Kategori: Kollektiv själ

Inte ensam utan alla tillsammans

Dr. Michael Laitman

Vi måste alltid komma ihåg att vi tillhör en själ, en önskan, även om den krossades på grund av Adams synd. Vi är under regeringen av den enda kraft som kallas Skaparen. Det finns ingenting förutom detta: bara Skaparen och den skapade varelsen, som är två krafter mot varandra.

Den skapade varelsen splittrades i många delar, och nu finns det en person, ens familj, folket, landet, det kroppsliga livet, och det andliga livet, men vi måste försöka koppla ihop allt detta. Trots allt, när det gäller Skaparen, är allt ett – Skaparen flyttar hela skapelsen från separation till enhet. Genom analys och syntes av många motstridiga önskningar och tankar i ett försök att klargöra och förena dem tillsammans, kan vi avslöja Skaparen och uppnå Hans tankar och önskningar.

Därför blir utvecklingen av en person, som fram till nu var personlig, individuell, en integrerad process i dag. Mänskligheten känner sin fullständiga sammankoppling och oförmåga att separera från varandra. Världen går mot sin slutliga korrigering, och detta tillstånd kan inte uppnås av en liten grupp eller ett land utan bara av hela världen. Skaparen leder oss dit och ser vår önskade framtid på detta sätt.

Gruppen Bnei Baruch existerar bara för att hjälpa Skaparen att implementera denna korrigering i hela världen och för att uppenbara Honom för alla, genom att kommunicera metoden och kraften av korrigering till människor.

Från den tredje delen av den dagliga kabbala-lektionen, “Connecting the World in the Last Generation”, den 18 november 2020.

Ansvarig för andra

Dr. Michael Laitman

Fråga: Vi bör vara ansvariga för andra. Är inte det en egoistisk tanke?

Svar: Nej. Alla bör vara ansvariga för andra eftersom vi är delar av ett integrerat system. Så om det är något fel i systemet så måste det vara något fel med mig också.

Det finns ingenstans att ta vägen. Detta kommer från det faktum att vi är ett enda system som kallas Adam.

Från KabTV:s “Fundamentals of Kabbalah”, den 19 april 2020.

En fjärrkontroll till alla själar

Dr. Michael LaitmanFrågaÄnda sedan vi började studera artikeln “Det finns ingen annan än Han” känner jag mig totalt förvirrad angående intentionen. Om det övre Ljuset är i konstant arbete, och gör 100%, vad är då “det reformerande Ljuset?” Och vem frågar jag efter det? Från vem kan jag kräva att andra ska få det? Vad fungerar här om allt är inom mig?

Svar: Föreställ dig att jag har en fjärrkontroll. Jag trycker på en knapp och aktiverar någon sorts mekanism. Nuförtiden finns det många apparater som fungerar på detta vis. Men om du skulle visat detta för en person som levde för 100 år sedan, skulle han tro att du helt enkelt var en ängel som utförde mirakel: Du trycker på en knapp och plötsligt förvandlas glaset till en bild….

Det vill säga att jag med hjälp av fjärrkontrollen kan aktivera olika system. Till exempel kan jag trycka på en knapp, och du, som tittar på en bit glas (en skärm), börjar ta emot alla möjliga sorters intryck. Du börjar gråta och sedan skratta, uppleva oro och sedan glädje. Det visar sig att jag genom att helt enkelt trycka på en knapp kan påverka dig så mycket. Jag påverkade en vän.

Kabbalisterna säger att det när man läser Zohar är som om håller i en fjärrkontroll till alla själar och att de är beroende av en. Tänk hur du väcker dem! Detta kallas att ”trycka på en knapp” och aktivera en påverkan som får dem att börja vakna.

Allt beror på hur mycket du vill att detta ska hända och hur många andra människor som också strävar efter att väcka andra. Alla ansträngningar måste vara både kvalitativa och kvantitativa.

Det är så vi väcker varandra. Ingen kan väcka sig själv. Alla kan uppnå denna andliga gemenskap som kallas ”gruppen”, men bara för att väcka andra. Annars kommer man inte ens i kontakt med gruppen. Så är det för att gruppen är som Malchut av världen Atzilut.

