Kategori: Andlighet

Att sova under lektionen är egots försvar

Fråga: Varför känner jag en så fruktansvärd tyngd under lektionen och en önskan att sova? Jag brukar inte känna så. Finns det något samband mellan min nedgång och den kommande kongressen?

Svar: Mycket starka ljus uppenbaras, är redo, och är på väg in i dig. Du, däremot, känner dem som mörker eftersom du inte är redo för dem. Så du har en känsla av tyngd och du somnar och kan sova under lektionerna tills kongressen är över. Detta är hur ditt egos defensiva kraft avslöjas. Din dödsängel vill döda dig.

Jag, däremot, är mycket imponerad av vårt arbete och vad vi gör när det gäller integrerad utbildning och det faktum att den övre försynen ger oss möjlighet att göra det och även vägleder och driver oss. Självklart känner vi konstant svårigheter och tyngd, men samtidigt förstår jag och känner hur de insatser som jag gör hjälper mig att gå framåt effektivt.

Vi måste kontrollera och förtydliga källan till sömnigheten som du känner och anledningen till det. Det händer därför att du inte känner till betydelsen av det arbetet och detta är vad som visas för dig från ovan. Varför känner du inte betydelse i ditt arbete? Eftersom du nu visats lite mer av din egoistiska önskan, hittar du naturligtvis inte betydelse i disseminering på något sätt, i ditt eget land, i Bulgarien, eller någon annanstans.

En persons tillstånd är inte en slump. Ingenting händer utan anledning. Endast små barn säger att glaset gick sönder eftersom det föll och gick sönder av sig själv. De kan helt enkelt inte ansluta de två händelserna. Du gör samma sak, tänker att du föll själv, men det finns inget sådant, eftersom det inte finns någon annan än Honom. Skaparen får oss att känna denna allmänna dimma nu så att vi kommer att stiga till en högre nivå. En person som deltar och ingår i detta arbete kommer att stiga, och de som inte gör det kommer inte att stiga, utan i stället sova fram till slutet av kongressen och som vanligt missa allt.

[119442]

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.10.30, Zohar
videoikon WMV | ljudikon MP3

Att förenas i en enda droppe

Fråga: Vad innebär det att ”Ta allt genom gruppen”? Är det att berätta för gruppen om alla sina problem?

Svar: Att ta allt genom gruppen betyder inte att du behöver tala om allt, även om denna princip, naturligtvis, delvis realiseras på detta sätt. Dock är det viktigaste att känna att du förenar dig med vännerna.

Detta är en intern rörelse. Du hör dem, pratar med dem, och sitter med dem, hela tiden försöker ”gå in” i dem, för att vara med dem som en helhet, fram till den punkt då du börjar känna hur du börjar komma in i övre världen genom dem.

En känsla av gruppen börjar med en enkel fysisk känsla av vänners närvaro. Nästa steg är en slags känsla av gemenskap.

Då kan det hända att det framträder en känsla av beroende. Därefter kommer en känsla av sammanhang och kärlek.

Således börjar vi gradvis, inuti denna nya enhet, som vi är, att visa, känna Skaparen. Men detta ”vi” är inte relaterat till någon. Det är inte summan av oss, utan en kollektiv helhet.

På liknande vis är en stor droppe vatten  inte summan av alla andra droppar från vilka den har bildats, eftersom det är en droppe i sig själv. Om, till exempel, tjugo droppar slås samman till en droppe, då finns det inga divisioner i den. Den är inte summan av de föregående dropparna, utan en gemensam helhet, med dem alla. Vi måste komma till detta.

Så fort vi samlar oss i den första droppen i vilka det inte finns några uppdelningar, kommer Skaparen genast att visa sig i den. Och om vi på något sätt är uppdelade in i den, kan vi inte gå samman i en enda droppe, vilket innebär att det finns rester av vår separation, och Skaparen kan inte uppenbaras. Det är så det fungerar.

