Kategori: Inre arbete

”Tänk på sabbatsdagen”

Dr. Michael LaitmanToran, Andra Mosebok 20:8 – 20:11: ”Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.”

Den som vill utvecklas i riktning mot andligheten måste följa detta villkor eftersom Toran inte talar om materiella utan om andliga dagar. Poängen är att vi måste korrigera oss själva för att närmare efterlikna den speciella andliga form som kallas Zeir Anpin. Den består av sex delar, och vi kallas dess kopia eller bild i den här världen för veckans sex arbetsdagar.

Det handlar inte om att arbeta på en fabrik eller ett konto; det ses inte alls som arbete. Snart kommer vi inte alls att jobba fysiskt och vårt arbete kommer faktiskt bestå av att uppnå de andliga nivåerna.

Detta innebär att jag på den första arbetsdagen kommer likna den första Sfiran, Chesed. På den andra dagen kommer jag efterlikna den andra Sfiran, och så vidare. Det här är inte materiella dagar , inte dygnets 24 timmar, inte heller jordens rotation runt sin egen axel.

Genom att arbeta på mig själv korrigerar jag mitt allmänna begär: Jag rankar det enligt de sju delarna och korrigerar det i därmed så att det tar an formen av Chesed, GvuraTifferetNetzachHod, och Yesod. Jag korrigerar inte den sjunde delen av mitt begär.

Alla mina begär som korrigeras under de sex dagarna ackumuleras och fyller mig på den sjunde nivån som kallas Malchut. Denna nivå hör inte till mina sex arbetsdagar av korrigering; det är en gåva från Ovan, ett tillägg till de sex dagarna.

Vi bör säga att uppdelningen i sju dagar inte alls existerar i vår värld ur en astronomisk synvinkel. Vi har en månad, ett år, månens rotation, jordens rotation, solens rotation, men det finns ingenting sådant som en vecka. När jorden snurrar ett varv runt sin egen axel är det ”en dag”. ”En månad” är månens rotation runt jorden, och ett år är jordens rotation rund solen.

Det finns också helger som kallas “nymåne” [t.ex. i judendomen], “nyår” och så vidare. En nymåne, det vill säga början av en månad, är tydlig då det är en ny måne, när jorden inte längre döljer den fullständigt, utan gradvis avslöjar den. Månen verkar gradvis växa och det är ett astronomiskt tecken. Man tittar på himmelen, man ser den, och man kan mäta allt enligt det. Om man bor i Jerusalem mäter man det relativt Jerusalem, och så vidare, allt beroende på longitud.

Men en vecka är bara ett andligt begrepp. Ingen brukade följa det, ingen hade någonsin firat det. Det har faktiskt sitt ursprung i Abraham grupp, vars medlemmar började rikta in sig mot de andliga krafterna på det viset.

Det hör inte bara till Jerusalem. Det firas på vilken longitud som helst där man befinner sig. Om jag nu firar sabbat i Jerusalem, så är det för min vän i Mexico fortfarande en veckodag och han firar det inte. Detta tecken existerar inte i vår värld.

Vad indikerar det? Om man utför andligt arbete och korrigerar de sex delarna inom sig, sin själs sex sfirot – ChesedGvuraTifferetNetzachHod ochYesod – då når man ett tillstånd där de alla kopplas samman eftersom Yesod är den anslutande delen. Allt detta kommer in i veckans sjunde dag, Malchut.

Detta andliga tillstånd har ingenting att göra med kalenderns veckodagar. Det kan vara ett ögonblick eller tio minuter, det spelar ingen roll eftersom tiden inte spelar någon roll. På den dagen, det vill säga i det andliga tillståndet, får man inte göra någonting eftersom man måste ta emot resultatet av den så kallade arbetsveckan, av de sex stegen av korrigering inombords. Till följd av detta alternerande arbete på de sex delarna för korrigering och den sjunde delen samt deras förbindelse, når man slutet av korrigeringen, när hela ens själ är fullständigt korrigerad.

