När man utför andligt arbete, brukar man vanligtvis inte känna att man verkligen utför det, att man anstränger sig. De förloras på något vis, som om i tomma intet, ett tomt hål, som efteråt långsamt fylls. Man ser det inte, och först när ens ansträngningar når hålets kant, och står inför att rinna över, då börjar man känna resultatet av ens arbete. Därmed är ömsesidigt stöd mycket viktigt vad gäller fyllandet av detta utrymme.

Baal HaSulam ger ett mycket bra exempel, när en person kommer in i kungens skattkammare och gradvis tar ut en viss mängd mynt, så mycket som de ger honom, varpå vakterna slår ut dem ur hans händer, då han åter går in och återigen slår de ur dem, o.s.v. Detta innebär att en konstant och mycket seriös ansträngning behövs.

Man är inte förmögen att arbeta på detta vis. Man måste se resultat; antingen knuffar problemen på bakifrån, eller så drar någon form av avsikt en, någon värdig anledning. Och när inget av detta existerar, finner man sig själv som om i rymden, man rör sig, men det finns ingen energi. Här ger gruppen en denna energi. Det är inte heller viktigt om det var korrekt eller inkorrekt, eller om det var på riktigt; det viktiga är att man kommer att bli inspirerad.

Därmed är huvudsaken i vårt arbete att hela tiden upptäcka storheten och att visa de andra att du redan är där.

När man ser att andra har någon form av intention, plötsligt visar att de tänker och befinner sig i någon form av inre spänning, då tvingas man också att vakna upp: “Vad är det som händer med mig? Var är jag?” På detta vis återvänder jag till intentionen. Dessa intentioner kopplas gradvis samman och ger sin påverkan, sitt resultat. Alltså finns det inget behov av att glömma detta, utan att se det av nödvändighet.

På detta sätt kan kvinnor göra mer än män, eftersom de av sin natur är skapta för att skapa begär och med det få männen att förverkliga dem. Därmed måste de jobba tillsammans och inte glömma det under alla våra aktiviteter.

Det spelar ingen roll vad vi gör. Vi kan lägga vår intention till allt.

[92787]

Från en måltid under kongressen i Georgien, 2012.07.11

Kategori: Bön, Fri vilja, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Intention överallt och alltid

Fråga: Kongressen ”En flamma i öknen” verkar sluta cirkeln som den första kongressen i öknen påbörjade för ungefär ett år sedan. Vi känner att den tidigare fasen håller på att ta slut och att vi står inför nya möjligheter vad gäller den emotionella förbindelsen mellan oss. Hur kommer vår globala grupp se ut efter sin andliga födelse, när vi lyckas erhålla denna förbindelse?

Svar: Jag tror inte att vår externa form kommer att förändras mycket, och den inre förbindelsen kan inte beskrivas med ord. Det kommer att finnas en sådan förbindelse mellan oss att du hela tiden kommer att uppleva det som om ditt barn är borta från dig, det fysiska avståndet skiljer er, men du vet och känner till honom så väl att hans form har blivit en del av dig och lever i dig; så här kommer vi alla att känna varandra.

Vi kommer inte behöva tala mycket eftersom vi kommer att förstå varandras känslor internt genom vidhäftese. Det kommer att vara få ord, och förtydligandena kommer att vara korta och enklare. Det är som om vi äter en sallad, och jag säger att den inte är tillräckligt salt, men du förstår det bara jag säger ett halft ord. Trots allt smakar du på samma rätt, och känner samma verklighet.

Vi kommer inte att behöva oändligt med ord och kraftfull media för att skapa förbindelsen mellan oss, som vi gör idag när vi inte känner oss sammankopplade. Vi kommer att kommunicera, men på ett mycket kort och rakt på sak sätt, eftersom vi kommer förstå vad var och en känner ändå. Vi kommer att bli ”en människa med ett hjärta”.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.01.08, Introduktion till studiet av de tio sfirot

 WMV |  MP3 (båda på svenska)

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Enighet, Frågor & svar, Kongresser, Perception - Kommentarer inaktiverade för Vi kommer inte behöva många ord

Fråga: Vad kan männen göra för att stödja kvinnorna under kongressen?

