Fråga: Vår inre förståelse av sabbaten skiljer sig från den religiösa förståelsen inom judendomen som är baserad på förkroppsligandet av buden.

Svar: De fysiska handlingar de religiösa judarna utför på daglig basis är materiella kopior av andliga handlingar.

Kabbala lär oss att korrigera våra ego under de sex vardagarna [alla dagar utom sabbat], det vill säga att förbinda sig med andra. När vi etablerar en tydlig förbindelse med andra kommer vi inse att vi är oförmögna att förbinda oss med dem på egen hand den sjunde dagen.

Vi ser att kommunism, socialism, kommuner, och kibbutzer inte kan förändra världens tillstånd. Detta är enbart möjligt enligt det system som ger oss möjligheten att på rätt sätt föra samman alla de brustna delarna under de första sex dagarna, som på den sjunde dagen resulterar i att alla våra begär och strävanden att samla ihop alla igen limmas samman under påverkan av den högre kraft som en gång tog isär dem. Genom att samla ihop delarna av den gemensamma själen igen, låter vi alltså det Ljus som en gång splittrade dem åter limma samman dem.

Vad uppnår vi genom att göra det? När vi arbetar under de sex dagarna, börjar vi förstå just hur dessa delar kan samlas, vi ser om de passar ihop, hur de påverkar och hjälper varandra, hur de upphäver sig själva inför varandra och då kopplas samman ovan deras egoism.

Men vi försöker bara! Människor är oförmögna att göra någonting på egen hand, vilket Sovjetunionen och många andra länder i världen försökt göra; vissa samhällen försöker fortfarande.

Men detta är omöjligt för vi saknar kraften som kan förändra saker eftersom vi bara befinner oss i vår vilja att ta emot. Men om vi gör det på rätt sätt kommer vi gradvis samla de övre Ljuset, och när vi slutat konstruera detta system kommer Ljuset att påverka oss och fullborda det.

Om vi lämnar det som det är eller bara struntar i det, kommer vi inte att uppnå den rätta förbindelsen med Ljuset. Det var just därför splittringen skedde, så att vi nu från den lägsta brustna punkten ska limma samman de trasiga delarna till en ny helhet. Sönderfallet skedde för att vi skulle förstå Ljusets egenskaper, att kopplas samman, och stiga till dess nivå. Detta är syftet med skapelsen, orsaken till allt som sker med oss och i hela universum.

Därför är veckans sjunde dag hörnstenen och kallas  “Sabbat – Shabbat” från det hebreiska ordet “shvitah”, som betyder befrielse från arbete. Vi låter Ljuset verka istället för oss och inkluderas i det. De sex dagarna är inte dagar så som vi vanligtvis tänker på dagar; de är handlingar som till exempel kan utföras på en kvart, men det kan också ta en 2 månader.

Vart sjunde steg bör alltid vara att förutom ens ansträngningar se till Ljusets handling och börja förstå dess egenskaper. Med andra ord kommer Ljusets egenskaper in i det system av ömsesidiga förbindelser vi skapat. Och då stiger vi till nästa nivå och uppnår Ljusets egenskaper i enlighet med våra ansträngningar under de sex arbetsdagarna.

Det är så här vi jobbar, vecka efter vecka, tills vi når den fullständiga återföreningen av alla de brustna delarna i en enda förenad själ och uppnår Ljuset som agerar inom detta system, det vill säga Skaparen:  den ursprungliga kraft som skapade hela universum. Detta är vårt arbete, vårt mål, vår utveckling.

[130710]

Från KabTVs “Den eviga bokens hemligheter”, 2013.10.10

Kategori: Andlighet, Inre arbete, Tora | Kommentarer inaktiverade för Andlig sabbat

Toran, Andra Mosebok 20:8 – 20:11: ”Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.”

Den som vill utvecklas i riktning mot andligheten måste följa detta villkor eftersom Toran inte talar om materiella utan om andliga dagar. Poängen är att vi måste korrigera oss själva för att närmare efterlikna den speciella andliga form som kallas Zeir Anpin. Den består av sex delar, och vi kallas dess kopia eller bild i den här världen för veckans sex arbetsdagar.