[109708]

Från KabTVs “Den eviga bokens hemligheter”, 2013.02.25

Varför svarar inte Skaparen på våra rop

Dr. Michael LaitmanVi har ingen annan möjlighet att vända oss mot den högre kraften som styr hela skapelsen, hela vår verklighet, än att tala till Honom genom gruppens centrum. Jag kan inte vända mig till honom själv och min vädjan når honom inte.Vi ser att folk har gråtit ut mot Skaparen i evigheter, bett till honom, men oavsett vad de begärt, så har det inte lett någonstans: det kommer inget svar och ingen respons.

Skaparen svarar inte eftersom vi inte talar till honom korrekt. Skaparen är ett fixerat system, naturens oföränderliga lag. Det är som lagarna i denna värld. Alla förstår att vi kan gråta och klaga om vi faller från tionde våningen, men dessa tårar hjälper inte eftersom man ändå kommer att falla och krascha.

Samma sak händer med Skaparen.Vi försöker ge honom mänskliga attribut, och hoppas att han förlåter oss, har förbarmande med oss, visar oss sin generositet, precis som en person som vill verka snäll och trevlig, men det kan inte vara på det sättet! Skaparen är den generella naturlagen och naturen känner ingen barmhärtighet.

Om vi inte vet hur man relaterar till naturen, till Skaparen, kommer inget att hjälpa oss; det är så det har varit hittills. Kabbala, däremot, lär oss exakt hur vi ska agera. Då kan vi veta hur vi ska verka inom ramen för dessa lagar och hur man använder dem.

Så du ska inte vara ledsen för dig själv och vännerna, utan snarare förstå att vi har för avsikt att hålla den generella lagen och använda den korrekt. Men för att göra det måste vi anpassa oss till denna lag först. Vare sig vi vill det eller ej, så kommer vi att bli tvingade till det.

[134765]

Från kongressen i Frankrike, ”En för alla, lalla för en”, dag 2, 2014.05,1, lektion 2
videoikon MP4 | ljudikon MP3

Frihet genom mörkret

Dr. Michael LaitmanNär man börjar studera, behöver man gå igenom alla stadier, stiga och falla, så att man känner hur de influerar en. Man måste börja arbeta och hantera det. Det är inte möjligt att ropa ut hela tiden: ”Varför har du försakat mig, varför är jag hjälplös igen, i förtvivlan och mörker?”

Dessa tillstånd kommer från ovan, och det är just genom dem jag gör framsteg, under förutsättning att jag går igenom dem korrekt. Jag måste få en känsla av att stiga, uppvaknande, styrka, och stöd från gruppen och måste jobba på rätt sätt mot mörkret, transformera mörkret till ljus.

Detta mörker är bra, eftersom i den mån det finns mörker, får jag fri vilja. Jag kan bli fri! Och om ljuset tänds i mig, då är jag säker på att jag är i Hans givande. Ljuset är högre än mig. Det kommer, påverkar mig, inaktiverar mig och jag blir allt vad Han önskar.

Jag är som en marionett som leker och hoppar så långt mina trådar dras, av ljuset. Mörkret symboliserar att mästaren har släppt taget om mina trådar och jag faller utan någon rörelse. Jag kan mottaga uppvaknande från omgivningen och leka på det sättet, som om jag är styrd av mästaren.

Men jag kommer att leka ensam.  Det är klart att jag kommer att få styrka från gruppen, men endast i den utsträckning som jag investerar min styrka, och då kommer jag att börja leva. Det är redan jag som driver mig själv, på samma sätt som Skaparen driver mig.

En tid styr Han mig och en tid är det jag själv. I mörkret är det jag, och i ljuset  är det inte jag utan Honom. Det är så här jag arbetar, tills natten blir dag, så att det kommer att vara jag och inte Skaparen. Jag stiger till bara givande och det är inte viktigt vad som influerar mig, ljuset eller mörkret.

[135709]

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen,  2014.05.21, Zohar
videoikon MP4 ljudikon MP3

Om Skaparen är allt, vem är då jag?