[120438]

Från samtalet om grupp och spridningsarbete, 2013.10.21
videoikon WMV | ljudikon MP3

Att höja sig över ett problem

Fråga: Jag förstår inte: Vad innebär det att höja sig över ett problem?

Svar: Att höja sig över ett problem betyder att höja sig över våra egoistiska karaktärdrag, ovan vårt förra sätt att tänka. Jag accepterar åsikten att vi alla kom tillsammans, men inuti mig, inuti mitt hjärta, inuti min kropp, känner jag inte att det är mitt. Jag agerar medvetet med en intelligens bortom mina känslor.

Detta krävs för att vi ska kunna enas och höja oss till nästa nivå. Med detta väcker jag naturens unika kraft , det kringliggande ljuset, på mig själv, och detta gemensamma karaktärsdrag som vi skapar bland oss agerar över och påverkar varenda en av oss, förbättrar och ändrar oss.

[118986]

Från ”Genom Tiden” på Kab TV, 2013.09.2

Spöket som arrangerar stolar

Det finns ett antal kontroller på vägen som är helt fria från materiella tecken genom vilka det är möjligt att bedöma om du utvecklas framåt eller inte. Det första testet är om du strävar efter att uppleva dig i mitten av gruppen. Inte i centrum för allas uppmärksamhet där du presenterar dig själv som den viktigaste, utan i mitten av de gemensamma förhoppningarna, i centrum av enigheten, givandet och det ömsesidiga intresset, i själva grunden, ”på ena benet”, det vill säga på pelaren på vilken enhet vilar: ”Vad är förhatligt för dig själv, gör inte mot en annan.”

Först av allt, stör inte andra! Det vill säga, begränsa dig till tillståndet ”tzimtzum alef”, som om du inte existerar, eller använd din önskan att njuta så att det blir en plats för andra bredvid dig, och du själv inte kommer att uppta någon plats alls, och förvandlas till en nolla, som ett spöke. Du ger bara plats åt andra, som en chef, ordnar stolar och ser till så att alla har en plats. Detta kallas, ”Vad är förhatligt för dig själv, gör inte mot en annan.”

Det vill säga att inte ta någon plats alls, utan ge den till alla vänner. Detta är det första villkoret, och det är därför det kallas ”stående på ett ben.” Sannerligen måste man stå på denna princip, och olika handlingar kan ske över den, men som en följd av den. Det är därför, om du lyckas uppnå denna känsla av att stiga upp på morgonen eller före varje handling, som detta innebär att du avancerar i rätt riktning.

[118621]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2013.10.16
videoikon WMV | ljudikon MP3

En svår resa

Konstant råkar vi ut för olika svårigheter på denna andliga väg. Ingen har lovat oss att det skulle bli en enkel resa eftersom att vi faktiskt jobbar emot vår natur, emot vårt ego, och det är väldigt svårt. Vi förstår inte vad vi gör eftersom att vi är i vårt ego medan krafterna som rättar till egoismen är en yttre kraft som kallas Skaparen. Vi måste be om deras påverkan på oss så att de rättar till vårt ego.

Men hur kan vi fråga efter krafter som är motsatta vårt ego, så att vi kan rätta till det medan vi är i vårt ego? Det är omöjligt, för vi kan inte fungera utifrån. För att kunna göra det, fick vi en punkt i hjärtat, vilket betyder en minimal kontakt med den yttre kraften, med Skaparen. Hur som helst, är denna kontakt jätteliten och knappt en punkt ens, vi måste utveckla den.

Ett helt system var skapat inuti vårt ego för denna anledning: en grupp, stödet, och vännerna. Alltså kan vi på något sätt hitta sambandet med den yttre kraften som borde leda och upprätthålla oss.

[118688]

Från KabTV’s “Den eviga bokens hemligheter” 6/29/13

En positiv kraft

Vi skapar energi med våra gemensamma insatser i enighet. Men vi måste också använda den på rätt sätt så att alla ska förenas med gruppen.

Den energi som jag får från gruppen är min belöning för att vara lojal mot gruppen. Jag blir en integrerad del av en helhet till samma grad jag är lojal, beredd att göra för dem vad de anser nödvändigt för mig.

