Andliga kärl består av viljan att ta emot och dess begränsning, masachen (skärmen), och skammen som den innehåller. Skammen är för att jag inte är kapabel att ändra mig till givande och för att jag är rädd att binda varje tillstånd som jag går igenom till den som är givaren.

När jag reser mig efter ett fall från förnimmelsen av ondska och från den nivån studerar den tidigare nivån, så ser jag att det inte var dåligt. Jag förstår att fallet var förberedelsen för det nuvarande stigandet. Jag börjar älska och värdera de tidigare tillstånden och  vara tacksam för dem eftersom jag utan de fallen inte skulle kunna stiga nu.

Detta får mig att värdera mina stigningar ännu mer eftersom de kommit för att korrigera de tidigare felen. Alltså, jag korrigerar detta stigande genom min nya attityd mot det och lär av denna erfarenheten för framtiden. Nu vet jag att jag måste förbereda mig själv för nästa nivå, nästa fall, så jag ska kunna kontrollera det så mycket jag kan och arbeta ovan förståndet.

Det finns få chanser att arbeta ovan förstånd i ett tillstånd av stigande, men fallen hjälper där. Fallen är  faktiskt mer till nytta, inte stigandet.

En persons arbete är att vara tacksam för sitt förflutna och därmed förbereda sin framtid. Vi skall alltid säga att allt som hänt fram till nu, om det är konflikt med vännerna eller vad det kan tänkas vara, gjordes av Skaparen själv och det finns ingen annan än Han. Du måste lägga till alla dessa stadier riktade mot Skaparens uppenbarelse för dig om det nu är  ”bakifrån” som ett fall eller hans ”ansikte” om det är ett stigande.

I framtiden måste vi vara förberedda på vad som helst. Detta kallas total hängivelse. Detta är vad vi förbereder oss för i gruppen genom att investera våra ansträgningar i ömsesidig garanti, gemensamt stöd, som till slut återkommer till personen själv.

Allting beror på vår förberedelse. Om vi sysslolöst sitter utan att göra något, kommer vi knappt känna några fall eller något stigande, utan bara milda skiftningar i vårt humör. Men om vi förbereder oss själva genom kontakten med vännerna, då kommer vi kunna styra takten i vårt avancemang och se alla våra avancerade tillstånd som positiva: både stigningarna och fallen.

Det är svårare att relatera bestämt till ett stigande än ett fall. Faktiskt, när vi är i ett stigande, påverkas vi av njutninng som totalt fyller oss och inte låter oss klargöra vilket tillstånd vi är i och kontrollera njutningarna.

Under ett fall är det dina begär som tvingar dig att söka hjälp, även frälsning. Därför står det skrivet, ”Farao har fört Israels söner närmare deras fader i himmelen”. Begären som avslöjas i ett fall – i exil, i lidande och att inte må bra – det är vad som för en människa närmare målet, medan stigningarna inte direkt hjälper oss att avancera.

[104233]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.04.02, Rabashs skrifter, artikel 15

 Video |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Inre arbete, Min likhet med Skaparen - Kommentarer inaktiverade för Ett fall är steget före stigningen

Fråga: Världen framställs för oss nu genom våra sinnen. Men när vi avancerar andligt löses det gradvis upp. Hur händer det?

Svar: Det är väldigt enkelt. Nuförtiden har många vetenskapliga artiklar blivit skrivna angående ämnet.

Vi känner allt inom oss. Det högre ljuset konstruerar dessa känslor inom oss. De fysiska eller andliga vågorna (det spelar ingen roll vad de kallas eftersom de alla är av samma natur) utför vissa handlingar på oss, och vi känner dem. Det innebär att allt beror på våra kelim (kärl), våra sinnen.

Om våra sinnen är på den absolut minimala nivån, känner vi i dem olika avstånd, objekt, och händelser, som vi kallar vår värld. Men om dessa sinnen blir expanderade, så börjar vi istället för dessa volymer känna utökade områden som sväljer det nuvarande tillståndet. Slutligen  löses allt upp, allting försvinner in i vågorna.