Det handlar inte om att arbeta på en fabrik eller ett konto; det ses inte alls som arbete. Snart kommer vi inte alls att jobba fysiskt och vårt arbete kommer faktiskt bestå av att uppnå de andliga nivåerna.

Detta innebär att jag på den första arbetsdagen kommer likna den första Sfiran, Chesed. På den andra dagen kommer jag efterlikna den andra Sfiran, och så vidare. Det här är inte materiella dagar , inte dygnets 24 timmar, inte heller jordens rotation runt sin egen axel.

Genom att arbeta på mig själv korrigerar jag mitt allmänna begär: Jag rankar det enligt de sju delarna och korrigerar det i därmed så att det tar an formen av Chesed, Gvura, Tifferet, Netzach, Hod, och Yesod. Jag korrigerar inte den sjunde delen av mitt begär.

Alla mina begär som korrigeras under de sex dagarna ackumuleras och fyller mig på den sjunde nivån som kallas Malchut. Denna nivå hör inte till mina sex arbetsdagar av korrigering; det är en gåva från Ovan, ett tillägg till de sex dagarna.

Vi bör säga att uppdelningen i sju dagar inte alls existerar i vår värld ur en astronomisk synvinkel. Vi har en månad, ett år, månens rotation, jordens rotation, solens rotation, men det finns ingenting sådant som en vecka. När jorden snurrar ett varv runt sin egen axel är det ”en dag”. ”En månad” är månens rotation runt jorden, och ett år är jordens rotation rund solen.

Det finns också helger som kallas “nymåne” [t.ex. i judendomen], “nyår” och så vidare. En nymåne, det vill säga början av en månad, är tydlig då det är en ny måne, när jorden inte längre döljer den fullständigt, utan gradvis avslöjar den. Månen verkar gradvis växa och det är ett astronomiskt tecken. Man tittar på himmelen, man ser den, och man kan mäta allt enligt det. Om man bor i Jerusalem mäter man det relativt Jerusalem, och så vidare, allt beroende på longitud.

Men en vecka är bara ett andligt begrepp. Ingen brukade följa det, ingen hade någonsin firat det. Det har faktiskt sitt ursprung i Abraham grupp, vars medlemmar började rikta in sig mot de andliga krafterna på det viset.

Det hör inte bara till Jerusalem. Det firas på vilken longitud som helst där man befinner sig. Om jag nu firar sabbat i Jerusalem, så är det för min vän i Mexico fortfarande en veckodag och han firar det inte. Detta tecken existerar inte i vår värld.

Vad indikerar det? Om man utför andligt arbete och korrigerar de sex delarna inom sig, sin själs sex sfirot – Chesed, Gvura, Tifferet, Netzach, Hod ochYesod – då når man ett tillstånd där de alla kopplas samman eftersom Yesod är den anslutande delen. Allt detta kommer in i veckans sjunde dag, Malchut.

Detta andliga tillstånd har ingenting att göra med kalenderns veckodagar. Det kan vara ett ögonblick eller tio minuter, det spelar ingen roll eftersom tiden inte spelar någon roll. På den dagen, det vill säga i det andliga tillståndet, får man inte göra någonting eftersom man måste ta emot resultatet av den så kallade arbetsveckan, av de sex stegen av korrigering inombords. Till följd av detta alternerande arbete på de sex delarna för korrigering och den sjunde delen samt deras förbindelse, når man slutet av korrigeringen, när hela ens själ är fullständigt korrigerad.

[109708]

Från KabTVs “Den eviga bokens hemligheter”, 2013.02.25

Kategori: Inre arbete, Tora | Kommentarer inaktiverade för ”Tänk på sabbatsdagen”

Vi har ingen annan möjlighet att vända oss mot den högre kraften som styr hela skapelsen, hela vår verklighet, än att tala till Honom genom gruppens centrum. Jag kan inte vända mig till honom själv och min vädjan når honom inte.Vi ser att folk har gråtit ut mot Skaparen i evigheter, bett till honom, men oavsett vad de begärt, så har det inte lett någonstans: det kommer inget svar och ingen respons.