Det innebär att jag använder gruppen rätt och jag kan fortsätta att kräva energi från den i syfte att komma ännu närmare den.

Jag ger mig själv utan en tanke på att de ska fylla mig med sina värderingar, och sedan införlivas denna del utan tvekan i den ömsesidiga garantin.

[24043]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.10.15, Rabashs skrifter 

videoikon WMV | ljudikon MP3

Inlindad i ett moln

Dr. Michael LaitmanFråga: Vad är vårt ego, är det en känsla eller en mental uppfattning?

Svar: Vi kan jämföra hjärnan med en filmduk eftersom filmduken faktiskt är blank. Idag tycker jag till exempel att du är ful och äcklig, och dagen efter en förändring av tillståndet ser jag en snygg kille som utstrålar vitalitet. Uppfattar min hjärna dessa bilder, är det skärmen? Eller projicerar jag dem? Mitt ego, mitt egenintresse, framställer alla dessa. Men vi förstår inte detta förrän slutet.

Vi tror att vi objektiva när det kommer till det stilla, vegetativa, och animaliska, men på nivån av talande, i relationerna mellan oss, där finns olika variabler. Generellt sett förstår vi inte att det är vi som uppfattar vår egen nivå av begäret att ta emot.

Detta är varför vår värld kallas fantasi eftersom den inte egentligen existerar. Stunden som du städar ditt ego från uppfattningen av vår värld, kommer den försvinna. Och vad kommer vara kvar? Ingenting?

Så vad kommer vi att ha kvar? Börja etablera detta ”någonting ” nu. Starta byggandet av en ny värld. Allt beror på vad du vad du skriver på skärmen av din uppfattning.

FrågaMen hur drar vi dessa bilder till oss, om de genast ser verkliga ut för mig?

Svar: Jag föreställer mig en kraft som kontrollerar mig, som omger mig, som styr mig och förvirrar mig som skickar mig positiva och negativa saker. Hela denna situation, bubblan jag är i, opererar på mig; det är som science fiction eftersom vi måste föreställa oss något och arbeta på något i vår fantasi. Så jag föreställer mig en viss rymd där en särskild kraft eller kraftfält styr. Under tiden kan jag inte klara mig utan denna tredimensionella illusion med olika fenomen av tid och rum. Jag är i kontakt med den oavsett om jag vill det eller ej.

Jag föreställer mig en kraft som omger mig, som om jag befinner mig i ett moln. Denna kraft opererar mig på mig i varje möjlig aspekt. Även nu när jag tänker på det, så opererar den faktiskt på mig; Jag är avslappnad, låt den operera mig. Men vad har jag förutom denna operation?

På grund av att jag utan några egna tillägg enbart kan sträva efter en god känsla och hur jag tackar denna kraft för dess goda omvårdnad. Det har skapat en längtan i mina känslor, ett begär att ta emot, och jag mår bra i denna värld under dess dominans.

Det visar sig att vi inte behöver något mer än det. Hela den epikureiska filosofiska skolan är baserad på denna typ av närmande. Andra österländska metoder tror också på nirvana och fridsamhet. Denna attityd är faktiskt den djupaste eftersom den baseras både på rädsla för  att störa någonting i skapelsen och av rädsla för att förbanna Skaparen. Så jag måste konstant må bra. Jag försöker hela tiden vara lugn och avslappnad och glad över vad jag har, inte för att mitt ego driver mig till det utan mer av en sublim intention. I korthet arbetade Abraham på detta sättet i Babylon.

[117735]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.10.02, Baal HaSulams skrifter
videoikon WMVljudikon MP3

Utan det finns det inget liv

Dr. Michael LaitmanOm ljuset kommer från ovan och ger sin kraft till den lägre delen (AHP) från den övre delen som är under den andra restriktionen (Tzimtzum Bet) för att återvända till den första restriktionen (Tzitzum Alef), så börjar den operera. Sen träder detta ljus i den lägre nivåns övre del (GE) och korrigerar den. Det visar sig att den övres AHP håller sig fast vid den lägres GE och de blir en helhet.