Baal HaSulam presenterar ett väldigt enkelt exempel. Om vi kyler vatten, så transformeras det till is, vilket innebär att det från flytande blir solitt. Om vi värmer vatten förångas det; det förvandlas till ånga, till en dimma. Men detta är samma enhet som en gång var i en flytande eller solitt tillstånd och nu har antagit ett tillstånd av gas. Det vill säga att allt förändras relativt oss.

Om vi hade haft andra sinnen, skulle vi till exempel känt luften som om den vore betong, ett oöverkomligt hinder. Det leder till att det är våra sinnen som framställer världen som den är för oss.

Läs vad forskarna har skrivit om verklighetsuppfattning. Efter Einstein skrev Everett och andra stora fysiker att allting uppfattas relativt betraktaren, och detta har bevisats i experiment.

Därav, om våra sinnen ändras, blir till och med materia något annat. Det finns enbart en våg av ljus. Där vi behöver involvera oss med strävan efter Skaparen, efter denna kraft, eftersom dess upptäckt är vad som orsakar alla förändringarna inom oss.

[103811]

Från den Europeiska kongressen i Tyskland, 2013.03.23, lektion 3

 WMV |  MP3

Kategori: Frågor & svar, Inre arbete, Kongresser, Perception - Kommentarer inaktiverade för En värld vävd av ljuset

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete, Min likhet med Skaparen, Perception - Kommentarer inaktiverade för Från total restriktion till total uppenbarelse

Det viktigaste är att korrigera vår attityd till verkligheten och att inse att hela verkligheten är Shechina, uppenbarelsen av Skaparen. Nu uppenbarar den sig emellertid för mig som den stilla naturen, den vegetativa och den animaliska nivån, som mänskliga varelser, och hela världen som omger mig, som jag uppfattar som utanför mig. Faktum är att allt detta är uppenbarelsen av Skaparen som under tiden gömmer sig i den motsatta formen av vad vi ska se.

Hela denna motsatta bild förklaras enbart genom olikheten av våra attribut. Det är möjligt att korrigera den enbart genom att vi anstränger oss att se denna verklighet genom läraren, gruppen, böckerna och disseminering, genom att se det som hela verkligheten, att se efter vad vi saknar till följd av att vi uppnår en sådan attityd och att bli stärkt av miljön. Då kommer vi gradvis, genom ansträngningarna vi gör – som det sägs ”många kronor adderas upp till ett stort konto” – börjar vi känna att vi bara behöver korrigera oss själva och att allt externt för oss är den Heliga Shechina eller själen.

Varje ögonblick har vi möjlighet att arbeta med våra onda tankar och vår kritik av verkligheten, av den högre Gudomligheten, och även av mig själv, mina attribut, av det inre ofullbordandet eller det yttre ofullbordandet. Till följd av att klargöra den, att överkomma kritiken, och att döma till förtjänstens vågskål, då kommer den sanna, hela bilden att träda fram.

Då kommer vi se att alla avarter från helheten, alla brister vi konstant känner nu, självkorruptionen och korruptionen av den externa världen bara var krafter som enbart kom för att stärka och öka individens personliga kontakt med Skaparen.Verkligheten avslöjas nu för oss  som ett illuminerande fält skinandes i ett Ljus av många strålar, i olika aspekter av helheten. På så vis möter man målet av skapelsen.

[102091]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2013.03.06

 WMV |  MP3 (på engelska)

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Min likhet med Skaparen, Perception - Kommentarer inaktiverade för Ett fält som glöder i ljuset

Fråga: Hur ska jag arbeta med mina inre tillstånd? Acceptera dem? Stiga över dem? Be om något? Kräva?

Svar: Det beror på din nivå.

Vi börjar gradvis att glädjas åt det faktum att vi kan vara över våra tillstånd; Det är inte masochism eller blint bortkopplande; vi är medvetna om våra känslor, vi kalkylerar saker, och samtidigt kopplar vi bort oss själva från dem. Det är nästa steg i att skapa masach (skärm): Man försöker att vara bortkopplad från gott och ont och på riktigt vara oberoende av känslan i sin kropp.

