Fråga: Du har sagt att vi, det vill säga världen, har nått ett tillstånd där vi redan är bundna till en helhet eller ett kärl. Och enligt naturens (Skaparens) plan, måste detta kärl fyllas med känslan av den övre existensnivån. Men vi känner inte vår förbindelse tydligt och världens tillstånd saknar precedensfall i det förflutna. Skulle du kunna förklara innebörden av detta?

Svar: I dag uppenbarar vi en global, integrerad förbindelse mellan oss, effekten av en ”liten by” eller fjärilseffekten. Men vi uppenbarar en egoistisk förbindelse mellan oss, tillsammans med universellt ömsesidigt beroende. Därför finner vi att vi är oförmögna att upprätthålla korrekta, vänliga förbindelser mellan oss. Detta kallas ”ett brutet kärl”, eftersom våra förbindelser är fel.

Därför är den nuvarande krisen en uppenbarelse av vårt andliga tillstånd. Under hela mänsklighetens historia, fram till nu, har vi existerat på vår världs nivå. Men vi upptäcker nu naturens nästa nivå genom att se sammankopplingen mellan alla delar av naturen.

Världen måste förstå och internalisera denna nivå.

Kategori: Andlighet, Evolution, Frågor & svar, Globalisering, Kris, Samhälle, Världen - Inga kommentarer →

Fråga: Varför säger du att vi inte vet eller förstår vad ”kärlek till andra” är?

Svar: Folk brukar tänka att ”kärlek” är relaterat till saker som sex, ta hand om ett barn, och hjälpa de sjuka och behövande. Nu är det dags att verkligen förstå detta begrepp, vilket är anledningen till varför den nuvarande krisen har brutit ut. Denna kris är här för att få oss att inse vad kärlek är och vad det innebär att inte älska. Detta är, i själva verket, essensen i krisen.

Det enda syftet med allt som händer inom finans, industri, och andra områden är att visa oss vad sann kärlek egentligen är. Vi kommer då att kunna jämföra allt annat med denna uppfattning, och kommer då att inse att vår enda kvalitet just nu är egoism.

Människor måste genomgå denna process, kallad ”ondskans uppenbarelse”. De måste se att deras nuvarande förståelse av kärlek är ond,

Kategori: Ekonomi, Finanskris, Frågor & svar, Inre arbete, Kris, Politik, Samhälle, Världen - Inga kommentarer →

Fråga: Jag gillar jag inte livet som så som jag idag ser det framför mig. Vad kan förändra det intrycket?

Svar: Ljuset. Men om Ljuset fyller mig, då uppstår en  behaglig känsla som döljer  alla andras svårigheter: ”Varför skulle jag bry mig om dem? Låt hela världen brinna. Ja visst är det  lidande. Ja, det är svåra plågor; det spelar ingen roll, så vad då?”

Faktum är att jag är likgiltig  och inte ser sambandet mellan lidandet i världen och mitt  eget  tillstånd. Om jag mår bra, då är Skaparen god och gör i mina ögon gott. Som exempel, om mina fiender lider, då är Skaparen höjden av perfektion för mig. Med andra ord utvärderar jag Hans godhet inte genom deras känslor utan genom vad jag känner.

Då visar det sig att mina fienders svårigheter glädjer mig, ”Det förtjänar de! Gör något mer!”  Detta är mitt  kriterium på att Skaparen är god, inte  det allmängiltiga kännetecknet på godhet, utan det som passerar genom mina känslor och som skapas av den bild jag har av problemet.

Fråga: Men varför lider då genomsnittsmänniskan av att se andras smärta?

Svar: Därför att han är rädd att deras smärta skall sprida sig till honom. Han fruktar för sin egen del. Om jag inte alls har några egoistiska begär, då skulle jag inte kunna visa medkänsla för andra, på grund av att jag inte skulle vara rädd för ett liknande öde. Mitt egoistiska begär hjälper mig alltså att dela smärtan med andra; det agerar av egen natur. Jag har inget med dem att göra men deras olycka hotar att påverka mig, därför tycker jag synd om dem.

Å andra sidan är det  klart att om jag kan bli kvitt relationen med dem, om jag kan ställa mig ovan mänskligheten, då kommer jag att bli likgiltig för dess lidande. “I slutändan är ändå Skaparen min fader, så låt mig stiga upp till Honom. Där kommer vi att vara tillsammans, så varför skulle jag bry mig om resten?”  När jag förlorat det egoistiska begäret, så har jag förlorat hotet av möjligt lidande.