Skaparen svarar inte eftersom vi inte talar till honom korrekt. Skaparen är ett fixerat system, naturens oföränderliga lag. Det är som lagarna i denna värld. Alla förstår att vi kan gråta och klaga om vi faller från tionde våningen, men dessa tårar hjälper inte eftersom man ändå kommer att falla och krascha.

Samma sak händer med Skaparen.Vi försöker ge honom mänskliga attribut, och hoppas att han förlåter oss, har förbarmande med oss, visar oss sin generositet, precis som en person som vill verka snäll och trevlig, men det kan inte vara på det sättet! Skaparen är den generella naturlagen och naturen känner ingen barmhärtighet.

Om vi inte vet hur man relaterar till naturen, till Skaparen, kommer inget att hjälpa oss; det är så det har varit hittills. Kabbala, däremot, lär oss exakt hur vi ska agera. Då kan vi veta hur vi ska verka inom ramen för dessa lagar och hur man använder dem.

Så du ska inte vara ledsen för dig själv och vännerna, utan snarare förstå att vi har för avsikt att hålla den generella lagen och använda den korrekt. Men för att göra det måste vi anpassa oss till denna lag först. Vare sig vi vill det eller ej, så kommer vi att bli tvingade till det.

[134765]

Från kongressen i Frankrike, ”En för alla, lalla för en”, dag 2, 2014.05,1, lektion 2

 MP4 |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Okategoriserad | Kommentarer inaktiverade för Varför svarar inte Skaparen på våra rop

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete | Kommentarer inaktiverade för Frihet genom mörkret

Fråga: Baal HaSulam skriver att när en person förvärvar andlig insikt, ”reser han runt en enorm värld”. Vad betyder detta att resa runt i Skaparens värld?

Svar: Världen är Malchut av oändlighet, medan alla andra världar är separata, enskilda tillstånd i det som avslöjar dess specifika egenskaper i förhållande till oss för att hjälpa oss bli en fullt delaktig del av det.

”Reser runt Skaparens värld” innebär att uppnå Malchut av den oändliga världen och att avslöja all makt och rikedom i sambanden mellan dess delar, som sammansluter sig och kompletterar varandra.

Jag har inget annat att säga, därför att ord inte kan beskriva vad som händer Ovan, när gott och ont, sanning och lögn förenas. De förenas och kompletterar varandra, och vi avslöjar det inom oss, i alla själars gemensamma önskan, som kallas Malchut utan slut.

Detta kallas ”reser runt Skaparens värld”. Det är när vi kan använda alla krafter och alla Malchut utan sluts önskningar, uppnå var och en av dess detaljer och dem alla tillsammans.

Den största  njutningen är ”när tvivel löses upp”, vilket innebär när saker som verkar motsatta och hatiska plötsligt förenas. Det är när kärleken blossar upp mellan dem, bildar en plats som ska fyllas av ljus.

Det är så en person ”reser” runt Skaparens värld, kontrollerar hela harmonin där Malchut utan slut finns.

[27323]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2010.11.22, Religionens essens och syfte

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar | Kommentarer inaktiverade för Resa genom Skaparens värld

Fråga: Om ”det finns inget utom Honom”, var är då jag?

Svar: Även dina tankar om att ”det finns inget utom Honom” är sänt av Skaparen. Det innebär, att Han till hundra procent styr allt som händer inom dig och utanför dig, förutom den enda tanken som förvirrar dig och får dig att tro att det tydligen finns en annan kraft bredvid Honom: antingen ett okänt styrande eller ditt egna styrande.

Du behöver enbart korrigera denna tanke, ta bort den punkt inom dig som säger att det tydligen fortfarande finns något mer än Skaparen. Det betyder att du måste vara i samstämmighet med den aktiva kraften som gör allting.

Fråga: Så var är jag?

Svar: Du existerar inte! Gör så att du inte existerar och allt enbart är Skaparen.

Du existerar inte nu, men du kommer att bli summan av de ansträngningar du lagt ned för att upptäcka att ”det finns ingen annan än Han”. På varje steg du tar, varje ögonblick under din resa, förvirrar Skaparen dig med att det fortfarande finns andra krafter, vissa människor som har fri vilja. Men du krymper allt till en punkt, tar bort alla hinder och säger ”det finns ingen annan än Han”, att allt görs av Honom och tillhör Honom.