Om jag förändrar mig, förändras allt

thumbs_laitman_546_03En fråga jag fick: Om jag är omgiven av delar av min egen själ, varför kan jag inte tvinga dem att vakna till andlighet?

Mitt svar: Det finns inget tvång av det här slaget, det finns inget tvång i andligheten. De som omger dig är inte delar av din själ ännu. Om du redan kände dem som dina egna, då skulle du bli anknuten till dem och väcka dem.

Uppväckande ska komma genom din egen kärlek. För närvarande kanske du vill väcka dem på grund av din egoism, med våld, med din makt. Det är förbjudet att göra det! När du korrigerar dig själv och börjar älska din nästa som dig själv, kommer er uppfattning ändras. Du kommer att se att alla andra är korrigerade och du kommer inte vilja ändra någonting med våld.

Alla är lika värda i andligt arbete

Från Studiet av de tio sefirot, del 3, kapitel 13: Det innebär att eftersom Keter är först i förtjänst vad gäller Ohr Yashar är Malchut sist i förtjänst, för hon får sist, och är den längst bort från Shoresh. Motsatsen gäller ur synvinkeln av Hitpashtut av Ohr Hozer, Sefira Malchut i Shoresh är där den första i meriter och Keter sist. Det visar sig att alla kelim utjämnas till exakt samma nivå av klädnad av Ohr Yashar i Ohr Hozer. Det är så eftersom allt som är bättre i Eser Sefirot de Ohr Yashar är värre i Eser Sefirot de Ohr Hozer, och vice versa, allt som är bättre i Eser Sefirot de Ohr Hozer är värre i Eser Sefirot de Ohr Yashar. Därför blir alla kelim lika.

Alla önskningar fyller varandra. Om det direkta och det återvändande ljuset är närvarande, betyder det att en andlig handling redan har skett och det spelar ingen roll just vem som utfört den. Det är ingen skillnad alls mellan vännerna. Om ens aviut (djupet av begäret) slutfört det arbete som man skulle göra, då förblir man likvärdig med alla andra.

Ju högre sefiran av det direkta ljuset är desto lägre är sefiran av återvändande ljus som klär den, ju lägre sefira av direkt ljus, desto högre återvändande ljus. Följaktligen är de lika. I andligheten är det ingen skillnad mellan oss. En har en högre själ, den andra har en lägre och ”grövre” själ, men i slutändan utför de alla samma arbete.

En högre själ är närmare Ljuset, men denna ”höjd” tillåter en inte att bära en stor mängd av det återvändande ljuset. På grund av det faktum att lägre begär interagerar med honom, uppnår han ett större djup av begär och får en större skärm och får därmed mer av det återvändande ljuset. Detta händer för varje sefira, som inkluderar alla andra sefirot och når samma nivå som alla andra.

Så när jag investerar min andliga inspiration in i gruppen, får jag tillbaka från dem en effekt på min egen korrigerade önskan (aviut) tillsammans med den ”finhet” (zakut), som gör oss alla lika. De behövde min längtan, medan jag behöver deras korrigerade begär. Det liknar ett foster inne i sin mor som definierar processerna i sin kropp som han måste gå igenom.

Ett barn är viktigare än man själv för en vuxen, eftersom ett större djup av lust blir absolut nödvändigt, och på samma sätt avgör Malchut vad du ska göra härnäst i förhållande till Bina. Enligt skapelsens mål, om en större önskan läggs till processen för korrigering, blir det alltid det viktigaste. Varje del av Malchut som ansluter sig till Bina definierar vad hon ska göra, och Bina är skyldig att uppfylla denna begäran.

[87161]

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.08.30, Studiet av de tio sefirot
videoikon WMV | ljudikon MP3

Att förenas i en enda droppe

Fråga: Vad innebär det att ”Ta allt genom gruppen”? Är det att berätta för gruppen om alla sina problem?

Svar: Att ta allt genom gruppen betyder inte att du behöver tala om allt, även om denna princip, naturligtvis, delvis realiseras på detta sätt. Dock är det viktigaste att känna att du förenar dig med vännerna.

Detta är en intern rörelse. Du hör dem, pratar med dem, och sitter med dem, hela tiden försöker ”gå in” i dem, för att vara med dem som en helhet, fram till den punkt då du börjar känna hur du börjar komma in i övre världen genom dem.