Fråga: Hur kan vi hålla oss på denna nivå, och låta de behagliga och de obehagliga känslorna göra sitt arbete i kärlet, och samtidigt observera dem från utsidan?

Svar: I Ordspråksboken står det, ”Skaffa sanning och sälj den inte”. Vi kan inte urskilja detta externt. Det finns många lager i en persons beräkningar och det är omöjligt att stanna på en punkt hela tiden tills det övre ljuset gör det ”stabilt”.

Men om man anstränger sig och försöker, då vill man verkligen att detta ska hända. Först får man en känsla av att man kan ”Hålla denna standard”. Sedan, självklart, sänds en känsla av misslyckande och kraftlöshet. Därefter visar det sig att man inte ens kan tänka på det, och sen håller man kvar denna tanke, men kan inte uppfylla den. Detta är hur de fyra typiska faserna i denna process utvecklas.

Men hur som helst måste jag, i alla känslornas grader, från maximal negativitet till maximal positivitet, försöka hålla mig fast vid detta tillstånd och fokusera på målet. Oavsett vad som händer, det spelar ingen roll för mig. Även om denna känsla kan slita mig itu, så litar jag enbart på en sak, och ”låser” mig själv till målet.

Allt det här är enbart möjligt ”i centrum av gruppen”. Det är inte bortom horisonten eller över molnen; det är enbart i centrum av gruppen som jag hittar och upptäcker den andliga världen. Genom att arbeta med gruppen, börjar jag upptäcka att det inte är slumpmässigt valda ansikten, utan speciella människor valda från ovan. Tillsammans skapar de ett helt nätverk, och om jag är delaktig i gruppen, om jag är redo att bidra med all min kraft, då är jag inkluerad i malchut, i Shechina.

Dessutom lär jag  känna kraften som upprätthåller den och som uppenbaras i den, och jag kommer att identifiera mig med denna kraft. Jag influerar vännerna underifrån och de från ovan, och där i gruppen möts vi till slut för att förenas. Då visar det sig att gruppen är vår gemensamma bäbis….

[101634]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.02.21

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Enighet, Frågor & svar, Inre arbete, Okategoriserad - Kommentarer inaktiverade för Att hitta sanningen

Rabash, “Och han ska grubbla över sin Tora (Lära)”: Och så läser vi i Megilla “och efter allt detta höjde kungen Haman.” Det är svårt att förstå det bokstavligt att kungen, efter det Mordechai gjorde, vilket var bra för kungen, inte höjde Mordechai utan Haman, och detta måste förklaras…

När man inte kan se sin ondskas sanna ansikte, vilket innebär Hamans sanna form, då kan man inte be till Skaparen, att Han ska rädda en från ondska. Enbart när man ser Hamans storhet, som vill döda och förstöra alla judar, vilket innebär att Haman ville förstöra allt som hörde till judendomen, vilket inte skulle låta en göra någonting som är relaterat till Heligheten, då kan man höja en sann bön. Då uppfylls versen ”Skaparen hjälper en”.

Enbart om vi längtar efter enighet sdom Mordechai som väckte längtan efter enighet genom att upptäcka komplotten mot enigheten och döda den (två av kungens hovmän som förrådde honom), då framkallas Haman. Den onda böjelsen möter den goda böjelsen, viljan att ta emot stiger tills den står med sitt ansikte mot viljan att ge, och en kamp bryter ut mellan dem inom en.

Bara genom att höja och stärka den goda kraften växer den onda kraften, och då höjer vi återigen den goda och även ondskan växer. Denna process fortsätter tills vi når ett tillstånd i vilket vi måste fatta ett beslut i denna kamp. Vi kan inte fråga den goda böjelsen, eftersom den inte behöver någonting, den vill inte ha någonting, bara att ge vid varje tillfälle den får. Så vi måste alltid fråga den onda böjelsen, och då göra motsatsen.