Svar: Män måste visa kvinnorna att de väntar på förbindelse, kommunikation och samarbete, och räknar med deras totala stora önskan som ordentligt kan skaka om männen, och ge dem en rättvis omskakning, med en sådan fart att de kommer att känna en skyldighet att röra sig vidare till en annan nivå för att fylla kvinnornas kli.

Från den virtuella lektionen, 2012.12.30

 WMV |  MP3 (båda på engelska)

Kategori: Frågor & svar, Kongresser, Kvinnor - Kommentarer inaktiverade för Män, stöd kvinnorna!

Fråga: Vi är alla representanter från olika länder och olika kulturer. Vad är relationen mellan vårt inre arbete och allas kultur och vanor?

Svar: Jag känner många studenter i världen och ser inga olikheter mellan dem. Deras mentala komponenter, psykologi och utbildningsnivå spelar ingen roll. Studenter från England , Turkiet, Sydamerika och Tyskland verkar vara väldigt olika, men, när vi börjar studera kabbala finns bara mer eller mindre externa känsligheter.

Plötsligt ser jag tyskar gråta på en kongress i Tyskland. Så ser man vanligtvis inte tyskar i vardagsmiljön; allt ändras.

Vi förstår inte varandra i vår normala mentalitet, men när vi börjar engagera oss i förening, i kabbala, så försvinner allt det. Trots det involverar vi oss  inte i det jordiska egot, utan stiger, och bygger egenskapen att ge ovan det.

Självklart manifesteras känslors yttre uttryck olika i alla. Den ena gråter och den andra visar sina känslor på ett mera uttryckligt sätt. Men sen jämnar allt ut sig för den andliga superstrukturen som vi skapar i oss själva är densamma för allihop.

Folk är dock olika, och alla bygger egenskapen av givande över sin individuella egoism, men jag ser inte att mentaliteten, utbildningen, uppfostran, eller yrke spelar någon större roll här. Allting är raderat. Genom att börja korrigera sig själva blir människor väldigt lika, men inte externt: Alla har kvar sina egna olika karaktärer, men den jordiska essensen försvinner; vi känner alla varandra som lika; vi representerar vad vi upplever.

Anta att olika människor har samlats på en kongress, men alla upplever samma interna fenomen.

Tänk alltså inte på detta. Allt av detta kommer att försvinna utan ett spår. Vi behöver gradvis känna att vi stigit upp till nästa nivå, till nästa dimension, nästa närliggande till vårat universum kallat världen Assiya. Där kommer vi fortsätta att existera enbart som krafter som projicerar sig på vårt nuvarande medvetande, den materialistiska världen, som en stråle av ljus från en projektor på en duk som avbildar en icke-existerande värld på sig.

Från kongressen i Novosibirsk, 2012.09.12, lektion 6

 WMV |  MP3

Kategori: Frågor & svar, Grupp, Kongresser, Världen - Kommentarer inaktiverade för Barn från olika nationer – en värld en själ

Vi måste konstant fokusera på faktumet att ”Det finns ingen annan än han” – bara på det ämnet för det finns inget annat. Alla andra ämnen behövs för att stödja det och identifiera olika individuella tillstånd.

Dessutom tränger jag in i detta ämne för att Skaparen producerar alla känslor inom mig. Nu talar han till mig genom min lärare, som är hans kanal, och inget mer. Allting omkring mig är en manifestation av Skaparen inom mig; jag själv är hans avbild och måste reagera på det som händer i enlighet med detta.

Ju mer man förstår och vet det unika med detta, och inte tappar kontakten med vännerna, från världen, eller från något, desto mer kommer man att känna det i verkligheten.

Detta är naturens enda kraft som manifesterar sig så för oss. Varje dag ökar avslöjandet av dess integralitet, dess inre förening. Naturen är integral, och vi ska inte störa detta. Tvärtom måste vi anpassa oss själva till den. Detta är varför kabbala säger att vi måste agera i den externa världen: att förse alla med en normalt och sund konsumtion, och att i allmänhet bry sig om detta. Allt annat är bara att söka enighet, och genom enighet till den enda.

Så, alla ändringar som du vill se, kan du bara komma till genom detta ämne Skaparens unikhet. Det bestämmer allt: varför vi ska vara förenade, varför vi ska reagera på detta sätt och inte ett annat etc. Man kommer alltid till korrekt svar genom det.