En känsla av gruppen börjar med en enkel fysisk känsla av vänners närvaro. Nästa steg är en slags känsla av gemenskap.

Då kan det hända att det framträder en känsla av beroende. Därefter kommer en känsla av sammanhang och kärlek.

Således börjar vi gradvis, inuti denna nya enhet, som vi är, att visa, känna Skaparen. Men detta ”vi” är inte relaterat till någon. Det är inte summan av oss, utan en kollektiv helhet.

På liknande vis är en stor droppe vatten  inte summan av alla andra droppar från vilka den har bildats, eftersom det är en droppe i sig själv. Om, till exempel, tjugo droppar slås samman till en droppe, då finns det inga divisioner i den. Den är inte summan av de föregående dropparna, utan en gemensam helhet, med dem alla. Vi måste komma till detta.

Så fort vi samlar oss i den första droppen i vilka det inte finns några uppdelningar, kommer Skaparen genast att visa sig i den. Och om vi på något sätt är uppdelade in i den, kan vi inte gå samman i en enda droppe, vilket innebär att det finns rester av vår separation, och Skaparen kan inte uppenbaras. Det är så det fungerar.

[120438]

Från samtalet om grupp och spridningsarbete, 2013.10.21
videoikon WMV | ljudikon MP3

Vi har ALLA samlats här idag

Dr. Michael LaitmanIsrael är en hög grad. Varje person som har separerat sig själv från materiella intressen och bara inriktar sig mot anslutning till Skaparen med kraften av givande, enligt lagen om likhet i form, och ägnar varje ögonblick till detta, kallas Yashar-El (rakt mot Skaparen), Israel [exakt samma bokstäver på hebreiska].

Ett av stadiumen på vägen är att inträda en pakt, när man integrerar de andra, de som också kallas Israel, inuti sig själv. Förut var de redan förenade, men begäret att glädjas, den onda böjelsen, trädde in mellan dem och separerade dem. Och nu, trots det faktum att de avslöjat det, arbetar de ändå på deras kontakt hela tiden för att uppnå kontakt, och att förse Skaparen med kärl för mottagande av njutning.

Målet med Skapelsen är glädjandet av de skapade varelserna. Detta är Skaparens del  av handlingen, så varför ges det som uppgift till skapelsen? På grund av att skapelsen måste föra sig själva till ett tillstånd så att Skaparen får möjlighet att ge den njutning. Vårt arbete är att avslöja detta kärl för att ta emot njutning. Och njutningen är att ge Skaparen en möjlighet att ge.

Som det sägs om miraklet som inträffade vid Sinaiberget: ”Idag har vi alla samlats här”, det vill säga att vi från denna stund och framåt skaffar förmågan att nå kontakt och bli värdiga att kläs av den högre kraften. Och nu kallas vi det utvalda folket; detta allmänna kärl kallas för Israels folk. Och Han som fyller detta kärl enligt lagen om likhet i form skall kallas vår Skapare.

Därför finns det ett villkor: ”Idag har vi alla samlats här”, det vill säga att vi skall alla samlas för att bli en – ett gemensamt kärl för förverkligandet av målet med Skapelsen, att tjäna de skapade varelserna.

Det sägs: ”Och folket stod under berget”, det vill säga efter att ha undanröjt alla tvivel (har-berg, hirhurim-tvivel) och uppnått förening. Vi måste ta hand om vår gemensamma samhörighet så att ingen av oss glömmer av det.

Riktig gemensam garanti krävs för detta. Det är vad vi saknar, och detta är anledningen till att vi inte lyckats med att bygga det gemensamma kärlet. Detta beror på bristen av gemensamt deltagande, omtanken om att varje vän sörjer om att förena allihop till en, så att vi ”Alla har samlats här”

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2012.12.03
videoikon WMV | ljudikon MP3

En ocean av vattendroppar

Dr. Michael LaitmanKorrektionen kan inte ske på en gång; den görs gradvis, steg för steg. Eftersom det handlar om reshimot som stannade kvar efter splittringen är det korrektionen av splittrade kärl som måste klargöras först. Innan dess, måste det ske ett klargörande av det första kärlet för att sedan kunna bygga nästa stora kärl på det och därefter nästa, som är ännu större.