Detta kallas att arbeta med tro över förståndet. Vi vet hur vår vilja att ta emot känner, och följer tro över förståndet. Annars har vi inget sätt att föreställa oss den andliga världen, vad det innebär att vara ovanför mig själv, vad det innebär att ge eller skänka. Men vi vet att det är motsatsen till vår egoistiska vilja att ta emot, som vi känner till mycket väl.

Så när viljan att ge växer måste vi höja viljan att ta emot och fråga den vad den tycker att vi ska göra, och därefter göra motsatsen! Det är så det fungerar.

Det är på grund av att vi inte ser bilden av det goda; vi har ingen bild med vilken vi kan efterlikna Skaparen. Det enda sättet är att bilda den som en motsatt bild av viljan att ta emot. Därför gavs vi en miljö som ska hjälpa oss att vända viljan att ta emot, vilket innebär avsikten att ta emot, till en avsikt att ge. Detta kallas “att ångra”, att återvända till Skaparen, höjandet av Malchut till Bina.

Vi har ingen aning om vad bilden av det goda är, bara att det är motsatsen till ondska.
[101340]

Från förberedelsen inför den dagliga kabbalalektionen, 2013.02.25

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Min likhet med Skaparen - Kommentarer inaktiverade för Fråga Haman och gör motsatsen

Fråga: Vilka är ens fiender om hela ens värld existerar inom en?

Svar: Alla dina begär och tankar är dina fiender.

Vanligtvis är det så att människorna omkring dig, som inte brukar oroa dig eller du bry dig om, inte betyda mycket för dig. Men det är människorna som verkar vara dina fiender eller de som du hatar, som är den största hjälpen för din utveckling. Vi behöver bara förstå hur vi ska använda denna hjälp.

Om det är dina vänner i gruppen, så måste du vända dem från dina fiender till dina älskade vänner. Det gör ingen skillnad om någon hatar dig eller om du hatar någon. Vanligtvis är det du som är ansvarig för dåliga relationer, men du måste förändra saker från hat till kärlek.

Det är inte alls enkelt. Börja beräkna saker på detta motsatta vis internt och du kommer att märka vilket intensivt arbete det för med sig.

[100495]

Från den dagliga kabbalalektionen 2013.02.11, Baal HaSulams skrifter

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Att vrida klockans visare från hat till kärlek

Fråga: Hur hjälper man en vän som vem disseminering har blivit det viktigaste, och inte arbetet i gruppen, och att detta tillstånd har en negativ inverkan på gruppen?

Svar: Först av allt behöver han förstå att hans kontakt med sina vänner är det som leder honom in i den övre världen, om han inte kan ty sig till dem, då undviker han helt enkelt det andliga arbetet av andlig förbindelse.

Jag förstår att ni alltid vill fly från det och bara disseminera för att ni där känner er stora och enastående, etc. Men ni kan inte fly från föreningen med gruppen, och ni måste med all er styrka försöka att vara med era vänner, även om de verkar vara fel sorts vänner!

Saken är den att ni ser dem till graden av ert okorrigerade tillstånd, så sluta rättfärdiga både dig själv och dem, och gör ingenting; arbeta bara för föreningen. Bry dig inte om deras fel, som om detta vore ensidigt, som om du inte ser dem;du måste arbeta för förenandet!

Från den virtuella lektionen om kabbalans grunder, 2012.02.03

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Disseminering, Enighet, Grupp, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Arbetandes för korrektion

Fråga: Vad kan en kvinna göra om disseminering tar 5-6 timmar om dagen, och det inte finns någon tid över till arbete vad gäller grupp, och då särskilt att delta i workshops? Hur kan vi prioritera vår tid?

Svar: Jag tror att man måste ägna en viss tid åt inre arbete. Disseminering till allmänheten är mycket viktigt för utan det kommer vi inte att gå framåt, men om man inte ägnar den inre andliga utvecklingen någon uppmärksamhet är det inte bra.