Så, kan hända är det möjligt att göra en överenskommelse med Skaparen, ”Jag utför alla Dina bud, gör allt Du säger”, och vi är då ständigt sammankopplade. I sådant fall kommer lidandet i världen inte  bekomma mig alls.

Det visar sig att ju starkare min vilja och relation med Skaparen är, desto längre bort befinner jag mig från världen. Jag känner helt enkelt inte vad som händer med folk. De lider, och jag är som en sten, likgiltig helt enkelt.

Vad kan göras, om jag tvärtom känner med de andras lidande? För att göra detta måste jag känna mig avlägsen från Skaparen, koppla bort mig från Honom, och likt andra vara beroende av villkor jag inte har någon kontroll över.

Därför kastas vi nu in i en kris, för att känna vårt beroende av en okänd kraft. Av samma anledning avlägsnar vi oss från religion. Annars kan man inte känna medkänsla med andra, eller känna sig beroende av dem. Den egoistiska attityden till Skaparen som inte gått igenom kärlek till andra som till en själv är inte riktad mot kärlek till de skapare för att komma till kärlek till Honom. Detta upprätthåller förtroendet i mig att allt är ok, att jag gör allt rätt, och att jag inte behöver bry mig om andra.

Om jag förlorar min känsla av förbindelse med Skaparen känner jag mig mer och mer beroende av andra, jag tvingas skapa en kontakt med dem och genom dem med Honom. Vi är verkligen alla i fara och upplever hot varhelst de kommer från, oavsett om det miljön, ekonomin, eller andliga tillkortakommanden. Man upptäcker sitt nuvarande tillstånds instabilitet, men inte ens personliga beroende av Skaparen, utan saknaden av helheten.

Därför uppmuntrar det nuvarande läget oss att korrigeras.

[119208]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.10.28, Baal HaSulams skrifter

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Inre arbete, Kris, Lidande, Samhälle - Kommentarer inaktiverade för Likgiltig passion

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Egoism, Ekonomi, Evolution, Finanskris, Frågor & svar, Globalisering, Kris, Världen - Kommentarer inaktiverade för Egoismens undergång

Fråga: Vad innebär det att döma världen till förtjänstens vågskål?

Svar: Det innebär att uppnå en nivå där jag är inlemmad i alla önskningar i världen, i alla själar, i alla delar av en allmän själ, till den grad att det hela blir jag. Dessförinnan, i de tidigare nivåerna, har jag redan uppnått mitt personliga slut av korrigeringen, som helt har berättigat Skaparens inställning till mig i det förflutna, i nuet och i framtiden.

Nu ska jag uppnå det allmänna slutet av korrigeringen genom att inkludera alla själar i mig och genom att vara i ett kärl med dem. Detta kallas att döma hela världen till förtjänstens vågskål och därmed uppnår jag faktiskt Skaparens inställning till dem alla. Det är för att jag är i slutet av deras korrigering, och i min del av korrigeringen blir det samma sak. Det avslöjas i detta korrigerade kärl som kallas ”absolut kärlek.”

Tills dess, är allt jag har under tiden mitt eget kli och jag dömer enligt mina känslor i det. Så vid en viss tidpunkt kan jag säga att Skaparen är bra, men nästa dag när något obehagligt händer mig, rättfärdigar jag inte Skaparen längre. Jag kan inte upphäva mig själv och bestämma att Skaparen är bra om jag inte rättar till alla mina kärl. Jag är ständigt i en gunga, lutar från en sida till en annan hela tiden.

När jag korrigerar mig själv, börjar jag integrera mig med alla andra kärl, med alla människor, med deras inre. Genom denna kärlek till dem, kommer jag till kärlek till Skaparen. Det här är inte bara vackra ord som kallar mig att älska alla i syfte att använda dem som ett sätt att lära känna Skaparen, de är mina andliga kärl!

Jag fylls allt mer av kärlek till dem, som uttrycks i min önskan att kunna skänka till dem, påverka dem. Jag får hela tiden större önskningar, och jag arbetar med all denna ackumulerade önskan.

Anta att jag igår hade 50 kg begär med vilket jag skulle kunna ansluta till 50 personer, och i dag har min önskan att ta emot ökat, och jag känner vemod, men jag övervinner denna känsla och stiger, och nu har jag 70 kg begär. Med det kan jag nu ansluta med flera fler människor.