Och så, steg efter steg, från alla dessa punkter, bygger du dig själv, din struktur, din syn på världen, ditt medvetande. Detta kommer att bli du!

[135233]

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen, 2014.05.14, Baal HaSulams skrifter

 MP4 |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete | Kommentarer inaktiverade för Om Skaparen är allt, vem är då jag?

Fråga: Vilken sorts hjälp måste sökas under fördoldhet?

Svar: Om det slutgiltiga målet är vidhäftning, adhesion, som är möjligt enbart genom likhet i form, då är det bra att mörker avslöjas för mig nu. Hela mitt ego, allt begär att ta emot, är taget ifrån mig och den egoistiska njutningen från en av dess delar. Nu är det från denna del som jag kan utföra någon form av altruistisk rörelse som riktas mot givande, närhet med Skaparen.

Det följer att fördoldhet kommer specifikt för att göra det möjligt för mig att utföra något, att ta ett steg framåt, att avgöra vilken form jag vill vara i. Självklart måste jag arbeta med ljuset som omformar, så att jag kan använda det som ett medel som jag alltid har tillgång till, som ett fordon som färdas i den riktning jag vill. Om min förfrågan är för rätt sak, då kommer ljuset att uppfylla det helt, både kvantitativt och kvalitativt, det vill säga att ljuset gör allt jag vill.

Fråga: Hur uttrycker sig mitt oberoende vid tiden av fördoldhet?

Svar: Mitt oberoende i tillståndet av fördoldhet är att agera i en grupp med disseminering i syfte att förenas med vännerna så starkt som möjligt, och detta avgörs av tidigare förberedelse. Jag vet inte vilken form som är rätt för mig. Jag vet bara att jag vill nå kontakt med den högre kraften tillsammans med vännerna och gruppen för att känna att jag ger glädje åt Skaparen. Jag vill uppleva glädjen från Hans sida; detta är att avslöja.

Och detta inte för att göra mig själv lycklig utan för att upptäcka närhet med Skaparen bortom fördoldheten. Detta kommer att kallas min framtid ”partzufs huvud”, det vill säga början på själen.

Fråga: Hur är en förfrågan i ett tillstånd av fördoldhet annorlunda, och i allmänhet alla tillstånd ur vilka jag ber om kraft?

Svar: I ett tillstånd av nedgång frågar jag efter kraften som tillåter mitt sinne och hjärta att rättfärdiga Skaparen. I varje tillstånd söker vi klargörande av vidhäftning, så att jag kan få tecken, klara förnimmelser, för att kunna veta vilka intryck, begär, och tankar som ger mig kontakt med Skaparen, fäster mig vid honom; där jag omfamnar honom och han omfamnar mig.

Andlig vidhäftning är som vidhäftning i fysiska kroppar där det är utsprång och inbuktningar, givande och tagande, som matchar varandra. Vad som är unikt med andligt vidhäftande är att jag i varje begär både tar och ger. Alla de begär som ger skjuter ifrån, och de mottagande drar in. Det är så vi får en absolut kontakt och delar en känsla.

Jag söker total vidhäftning och vill att min partner känner njutning från mig. Han är god och generös och jag vill vara som Han. Det är mitt mål.

[135340]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2014.05.18

 MP4 |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete | Kommentarer inaktiverade för Hjälp som vi söker i fördoldhet!

Rabash, ”Tre böner”: När Moses kom för att tala ”I ditt namn”, vilket menas att de ska arbeta för Skaparens skull, ”ondska kommer till de människorna”, som menas att de blir mer korrupta. Detta innebär att innan Moses kom för att tala om att de enbart skulle arbeta för himmelens skull, så engagerade sig alla i Guds arbete och trodde de var rättfärdiga.

De hade styrkan och energin att arbeta, för vad de arbetade för stod klart för dem. Men efter att Moses kom med sitt budskap att de måste arbeta för att ge, blev de korrupta. Så för dem skulle det vara bättre att inte engagera sig i ”lo lishma”.