Man hamnar efter i materialet; man kommer inte kunna delta med alla som i ett team, och så vidare. Vi måste fortfarande prioritera så att det inre arbetet, det vill säga deltagande i workshops för kvinnor, samt i allmänna lektioner och workshops, inte blir lidande på grund av yttre disseminering. Du bör göra ditt schema tajtare och inte missa våra allmänna aktiviteter, särskilt  workshops.

Men utan dissemination är det också omöjligt, inte för att någon ropar efter oss, utan snarare för att vi i vårt inre uppenbarar de gap som kommer att fyllas med det övre Ljuset. Om vi studerar utan att förmedla det vidare till andra, förblir vi bara tomma besserwissrar för enbart mekanisk kunskap kommer att komma in i oss, inte andlig sådan.
[99795]

Från den virtuella lektionen 2013.02.03

 WMV |  MP3

Kategori: Disseminering, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Kvinnor - Kommentarer inaktiverade för Hur prioritera?

Baal Hasulam, brev 25: Det står i Zohar att den heliga Shechina uppenbaras när man belönas med ånger, som en kärleksfull mor som inte har sett sitt barn på länge, under tiden de gjort många ansträngningar för att träffas, och på grund av det stötte de på stora faror, tills de slutligen har nått denna efterlängtade frihet och belönats med att träffa varandra. Då kramar modern om honom, och pussar och tröstar honom och talar till honom hela dagen och hela natten, berättar om hennes längtan ochde faror hon stötte på längs vägen fram till den dagen, och hur hon alltid varit med honom, och inte har lämnat honom, utan har lidit med honom var än han har varit, bara det att han inte kunde se det.

Att döma av vad kabbalisterna berättar för oss, gör Skaparen, Schechina, stora ansträngningar för vår skull, för själarna, genom att hjälpa oss att vakna och att gradvis komma närmare genom att klättra upp för den andliga stegen, så att vi till slut kommer att inkorporeras i Schechina och anslutas till den. I själva verket sker inga förändringar i verkligheten. Alla förändringar sker bara i vår förståelse, i vår perception, tills vi upptäcker den goda och stabila högre Försynen, som inte lämnar oss ens för ett ögonblick, och som aldrig förändras.

Till slut inser man att hela verkligheten befinner sig i absolut vila. Allt som föds i ens känslor är uppenbarelsen av de kärl som måste korrigeras. Alla förändringar är bara framträdandet av de korrupta kärlen, det ena efter det andra. Känslan av den skapade varelsen i kärlen som inte är korrigerade är det som målar upp bilden av en korrupt värld för en, och av den onda Försynen, det vill säga det som inte är evigt och är ofullständigt.

Men om den skapade varelsen avancerar korrekt, kommer den att förstå att man måste bygga ett yttre stöd för sig själv i form av gruppen och en lärare, som det står skrivet: ”Gör dig en Rav och köp dig en vän, och döm varje person fördelaktigt.” Denna omgivning påverkar en hela tiden och väcker en. Den kommer att skaka om en, och inte låta en glömma att allt som sker vi varje givet tillfälle är uppenbarandet och uppfyllandet av nya reshimot (andliga gener), genom vilka man ser världen, och man måste korrigera dessa reshimot.

Omgivningen kommer att hjälpa en att inte glömma, och man kommer hela tiden att stärkas av den. Så ”den som väljer en bättre omgivning” i enlighet med de reshimot som kan uppenbaras inom en för att korrigeras, kommer inte för ett ögonblick glömma målet med sitt liv. Man måste upptäcka rätt attityd, och då kommer man kunna avancera till korrigering tills man omfamnar Skaparen.

Mötesplatsen mellan en person och Skaparen kallas den heliga Shechina. Den skapade varelsen förbereder begären, sina kärl, enligt vilka Skaparen uppenbaras. Därmed uppnår vi vidhäftande, vilket är målet med skapelsen.

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2013.01.02

 WMV |  MP3 (båda på svenska)

Kategori: Grupp, Inre arbete, Min likhet med Skaparen - Kommentarer inaktiverade för Återvändandet till Skaparens omfamning