Min process för korrigering är genom att ansluta till andra och skänka till dem, genom kärleksförbindelser med 20 personer till. Det är möjligt att förklara detta mycket enkelt, även om det faktiskt inte sker så enkelt, utan som en integrerad inbyggnad i ”cirklar”.

I den mån jag tar kontakt med andra på detta sätt, blir de jag och hela verkligheten blir min. Således ser jag Skaparens inställning till verkligheten, eftersom det är samma sak, precis som hans inställning till mig. Det är som att döma ens inställning till mig efter ens inställning till mitt barn. På grund av att jag älskar honom, är din positiva inställning till honom detsamma som en positiv inställning till mig.

[96885]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.12.30, Introduktion till Studien av de tio sfirot

 MP4 |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Kärlek, Min likhet med Skaparen - Kommentarer inaktiverade för Att döma världen till förtjänstens vågskål

Fråga: Just nu studerar vi Studie av de tio Sefirot (Talmud Eser Sefirot, TES), Del 2, ”Sambandet mellan förmåga och avsikt”. Jag kan inte koncentrera mig och relatera detta till mig själv och förstå det.

Svar: Vi är ett begär att erhålla njutning, och intellektet utvecklas bara för att tjäna begäret. Så, så länge du inte har börjat känna inom dig vad som beskrivs, kan du inte använda dessa begärets parametrar. Kommer det att vara möjligt att använda dem och med vilken avsikt?

Det finns människor som har förmågan att lära sig, inte inne i sig själva, i ett begär, utan genom att bygga en modell i sinnet. De lär sig Talmud ”teoretiskt” utan att använda den på sig själva. Tyvärr är detta hur alla lär sig i dag!

Men Toran kräver uttryckligen ”praktiskt” lärande (sensorisk, inom ett begär), det vill säga, på oss själva, på vårt begär. Och så länge det inte sker, så länge vi inte kan gå igenom detta tillstånd i känslan, kan vi inte heller förstår vad Talmud säger.
[139423]

Kategori: Frågor & svar, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Vad ”Studie av de tio Sefirot” talar om

Fråga: Baal HaSulam skriver att när en person förvärvar andlig insikt, ”reser han runt en enorm värld”. Vad betyder detta att resa runt i Skaparens värld?

Svar: Världen är Malchut av oändlighet, medan alla andra världar är separata, enskilda tillstånd i det som avslöjar dess specifika egenskaper i förhållande till oss för att hjälpa oss bli en fullt delaktig del av det.

”Reser runt Skaparens värld” innebär att uppnå Malchut av den oändliga världen och att avslöja all makt och rikedom i sambanden mellan dess delar, som sammansluter sig och kompletterar varandra.

Jag har inget annat att säga, därför att ord inte kan beskriva vad som händer Ovan, när gott och ont, sanning och lögn förenas. De förenas och kompletterar varandra, och vi avslöjar det inom oss, i alla själars gemensamma önskan, som kallas Malchut utan slut.

Detta kallas ”reser runt Skaparens värld”. Det är när vi kan använda alla krafter och alla Malchut utan sluts önskningar, uppnå var och en av dess detaljer och dem alla tillsammans.

Den största  njutningen är ”när tvivel löses upp”, vilket innebär när saker som verkar motsatta och hatiska plötsligt förenas. Det är när kärleken blossar upp mellan dem, bildar en plats som ska fyllas av ljus.

Det är så en person ”reser” runt Skaparens värld, kontrollerar hela harmonin där Malchut utan slut finns.

[27323]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2010.11.22, Religionens essens och syfte

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar - Kommentarer inaktiverade för Resa genom Skaparens värld

Fråga: Hur ska vi se på personliga problem genom gruppen?

Svar: Jag har aldrig stött på några problem som inte berör någon annan än bara personen själv. Försök att ge mig ett sådant exempel. Du har till exempel ryggvärk. Hur kan det bara relatera till dig om du är medlem i gruppen och nu ligger i sängen, eftersom din rygg värker, i stället för att delta i någon aktivitet med oss: studierna eller intentionen?

Du har gjort oss svagare och vi påverkas alla av din sjukdom. Vad ska vi göra om vi alla är i en båt och ditt jobb är att vända på ett speciellt handtag, men du gör det inte? Alla andra är på sin plats och det finns ingen som kan ersätta dig. Utan din medverkan kommer båten inte att kunna flyta ordentligt.

