”.

Från lektion 7, World Kabbalah Convention 2010, 2010-11-11

Kategori: Frågor & svar, Inre arbete, Kongresser, Kris, Lidande - Inga kommentarer →

Vad innebär det att nå oändlighet? När jag träder in i oändlighet blir jag malchut av världen av oändlighet, vilket betyder att jag innehåller alla inom mig. ”Älska din nästa som dig själv” betyder trots allt att alla dem som jag nu ser och känner som utomstående blir väsentliga delar av min själ. Min själ får tillbaka alla sina delar, utspridda och distanserade från den, och det blir en hel, fulländad själ.

Allt som verkar existera utanför mig, som stilla föremål (föreställ dig att du sväljer alla stjärnor!), hänför till den stilla nivån av ditt egoistiska begär, alla växter hänför till dess vegetativa nivå, och alla djur till dess levande nivå. Alltihop är ett avtryck av ditt egoistiska begär som visar dig alla dessa saker som om de finns utanför dig.

Men, så fort du börjar odla ett organ, en egenskap av skänkande, börjar du se dem som om de existerar inom dig. De är alla dina delar, och du känner att det är sant. För närvarande är det dock svårt för dig att förstå det eftersom du lever inuti ditt ego och bara i det.

Fysiker hävdar att även när du tittar på något objekt på avstånd, påverkar handlingen att observera det som observeras. Därför ser du det inte som det egentligen är, utan som något som var utjämnat från dina egna egenskaper och sanna verklighet. Allting du ser uppfattar du trots allt i relation till dina egna kvaliteter. Allt beror på dina sinnesorgan och hur du avkodar vad du har ”sett”.

Men, en dag, efter långa betraktelser, frågor, och urskiljningar, kommer du plötsligt att känna att allt är helt annorlunda. Du kommer att se det från en annan vinkel, och då kommer du förstå att denna nya syn är sann. Det är som om du satt på dig ett nytt par glasögon.

Från lektion 6, World Kabbalah Convention 2010, 2010-11-10

Kategori: Inre arbete, Kongresser, Perception - Inga kommentarer →

Fråga: Kan man be om en punkt i hjärtat att bli uppenbarad i sin käraste?

Svar: Vår utveckling liknar den hos ett embryo i livmodern. Varje del utvecklas med en viss hastighet och i en viss ordning. Vi förstår inte varför detta händer, men när vi studerar sefirot och de tre linjerna – KHB, HGT, och NHY – blir denna utveckling mer tydlig för oss (detta förklaras i detalj i Studiet av de tio sefirot, delar 11 och 12).

Jag kan inte tala till individens början av utveckling, eftersom detta beror på roten av individens själ. Mina barn eller barnbarn kan ha ingenting att göra med kabbala och kan vara likgiltiga mot det andliga, medan en person vaknar någonstans i Alaska och kan inte leva utan det.

Det beror på om själen har nått sin utveckling. Det är därför jag inte borde be Skaparen att ändra detta gemensamma ”embryots” utvecklingsordning. Jag bör endast arbeta inom gruppen så mycket som möjligt. Vårt främsta mål är att uppnå enighet mellan oss!

Genom detta kommer vi att hälla ett färskt, snabbt, och starkt flöde av blod in i detta växande foster. Vi kommer att påskynda den gemensamma utvecklingen, och alla kommer att utvecklas snabbare då de håller sin rätta ordning. Det är därför vi måste påskynda vår utveckling och genom detta påskynda den allmänna utvecklingen.

Från lektion 8, World Kabbalah Convention 2010, 2010-11-11

Kategori: Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Kongresser - Inga kommentarer →

Vad är slutet av korrigeringen? Låt oss säga att jag måste laga min bil för att åka någonstans. Jag tar den till en verkstad, och mekanikern lagar den. När bilen väl är lagad, innebär det att jag har slutfört korrigeringen. Nu, i en lagad bil (eller, om det är oss som vi korrigerar, sedan med en korrigerad gemensam själ) börjar vi vår resa uppåt.

Men, vi talar inte om detta. Vi talar bara om sättet att uppnå korrigering. Kabbalister säger inte vad som händer med den korrigerade själen. De ger bara en idé om vad som väntar oss där, men detta är en ännu högre verklighet, ovan alla världar, ovan den oändliga världen.

Från lektion 8, World Kabbalah Congress 2010, 2010-11-11

Kategori: Andlighet, Inre arbete, Kongresser - Inga kommentarer →

Fråga: Om jag engagerar mig i inre arbete och ber om hjälp, hur förnimmer jag svaret?

Svar: För att ge oss tydliga svar och, i allmänhet, prata med oss och hålla en konstant kommunikation som kan verifieras, identifieras, och kännas, har Skaparen givit oss en grupp och finns i den. Om du enar med gruppen kommer du att hitta Honom där. När du möter Honom en dag, kommer du se att Han bara kan hittas i själva hjärtat av förbindelsen med gruppen.

Skaparen gömmer sig bakom dem alla och verkar säga dig: ”Okej, nu har du enats med alla, och det betyder att du har enat dig med Mig.” Han bröt kliet (kärlet) så att genom att återförena bitarna skulle vi äntligen finna Honom. Genom att sammanföra det brutna kärlet, rekonstruerar och komponerar vi bilden av Skaparen framför oss.

Från den dagliga kabbalalektionen 2010-11-12, Shamati #26

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete - Inga kommentarer →

Kategori: Bön, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete - Inga kommentarer →