Vi ser att många människor som kommer för att studera känner styrkan, begäret, och den egoistiska motivationen. Detta fortsätter tills de blir imponerade av det riktiga arbetet och inser att det skall vara totalt över egot och mot det.

Då försvinner deras krafter. Till dess var de laddade, bestämda, och fulla av energi, och plötsligt försvinner allt och de förlorar kraften att göra något alls. Med vilken energi kan de arbeta, vilket bränsle?

Då faller de alla, och bara de som kan avancera genom att dra kraft från givande och är redo för handlingar till följd att ge, kan byta till ett annat bränsle, till energi av givande.

Fråga: Vad är det alternativa bränslet för givande?

Svar: Givandets bränsle är respekt för Skaparen, det övres storhet. Därför måste vi känna gruppens storhet, sedan lärarens storhet och alla kabbalister från förr, och sedan Skaparens storhet.

Vi måste konstant arbeta på denna storhet och uppskattning och från det får vi kraften att avancera.

[133228]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen 2014.04.22, Rabashs skrifter

 MP4 |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete | Kommentarer inaktiverade för En motor som drivs av givande

Eftersom vetenskapen Kabbala enbart talar om vad som existerar inom oss, kallas den för den inre Toran, en inre visdom. I själva verket existerar våra kroppar inte, och inte materia heller. Därför kallas denna värld för en fantasivärld. Så snart vi börjar uppfatta verkligheten korrekt, börjar vi inse att detta bara existerar i våra begär. Vårt begär ger oss olika nivåer av förnimmelser som existerar som den stilla naturen, växter, djur och människor. Men allt detta är olika fenomen inom begäret.

Vi måste inse att vi lever inom en matris av känslor där allting uteslutande existerar i våra känslor. Detta innebär att det är begäret att ta emot njutning som uppfattar fenomenen som sker i det. Det är viktigt för oss att inte glömma detta eftersom detta sätt att se på verkligheten, att allt ”beror på mig”, snarare än på det som finns på utsidan, för oss mot vår inre korrektion.

Vi uppfattar oss i våra begär på bakgrunden av det vita högre ljuset. Allt är på bakgrunden av det vita högre ljuset. Världen av oändlighet (”Ein sof”) är enbart det vita högre ljuset. Vi ser oss inte där förrän vi når samma tillstånd, uppfattning, verklighet och kvalitet som ljuset.

De 125 nivåerna genom vilka vi steg ner från det tillståndet är grader av längre och längre avstånd från det vita ljuset, på vars bakgrund vi ser oss själva. Därför är allt vi ser omkring oss vårt begär som inkluderar stilla, vegetativa, animaliska och mänskliga nivåer. Detta är de 4 nivåerna av Aviut (begärets grovhet) i alla dess varierande inre former, och det är så vi mäter skillnaden från det vita ljuset.

Dessa bilder är faktiskt vår verklighet som presenterar sig själv för oss i  form av denna värld. Så våra konstanta ansträngningar att avslöja den sanna verkligheten, att förenas med den sanna bilden av verkligheten, tvingar oss att korrigeras och göra oss än mer perfekta, och när vi gör det visar det sig att vi alla är ihopkopplade.

Ju mer vi förenas med varandra och korrigerar oss med det vita ljuset, avancerar vi mot det vita ljuset, vi avancerar mot vårt eviga och perfekta liv i världen av oändlighet. Och alla dessa fenomen som vi ser och förnimmer som om de är utanför oss passerar som en dröm. I själva verket lever vi bara i vitt ljus.

Denna grundläggande poäng i den kabbalistiska vetenskapen är extremt viktig, eftersom den särskiljer den kabbalistiska vetenskapen från alla filosofiska läror, religioner, trossystem och olika metoder. Den kabbalistiska vetenskapen säger till en att man bara måste korrigera sitt begär, att göra det likt det vita Ljuset. Ingen yttre fysisk handling har någonting med saken att göra.

Kategori: Perception | Kommentarer inaktiverade för Vår verklighets matrix

Kategori: Inre arbete, Kabbalistiska källor, Meddelanden, Nyheter, Utbildning, Vetenskap, Zohar | Kommentarer inaktiverade för Gratis kabbalakurs online