Värna om stunden
Fråga: Vad betyder det att vi är engagerade i privata angelägenheter men inte i saker som tillhör det generella?
Svar: Vi kan genomföra alla de saker som åtföljer rättelserna, så som att anordna sammankomster för vänner, studera, och hjälpa gruppen och vännerna; vi kan irra runt som myror i en myrstack, men det viktigaste är: Vad vill vi uppnå med det? Önskar vi nå enighet, ömsesidig garanti, kärlek, och en förbindelse mellan oss där vi kan uppenbara Skaparen?
Vi glömmer dessa saker. En människa arbetar hårt och frågar sedan, ”Var är belöningen? Var är andligheten? Var är den givande kraften?” Hon förstår inte att hon inte har gjort någonting för att uppnå den. Hon lade ned mycket energi och gjorde många handlingar i disseminering, och genom detta förde hon verkligen världen närmare rättelse och avancerade på det generella planet. Hon flydde inte vägen och hon bygger gradvis upp den rätta inre önskan. Åren går och hon kommer att nå sanningen, insikten om att hon saknar endast den rätta avsikten.
Men, hon glömmer att denna avsikt måste åtfölja varje handling! Och det är därför hon fortfarande inte uppnått andlighet.
På detta viset drar hon ut tiden. Det står skrivet att för att kunna gå in i den andliga världen måste man förbereda avsikten i mellan tre till fem år, och i vår tid tar det kortare tid ändå. Men, allt beror på att enas tillsammans i rätt avsikt.
Idag har vi förhållanden som andra före oss inte ens kunde drömma om. Aldrig förut har det funnits så många fördelaktiga förhållanden för att uppenbara Skaparen, såsom böcker, kummunikationsvägar, och vänner som tänker lika över hela världen.
Men, vad vi fortfarande saknar är det allra viktigaste: avsikten till givande. Detta är den svåraste saken att uppnå och det är orsaken till varför världen fortfarande inte känner att vi är källan till ljuset. Allting beror på vår avsikt i varje handling, även den minsta. Det kan inte finnas några kompromisser i det avseendet.
Prenumeration via RSS
Prenumeration via e-post