Det är för att allting är splittrat, och splittrandet bara kan korrigeras i små delar, varje del individuellt enligt dess nivå av splittrande. Hela det andliga systemet är gjort av diskreta kärl som är bundna med så många sammankopplingar att de bildar ett integrerat analogt system.

Det är som vatten som är gjort av separata droppar, var och en är kopplad inte enbart till droppen bredvid, utan även till alla andra droppar, och inte genom andra droppar utan direkt. Om du befinner dig i världen Atzilut är du direkt sammankopplad med Moses och Rabbi Shimon.

Så det finns en skillnad vad gäller hur kärlen korrigeras efter splittringen. Det verkar som att vi är slumpvis sammankopplade med ett antal vänner, och därigenom ansluter vi oss till något andligt system och någon form av Ljus. Men därigenom aktiverar vi ett oändligt antal band. Så korrigeringen sker gradvis eftersom den kräver våra klargöranden.

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen 2012.10.05, Studiet av de tio sfirot

Fördelarna med enighet

Dr. Michael LaitmanBaal HaSulam, “Fred i världen”: För vi har i sanning redan nått ett tillstånd där hela världen betraktas som ett kollektiv och ett samhälle. Det vill säga, på grund av att varje person i världen drar sitt livs märg och sitt uppehälle från alla människor i världen, är han tvingad att tjäna och sörja för hela världens välbefinnande.

Det som var tydligt för Baal HaSulam för nästan ett sekel sedan är fortfarande oklart för människor idag. Vi har nått ett sådant tillstånd i vår utveckling att vi alla är beroende av varandra på ett direkt och nära sätt.

Fråga: Varför är detta fortfarande oklart?

Svar: Titta efter själv: Alla ”drar täcket” till sin sida och förstår inte att man därigenom till slut orsakar sig själv större skada än på något annat sätt.

Hela poängen är att om jag investerar i allmänhetens välbefinnande ser jag inte någon egennytta i det. Om jag tar någonting från allmänheten ser jag verklig nytta i det.

Men Baal HaSulam säger motsatsen: Systemet är redan ”slutet”. Det är uppbundet i ett perfekt, helt sätt inom sig själv. Så, om du arbetar för allmänheten får du tillbaka tio gånger så mycket, och om du tar från allmänheten är din förlust tio gånger större. Men vi bara fortsätter, och förstår inte vad som händer.

Fråga: Vad döljer sanningen för mig?

Svar: Mitt ego. Det finns ett integralt system som uppenbaras idag. I själva verket är det systemet Ein Sof (oändligheten) som uppenbaras för oss, av Shechina, kärlet för den allmänna själen i vilken vi alla är sammankopplade.

Fram till nu, låt oss säga till 1995, har alla vuxit upp i sina privata begär, i rotfasen och i faserna ett, två, tre och fyra. Nu upptäcker vi att vi inte har något val, man för förbunden med alla, och alla är förbundna med en själv.

Banden av ömsesidig förbindelse utgör ett stort, komplicerat integralt system, ochdet finns till och med ett visst vetenskapligt fält som studerar detta. Tidigare var inte varje del så tätt förbunden med de andra . De utvecklades individuellt, och det var den allmänna trenden. Men, sedan 1950-talet har vi börjat känna en global trend, och idag har alla nått sin personliga gräns och behöver bara utvecklas i ömsesidig förbindelse med andra. Det finns ingenting kvar förutom det. Detta är trenden fram till slutet av korrigeringen.


Vi är fortfarande låsta inom vårt egoistiska begär och vill fylla det som tidigare, men detta system är inte längre aktivt. Tidigare brukade jag fylla mig själv i takt med att mitt ego växte, och det tog mig från en nivå till nästa nivå, från rotfasen till fas fyra.


Idag fortsätter jag att verka som tidigare, men jag kan inte göra det eftersom jag inte kan fylla mig — mina begär utvecklas inte i den tidigare riktningen längre. Från och med nu kan de enbart utvecklas i riktning mot att vara tillsammans (∑), mot enighet. Detta innebär att även den egoistiska nyttan, vid en första anblick, bara är möjlig genom förbindelse, genom att använda förbindelse. Det är det här som uppenbaras för oss nuförtiden.

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.09.11, Fred i världen
 MP4 video | ljudikon MP3