Från kongressen i Novosibirsk, 2012.12.08, Lektion 3

 WMV |  MP3

Kategori: Enighet, Grupp, Kongresser, Min likhet med Skaparen - Kommentarer inaktiverade för Principen som svarar på alla frågor

Fråga: Avvisar Lurianisk kabbala ockulta alkemiska vetenskaper? Kan en materialistiskt orienterad person anse alkemistisk vetenskap som riktig, existerar den överhuvudtaget, eller inte?

Svar: All alkemisk vetenskap är felaktig; det finns ingen grund för den överhuvudtaget, det är bara ett påhitt av någons föreställning, en fantasi. Att jag har min doktorsgrad i filosofi (temat för min avhandling är ”Filosofi, religion, och kabbala”) ger mig rätten att med självförtroende konstatera  att kabbala är ren vetenskap.

På grund av att filosofi och andra av våra försök att förstå verkligheten inte är baserade  på forskning utan enbart på förstånd, som egentligen är baserat på vad som inte är känt, baseras de i regel på vår egoism, men vi inser det inte.

Till följd av det dog filosofin för länge sedan. Alla så kallade andliga läror försvinner gradvis, eftersom folk stiger över dem och ser att de är felaktiga. Det finns inga bekräftelser eller verifikationer angående ett flertal andliga lärors seriositet. De är exklusivt baserade på våra känslor, men som vi alla vet, kan känslor vara väldigt skiftande; därför finns det för nuvarande 2 800 religioner och trossystem, och vi ser dem gradvis försvinna.

Kabbala är varken för eller emot dem. Den står vid sidan av dem; den utforskar naturen som fysik eller vilken annan vetenskap som helst. Den viktigaste principen för kabbala är att utforska naturen, bli lik den, och vinna. Kabbala är en mycket konkret vetenskap, den talar inte om själen på samma sätt som andra religioner gör. Begreppet själ i kabbala uttrycker ett extremt seriöst och djupt uppnående och en förståelse av världen som vi för närvarande lever i. Meningen med denna sorts insikt är att hålla oss flytande och skydda oss mot en stor storm som närmar sig oss som svar på vår ignorans och ovilja att följa naturens lagar.

Från kongressen i Georgien, 2012.11.05

 WMV |  MP3

Kategori: Filosofi, Frågor & svar, Kongresser, Religion - Kommentarer inaktiverade för Kabbala och ockulta läror

För närvarande befinner jag mig i en fragmenterad verklighet som är delad i två delar, mitt ”jag”och den externa världen. Denna separation förklarar precis vad kabbalisterna ville berätta för oss: ”Du har en chans att sammanföra dessa två delar, interna och externa, till en enhet. Du måste göra det; detta är planen med skapelsen. Om du deltar i sammankopplandet av dem, då kommer du att förnimma den interna verkligheten som du befann dig i innan splittrandet inträffade.”

Kabbalisterna berättar för oss om gruppen, disseminering, och betydelsen av att böja våra huvuden inför våra vänner. Gruppen är inget annat än ”externalitet” för oss, men är redan på den mänskliga (Adam) nivån. De som har punkten i hjärtat, driften att  vara i likhet med Skaparen, tillhör denna nivå. Så, kabbalisterna berättar för oss: ”I er verklighet finns det människor som är lika dig och som också strävar efter att förenas. De är speciellt valda delar av din själ. På det ena eller andra sättet, så är allt en del av din själ. Så, du bör använda dessa delar, eftersom de är gjorda för att hjälpa dig; de kommer för att möta dig.

Därifrån börjar jag förstå vad som står skrivet i artiklarna som handlar om gruppen, enighet, behovet att böja sitt huvud inför gruppen, och om relationerna mellan vännerna. Allt som skrivits beskriver den hjälpande kraften, som sticker ut ur denna värld, den som är frånkopplad från våra andra delar som är spridda igenom universum. Hela universum är bara jag; det är min nuvarande förnimmelse. Även saker som jag inte kan känna just nu är fortfarande jag. Det beror helt enkelt på att jag ännu inte samlat ihop hela vidden av förnimmelser inom mig själv, och att min uppfattning av verkligheten inte är djup nog.