Dr. Michael LaitmanFråga: Om ”det finns inget utom Honom”, var är då jag?

Svar: Även dina tankar om att ”det finns inget utom Honom” är sänt av Skaparen. Det innebär, att Han till hundra procent styr allt som händer inom dig och utanför dig, förutom den enda tanken som förvirrar dig och får dig att tro att det tydligen finns en annan kraft bredvid Honom: antingen ett okänt styrande eller ditt egna styrande.

Du behöver enbart korrigera denna tanke, ta bort den punkt inom dig som säger att det tydligen fortfarande finns något mer än Skaparen. Det betyder att du måste vara i samstämmighet med den aktiva kraften som gör allting.

Fråga: Så var är jag?

Svar: Du existerar inte! Gör så att du inte existerar och allt enbart är Skaparen.

Du existerar inte nu, men du kommer att bli summan av de ansträngningar du lagt ned för att upptäcka att ”det finns ingen annan än Han”. På varje steg du tar, varje ögonblick under din resa, förvirrar Skaparen dig med att det fortfarande finns andra krafter, vissa människor som har fri vilja. Men du krymper allt till en punkt, tar bort alla hinder och säger ”det finns ingen annan än Han”, att allt görs av Honom och tillhör Honom.

Och så, steg efter steg, från alla dessa punkter, bygger du dig själv, din struktur, din syn på världen, ditt medvetande. Detta kommer att bli du!

[135233]

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen, 2014.05.14, Baal HaSulams skrifter
videoikon MP4 | ljudikon MP3

Hjälp som vi söker i fördoldhet!

Dr. Michael LaitmanFråga: Vilken sorts hjälp måste sökas under fördoldhet?

Svar: Om det slutgiltiga målet är vidhäftning, adhesion, som är möjligt enbart genom likhet i form, då är det bra att mörker avslöjas för mig nu. Hela mitt ego, allt begär att ta emot, är taget ifrån mig och den egoistiska njutningen från en av dess delar. Nu är det från denna del som jag kan utföra någon form av altruistisk rörelse som riktas mot givande, närhet med Skaparen.

Det följer att fördoldhet kommer specifikt för att göra det möjligt för mig att utföra något, att ta ett steg framåt, att avgöra vilken form jag vill vara i. Självklart måste jag arbeta med ljuset som omformar, så att jag kan använda det som ett medel som jag alltid har tillgång till, som ett fordon som färdas i den riktning jag vill. Om min förfrågan är för rätt sak, då kommer ljuset att uppfylla det helt, både kvantitativt och kvalitativt, det vill säga att ljuset gör allt jag vill.

Fråga: Hur uttrycker sig mitt oberoende vid tiden av fördoldhet?

Svar: Mitt oberoende i tillståndet av fördoldhet är att agera i en grupp med disseminering i syfte att förenas med vännerna så starkt som möjligt, och detta avgörs av tidigare förberedelse. Jag vet inte vilken form som är rätt för mig. Jag vet bara att jag vill nå kontakt med den högre kraften tillsammans med vännerna och gruppen för att känna att jag ger glädje åt Skaparen. Jag vill uppleva glädjen från Hans sida; detta är att avslöja.

Och detta inte för att göra mig själv lycklig utan för att upptäcka närhet med Skaparen bortom fördoldheten. Detta kommer att kallas min framtid ”partzufs huvud”, det vill säga början på själen.

Fråga: Hur är en förfrågan i ett tillstånd av fördoldhet annorlunda, och i allmänhet alla tillstånd ur vilka jag ber om kraft?

Svar: I ett tillstånd av nedgång frågar jag efter kraften som tillåter mitt sinne och hjärta att rättfärdiga Skaparen. I varje tillstånd söker vi klargörande av vidhäftning, så att jag kan få tecken, klara förnimmelser, för att kunna veta vilka intryck, begär, och tankar som ger mig kontakt med Skaparen, fäster mig vid honom; där jag omfamnar honom och han omfamnar mig.