Var har du sett några personliga problem i ett integrerat system där alla är helt förenade med varandra? Det skulle vara mycket intressant om du kunde ge mig ett sådant exempel. Det skulle innebära att Skaparen inte bara skapade den allmänna själen utan dessutom något annat.

Även om du kom in sjuk, övervann din ryggvärk och vände på handtaget, men inte ansåg att Skaparen är god och välvillig, betyder det också att du inte är med oss, om än på ett annat sätt. Du kan inte delta i vårt avslöjande av Skaparen som den goda och välvilliga. Så, vad ska vi göra med dig?

Av detta följer att det helt enkelt inte finns några personliga problem i det integrerade systemet. Ingenting är privat! Varje individ påverkar alla och dömer sig själv och hela världen efter en skala av meriter.

Om någon får ryggvärk är det precis som om din egen rygg värker. Trots allt måste du älska din vän som dig själv. I det integrerade systemet gör det ingen skillnad var värken eller bristen är – den tillhör hela systemet. Det spelar ingen roll alls var sjukdomen är, eftersom på grund av denna sjukdom kan systemet inte längre vara perfekt. Det spelar ingen roll vilken skruv som är ansvarig för det generella tekniska felet; hela systemet fungerar inte ordentligt nu.

[104960]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.04.08, Baal HaSulams skrifter

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Ditt personliga problem är allas problem

Fråga: Är det nödvändigt att under dagarna innan kongressen fokusera på tanken att det är förbjudet att be för sin egen skull, för att man då skadar sin själ, eller att komma dit för att väcka den kollektiva bönen?

Svar: Innan kongressen är det nödvändigt att fokusera på tanken att en bön bara kan vara kollektiv, men även den enkla principen att vi kommer skörda det vi har förberett före kongressen. Som det är sagt, “Den som inte arbetade hårt på Shabbatsafton, vad kommer han då att äta på Shabbat?”

Ni borde inte lägga era förhoppningar på mig — inte ens lite! Allt beror bara på din själ, ditt begär.

Fråga: Behöver jag föreställa mig nu hur mycket jag är förenad med mina vänner där?

Svar: Börja göra det nu, varför vänta till början av kongressen? Förberedelse betyder inte att du är redo att gråta, utan att du gråter just nu och att det medan du gråter är bäst att du avgör dina begär. Om du lämnar detta till imorgon, vad kommer hända med dig imorgon? Vi borde sträva efter enighet redan nu!

Förberedelse betyder att du redan nu med all din styrka strävar efter att ena våra begär, själen. Då kommer du att anlända till kongressen mer medvetet, och du kommer att lära känna dina begär. Och om du gör det, varför behöver vi då börja tänka på det idag, en månad i förväg? Vi skulle ha tänkt igenom det i förväg, och det är tillräckligt.

Uppgiften är inte att vänta på det önskade ögonblicket, att räkna ner de kvarvarande dagarna på kalendern. Förberedelse är att i varje ögonblick, hela tiden före kongressen, varje dag, gå framåt i förening, förståelse, känsla, omsorg, att inspirera vännerna mer och bli mer inspirerad av dem. Spänningen byggs upp inom dig mer och mer dag för dag, så att du kommer att komma till kongressen och explodera där! Eller kanske kommer vi att uppnå allt vi önskar längs vägen

[111792]

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.12.07, Zohar

 WMV |  MP3

Kategori: Frågor & svar, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Vi kommer att förbereda oss själva och åstadkomma vad vi vill!

 Fråga: Hur är det möjligt att kontrollera om jag arbetar specifikt på andlig följsamhet med gruppen och inte enligt en materialistisk psykologisk metod?

Svar: Du måste känna detta på dig själv efter att du närmat dig gruppen.

Ens längtan efter gruppens mitt, för att förstå livets källa inom den, betyder att man är involverad på rätt sätt med extern spridning.

Du frågar mig ofta: ”Hur är det möjligt att kontrollera om vi disseminerar korrekt”?  När du börjar längta efter mitten av gruppen, visar detta att du sprider korrekt på utsidan.

Fråga: Vad innebär spridning eller disseminering i det andliga?

Svar: Spridning som inte är egoistisk kommer ut till allmänheten med målet att ansluta och förena dem, locka dem till Skaparen, att för dem skapa ett stöd, den bas på vilken Skaparen avslöjas.

[121158]

Från samtalet om grupp och disseminering, 2013.10.22

 WMV |  MP3

Kategori: Disseminering, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Disseminerar vi på rätt sätt?