Så, vid den högsta (talande) nivån, finns det vissa delar som verkligen hjälper mig, eftersom de innefattar samma aspiration som jag gör. Om jag nu beslutar mig för att förenas med de, så korrigerar jag till följd av detta alla andra delar av min själ.

Var börjar jag? Jag börjar med den mest känsliga och utvecklade delen som är bredvid mig, mänskligheten. Det är fortfarande angående ens integrerade själ, som vi leds mot korrektion. Om man ser allt från denna synvinkel, ser djupare, och inser vad kabbalisterna skriver om, då börjar man att bättre förstå deras texter, deras syn på världen, och sättet de uppfattar verkligheten och hela processen.

Det viktigaste är att ”bryta isen” och ”lösa upp” den vanliga rutinen i ens självuppfattning och även sättet vi betraktar världen. Vi bör ha i åtanke att allt som existerar enbart är vårt ”jag”, och att all externalitet faktiskt fortfarande är inom oss. Allt är en bild som vi fantiserar som ett särskilt tillfälle i tiden. Vi har också fått en chans att känna en annan vinkel till detta ämne som en möjlighet. I sitt Förord till boken Zohar (del 34), skriver Baal hasulam: ”…Även om vi ser allt som att det faktiskt är framför oss, så vet varje förståndig person med säkerhet att allt vi ser bara är inne i våra egna huvuden. Så är själarna: fastän de ser alla bilderna i givaren, har de inga tvivel om att allt detta enbart är i deras inre, och inte alls i givaren.

En annan fråga är vilken nivå av ”sunt förnuft” vi behöver för det? Självklart är det inte enkelt och inte tillgängligt för alla. Men, om vi gör oss  bekanta med psykologers och kvantfysikers åsikter, så upptäcker vi att deras förståelse av verkligheten är väldigt lik den kabbalistiska. Baal haSulam respekterade materialistisk psykologi eftersom det bygger på vanligt empiriskt förnuft: ”Man kan bara styras av vad man ser”. Psykologer är fortfarande delvis förvirrade med deras hypoteser, medan fysiker mycket seriöst talar om dessa saker: allt är inombords.

Vi måste alltså överkomma en glipa i vår perception.  Om vi konstant tillför ansträngningar, inte fysiska utan inombords, för att sammanföra dessa två delar, det interna och det externa, så lockar vi det omformande ljuset och korrigerar våra korrupta kärl. Våra kärl är enbart skadade inuti vår uppfattning, ingen annanstans. Det delar hela bilden och visar den som om vissa av mina kärl är på utsidan, och de andra delarna är inuti. Allt detta är enbart i vår uppfattning.

För att kunna få en korrekt förståelse för det som skrivits, läser vi artiklarna och breven skrivna av kabbalisterna. Om vi försöker förstå dem från detta synsätt, är det inte som det verkar vara sett ur det vanliga psykologiska synsättet. De öppnar upp mycket större djup och klarhet, och vi känner vad kabbalisterna menade. För de ser världen som en komplett enhet, förenad, för dem är det koncentrerat på förening som man måste uppnå. De har inga frågor angående behovet av att förenas i en grupp, eller varför ”droppen av enhet” måste vara allas mål.

Så, tillsammans med oss finns i utvalda delar av mänskligheten de som strävar efter att förenas. Om vi alla tänker på det och önskar att uppenbara förening, så händer det. I princip är det tillräckligt med 10 människor, och vi är många fler.

Återigen, vår enhet måste vara byggd på jämlikhet. Det sägs: ”Älska din nästa som dig själv.” Jämlikheten kommer få oss att skapa ett center av enhet, den centrala punkten av Malchut.

Från Enighetskongressen i norr, 2012.09.20

Kategori: Enighet, Grupp, Kärlek, Kongresser, Perception - Kommentarer inaktiverade för Att samla skärvor av perception

Det enda som påverkar oss är Ljuset. Det ger oss energi  och kan, å ena sidan, vara en ”evighetsmaskin” för oss. Å andra sidan kan det röra sig bort från oss, då faller vi och blir svagare, till och med till ett tillstånd där vår animala, biologiska existens upphör. Allt detta är Ljuset. Allt som sker inom oss, både positivt och negativt, är Ljusets påverkan.