Andlig vidhäftning är som vidhäftning i fysiska kroppar där det är utsprång och inbuktningar, givande och tagande, som matchar varandra. Vad som är unikt med andligt vidhäftande är att jag i varje begär både tar och ger. Alla de begär som ger skjuter ifrån, och de mottagande drar in. Det är så vi får en absolut kontakt och delar en känsla.

Jag söker total vidhäftning och vill att min partner känner njutning från mig. Han är god och generös och jag vill vara som Han. Det är mitt mål.

[135340]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2014.05.18
videoikon MP4 | ljudikon MP3

En motor som drivs av givande

Dr. Michael LaitmanRabash, ”Tre böner”: När Moses kom för att tala ”I ditt namn”, vilket menas att de ska arbeta för Skaparens skull, ”ondska kommer till de människorna”, som menas att de blir mer korrupta. Detta innebär att innan Moses kom för att tala om att de enbart skulle arbeta för himmelens skull, så engagerade sig alla i Guds arbete och trodde de var rättfärdiga.

De hade styrkan och energin att arbeta, för vad de arbetade för stod klart för dem. Men efter att Moses kom med sitt budskap att de måste arbeta för att ge, blev de korrupta. Så för dem skulle det vara bättre att inte engagera sig i ”lo lishma”.

Vi ser att många människor som kommer för att studera känner styrkan, begäret, och den egoistiska motivationen. Detta fortsätter tills de blir imponerade av det riktiga arbetet och inser att det skall vara totalt över egot och mot det.

Då försvinner deras krafter. Till dess var de laddade, bestämda, och fulla av energi, och plötsligt försvinner allt och de förlorar kraften att göra något alls. Med vilken energi kan de arbeta, vilket bränsle?

Då faller de alla, och bara de som kan avancera genom att dra kraft från givande och är redo för handlingar till följd att ge, kan byta till ett annat bränsle, till energi av givande.

Fråga: Vad är det alternativa bränslet för givande?

Svar: Givandets bränsle är respekt för Skaparen, det övres storhet. Därför måste vi känna gruppens storhet, sedan lärarens storhet och alla kabbalister från förr, och sedan Skaparens storhet.

Vi måste konstant arbeta på denna storhet och uppskattning och från det får vi kraften att avancera.

[133228]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen 2014.04.22, Rabashs skrifter
videoikon MP4 | ljudikon MP3

Gratis kabbalakurs online

Ta reda på meningen med ditt liv

Den andliga världen är här

Dr. Michael LaitmanHela skapelsen är i ett fast, oföränderligt tillstånd, men vi förnimmer och upptäcker skapelsen enligt de attribut som uppdagas i oss, precis som en person kan se på samma sak utan glasögon, med glasögon, med kikare, eller med ett mikroskop.  Det betyder att allting beror på våra förnimmelsekärl  genom vilka vi ser på skapelsen.

Allting bedöms endast med hänsyn till människan. Vi är redan i oändlighetens värld. Jag minns en lektion jag hörde på 70-talet av en lokal Rabbi i Rehovot, som fick mig att häpna när han sträckte ut sina armar och sade: ”Här är nästa värld, här är den andliga världen”.  Jag förstod inte vad han pratade om eller vad han tittade på. Han var en kabbalist som hade uppnått andlighet.

Jag kunde inte förstå vad han menade då; hur kan nästa värld vara här? Han förklarade knappt något mer än det, men det gjorde verkligen ett starkt intryck på mig.

Så vi befinner oss redan i oändlighetens värld, i det enda tillståndet som skapades och vi måste upptäcka dessa förnimmelsekärl. Det är det enda vårt arbete består i.

[129858]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2014.03.13, Baal HaSulams skrifter
videoikon WMV | ljudikon MP3

 

Lyft hjärtats portar för Kungens härlighet

Dr. Michael LaitmanPsalm 24, av David.

Jorden är Herrens med allt den rymmer,
världen och alla som bor i den.
Det är han som har lagt dess grund i havet
och fäst den över de strömmande vattnen.
Vem får gå upp till Herrens berg,
vem får gå in i hans tempel?
Den som har skuldlösa händer och rent hjärta,
som inte håller sig till falska gudar
och aldrig har svurit falskt.
Han får välsignelse av Herren
och riklig lön av Gud, sin räddare.