Without It There Is No Life!
Ljuset opererar på dem genom att förändra hela strukturen av de tio sfirot. Alltså, alla nivåerna är kopplade likt en kedja, eftersom alla träder in i de andra med sin del. Annars skulle de inte kunna vara kapabla att få kontakt.

Uppfyllandet är när varje del träder in i de andra, som två metallbitar som träder in i varandra eller två vätskor som blandas. Det finns olika typer av kontakt, som när var del ger till den andra och tar emot från den och så skapar de något nytt. Utan det finns inget liv!

Faktiskt är det väldigt svårt och komplicerat att förstå för detta är livets essens. Varje del träder in i varandra och annullerar sig själv. Det är vid punkten man annullerar sig själv som man kan känna de andra, uppfatta och ta emot det. Den letar efter stället där de andra har annullerat sig själva för att kunna penetrera den. Detta är en gemensam djup, inre penetration som är väldigt komplex och som ett resultat kompletterar båda sidorna varandra: den ena av GE och den andra av AHP.

Alltså den övre och den lägre delen kräver en ny gemensam Partzuf. Två skapade varelser kan skapa en tredje gemensam Partzuf mellan sig.

[116458]

Från den tredje delen av  den dagliga kabbalalektionen, 2013.09.08, Talmud Eser haSfirot
videoikon WMV | ljudikon MP3

Basen för andligt arbete

Dr. Michael LaitmanFråga: Det har blivit klart att disseminering är ett oersättligt verktyg i vår andliga utveckling. Hur kan vi stärka oss själva i det?

Svar: Disseminering är inte bara ett enkelt medel utan grunden för vår andliga utveckling.

För att kunna stärka oss själva i det så bör allt riktas mot det. Det är nödvändigt att prata, diskutera, ta exempel, och komma på kongresserna. I stort, så måste vi göra allt möjligt. Annars blir det ingen utveckling.

Det är på detta sätt egot arbetar på dig. Det önskar missleda dig: ”Det är inget dåligt, sitt på ditt kontor framför datorn, studera för dig själv eller med vännerna. Allting är bra, så som det ska vara”. Detta är totalt fel! Inget kommer att hända. Detta är sättet som du kastas tillbaka på.

[116611]

Från den dagliga kabbalalektionen, 2013.08.25, Frågor och svar med dr Laitman
videoikon WMV | ljudikon MP3

Skaparen i alla föremål i vår värld

Dr. Michael LaitmanFråga: Hur är det möjligt att få känslan att jag genom att samarbeta med en annan person gör Skaparen glad?

Svar: För det behöver vi föreställa oss att vi bakom varje vän, bakom gruppen, finner Skaparen, att ”det inte finns någon annan än Han”, och att alla våra relationer i själva verket är med honom, och inte med någon annan, och att det bara är bilden av världen som förvirrar mig.

Folk sitter framför mig nu. Jag måste i detta känna att jag är kopplad till dem; jag är kopplad till Skaparen. Ju mer jag beter mig mot dem i en renare och mer direkt form, desto starkare upphäver jag mig relativt Skaparen. Å andra sidan, ju mer jag försöker ge till dem på rätt sätt, att bringa dem till det tillståndet, kommer jag att bli mer lik Skaparen. Det vill säga att jag måste relatera till dem antingen som att jag är större än (över) eller mindre än (under), och jag själv återfinns alltid i mitten däremellan.

 

The Creator In Every Object In Our World
I slutändan, i bägge fallen, är detta min relation till Skaparen. Detta är vad jag fått för att kunna se Hans förhållande till oss genom andra; det är uttänkt på det här viset så att det ska bli lättare för oss att vänja oss vid att arbeta med dem. Allt beror på vår motivation.

[116149]

Från kongressen i Stockholm, ”Glädje i Enhet”, dag ett, 2013.08.30, lektion 2
videoikon WMV | ljudikon MP3