Därför kan vi inte tala oss ur någonting oavsett om det är fysiologiskt eller någon annan sorts problem. Sikta allt enbart på Ljuset. Om det är närmare kommer det att vara bra, och om det är längre bort – kommer det att vara sämre. Och så är det avseende absolut allt. Allting som sker inom oss, likt i ett kärl, sker enbart tack vare Ljusets påverkan.

Ljuset är ett; det är helt enkelt viljan att skänka, viljan att tillfredsställa, viljan att älska. Och ju mer vi urskiljer och analyserar var ”en” betyder och hur man blir lik det, desto snabbare kommer vi att nå målet.

Visst, jag kommer ihåg att det är Ljuset som gör detta mot mig, att det lägger olika hinder framför mig. Vad härnäst? Härnäst måste vi analysera den enigheten: Hur kan vi uppnå den när vi förenas trots alla våra ”vassa kanter”?

Jag studerar hur Skaparen leker med mig, ger mig tankar, begär, möjligheter, och slumpmässiga händelser. Och när jag försöker hitta Honom bakom allt detta, börjar jag se hur Han påverkar mig. Det här är redan en själens analys snarare än en personlighetens. När allt kommer omkring formar allt som relaterar till Skaparens påverkan på mig och min påverkan på Honom min själ inom mig, och för den till ytan. Och vice versa, allt som helt enkelt är kopplat till andra men som inte inkluderar Skaparens Ljus relaterar till kroppen på den andligt stilla eller den animala nivån.

Från den andra lektionen under kongressen i Kharkov, 2012.08.17

Kategori: Enighet, Inre arbete, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Att uppnå enighet

Fråga: Jag känner att jag kan hålla kvar tanken att allt kommer från Skaparen. Vad jag inte kan förstå är hur man ska acceptera störningarna som orsakar mig smärta med kärlek? Jag kan inte förstå att de är bra för mig med mitt sinne. Men hur kan jag lägga till kärlek till detta? Var är denna kärlek?

Svar: Du fullföljer inte handlingen, därav känner du inte kärleken. Du förstår att störningarna förmodligen kommer från Skaparen, och det är bevisligen gott. Du vet att du inte kan fly från störningarna, så du accepterar dem. Du avslutar inte allt med kärlek. Du går inte igenom störningarna med gruppen och gör det till dess motsats, så att du därigenom uppfattar störningarna som ett uttryck av kärlek.

Det är som när föräldrar straffar ett barn, barnet måste förstå att de gör det utav kärlek till honom. De straffar inte honom, utan hans ego. De vill till och med uppfostra sitt barn ovan barnets ego. När man delar sig själv i två, ”det är mitt ego och det är jag”, och inser att störningarna kommer som motsats till egot, då blir ens ”jag” mer draget till Skaparen och känner kärlek.

Tänk dig att du är ett smart barn som förstår; ”Mina föräldrar måste straffa mig för att hindra mig från att vara olydig, de straffar inte mig utan ger mig möjlighet att stiga över mitt ego”.

Kommentar: När jag var ett barn hade jag ingen aning om att någon relaterade till mig med kärlek. Allt jag såg var straffandet.

Svar: Men bli smartare då! Du behöver växa upp, när allt kommer omkring!

Du måste nå en nivå där du uppfattar de största problemen och svårigheterna som enorm vänlighet och kärlek. Jag menar allvar. Allting handlar om din uppfattning! Vi existerar i ett fält av en oändlig källa av gott ljus. Inget existerar i världen förutom det. Bara  oändlig kärlek och godhet! Men vår uppfattning är fel, och som ett resultat upplever vi en motsatt känsla. Om du rekonstruerar dig själv och låter din förståelse växa, så kommer du istället för hat känna kärlek, istället för ondska känner du godhet, och istället för lidande, glädje.

Från den tredje lektionen under Vilniuskongressen 2012.03.24,

 WMV |  MP3

Kategori: Frågor & svar, Inre arbete, Kongresser, Perception - Kommentarer inaktiverade för Om han slår mig, så älskar han mig

Kategori: Inre arbete, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Rytande tystnad