Låt oss gå till Farao tillsammans

Vi skall inte sträva efter att korrigera världen eller oss själva, vi behöver bara studera de handlingar som det Övre Ljuset utför på oss. Det är som när Skaparen sa till Moses: ”Låt oss gå till Farao”! Moses är liten och rädd, vilket betyder att detta är en mycket svag kvalitet i en person. Det finns en varelse av monstruösa proportioner som står mitt emot honom. Detta är hela skapelsen, hela världen, egoismen, och som har all makt, föda och allt syre.

Jag får ta emot allt detta från Farao, han är hela min verklighet. Samtidigt reser sig en pytteliten kvalitet eller begär som kallas Moses, upp emot den och önskar att fly, att komma bort från dess kontroll och börja leva i en ny värld! Vi känner nästan inte denna lilla möjlighet inom oss, att höja oss och komma ut ur vår egoism. Vi vet inte hur vi skall komma ut ur detta egyptiska slaveri eller vart vi kan fly. Hur som helst, Skaparen säger till oss; ”Låt oss gå till Farao tillsammans”! Och som ett litet barn som tar den vuxne i handen, går Moses och Skaparen tillsammans. Från den mänskliga varelsens sida är ett samtycke allt som behövs, en begäran, ett krav till Skaparen om hjälp. Man behöver inte bekämpa det onda själv. Men människor förstår inte detta och tror att de kan göra någonting själva.

Men den som tror att han är en hjälte är en dåre.

Alla religioner och det som påstås vara ”andliga” metoder misstar sig med hänsyn till detta, och undervisar folk att utplåna den onda inklinationen. Kabbala berättar att den vänstra sidan (egoistiska begär) har givits oss precis för att hjälpa oss att klänga oss fast vid den högra sidan (givande/skänkande). Trots allt utgör detta hela målet med att uppnå Skaparen genom våra ansträngningar i mittlinjen.

Kommentera / Fråga

Du måste vara inloggad för att posta kommentarer.