Här är det släkte som sökt sig till Herren,
som träder fram inför ditt ansikte, du Jakobs Gud.
Portar, öppna er vida!
Höj er, uråldriga dörrar!
Låt ärans konung draga in!
Vem är då ärans konung?
Det är Herren, den väldige hjälten,
Herren, väldig i strid.
Portar, öppna er vida!
Höj er, uråldriga dörrar!
Låt ärans konung draga in!
Vem är han, ärans konung?
Det är Herren Sebaot,
han är ärans konung. Sela

Vi bör försöka föreställa oss vilken nivå av uppenbarelse man behöver uppnå för att tala på detta sätt. Jorden är Herrens … världen och de som bo därpå, innebär att man avslöjar att det är den övre vägledningen.

Vem får gå upp till Herrens berg innebär att man stigit upp där själv och nått nivån av likvärdighet med Skaparen, och nu, gå in i hans tempel? Man kunde ha gjort det med den som har skuldlösa händer, alla nivåer av ljuset chassadim, och den som har ett rent hjärta, vilket betyder att man redan arbetar med viljan att ta emot för att ge, som kallas ljuset chochma.

Man har redan korrigerat allt det onda som uppenbarades, ett svar på: som inte håller sig till falska gudar och aldrig har svurit falskt. Allt är tack vare den makt man har fått från ovan och inte tack vare ens egna krafter; Han får välsignelse av Herren och riklig lön av Gud, sin räddare.

Portar, öppna er vida hänvisar sedan till hjärtats portar. Hela ens önskan växer ända till Malchut av ein sof (oändligheten) och blir med avsikten att ge, nu kan man kalla Skaparen ärans konung, och ordet ”Sela” betyder att vi redan rör själva Malchut, vilket innebär att att vi rör vid måttet av sanning.

Det är omöjligt att arbeta med måttet av sanning om vi inte gör det med hjälp av andra mått: fred, rättvisa och barmhärtighet. Men när kung David använder ordet ”Sela” vidrör han redan måttet av sanning.

[133039]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2014.04.18
videoikon WMV | ljudikon MP3

Som en fisk i ett hav av ljus

Dr. Michael Laitman

Vi behöver känna att vi är totalt inne i ljuset, som en kropp som är omringad av vatten. Från alla håll är min kropp omgiven av vatten som är i nära kontakt med alla mina rörelser.

I detta tillstånd behöver jag känna att jag är inuti det Övre Ljuset så att genom alla mina små rörelser, i tanke eller begär, i alla delar av mitt hjärta och min hjärna, bjuder jag omedelbart in ljuset att komma till mig. Detta händer omedelbart utan övergång. Jag behöver nå denna sensation i mitt liv.

Vi håller alla på att drunkna i dessa vatten och tar emot syre enbart när vi alla rör oss emot varandra. Om våra hjärtan dras mot att förenas med varandra, då har vi något att kunna andas från. Om hjärtat inte vill förenas, då kan vi inte andas utan luft. Vi måste känna detta tillstånd i vårt andliga arbete: Vi är nedsänkta i ett hav av ljus, som vatten, och syret beror enbart på förbindelsen mellan oss. Alltså måste vi på något sätt tvinga våra hjärtan att sträva mot förening.

Närvaron av syre beror på vår närhet till varandra. Och sedan börjar vi förenas, inte för att ta emot syre, utan för att ge glädje till Skaparen! Hur kan vi lyfta längtandet efter att ta emot syre till att längta efter att ge glädje till Skaparen, även då jag kvävs utan luft?

Till slut når vi en nivå då vi plötsligt upphör att behöva syre och känner oss som en fisk i vattnet! Vi tänker inte ens på det, utan enbart på hur vi kan ge Honom glädje.

[128561]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2014.02.21, workshop
videoikon WMV | ljudikon MP3