Värdesätt varenda minut

Dr. Michael LaitmanVar och en av oss bör säkerställa att ens tid används så effektivt som möjligt. Jag ser inte hur någon kan lyckas med något utan en individuell arbetsplan. Det är avgörande att göra upp en sådan plan för varje vecka, för att veta vad man ska göra.

Jag måste skapa den för mig själv och inte rygga tillbaka från det jag planerat. Dessutom måste planen vara knuten till alla andra arbetsplaner så att jag förblir förbunden till dem som en kugge i hela systemet.

Därför måste varje timma och minut skrivas ut i detalj. Och till den grad man bryr sig om den externa miljön, lyckas man även i det inre arbetet.

Från samtalet om andligt arbete 2010.12.17

Hela världen är min

Dr. Michael Laitman

Idag måste vi erkänna att vi alla – mänskligheten, den stilla, vegetativa, och levande naturen, samt Skaparen är delar av ett enda system. Ju mer vi harmonierar med detta system, desto bättre kommer vårt tillstånd att vara. Men, om vi inte kan gå med på dess villkor, eller inte kan harmonisera oss med det på vår nivå av utveckling, i samma grad kommer vi att uppleva lidande, inklusive vår undergång.

I själva verket finns vi i ett integrerat system som blir uppenbarat för oss mer och mer. Systemet i sig är konstant, men eftersom vår egoism utvecklas, ser vi dess tidigare dolda former. Vi tycker att det är naturen som förändras, medan det är vi som gör det. Det är som om vi tittar ut genom tågfönstret: Det är inte plattformen utan tåget som rör sig.

Tills nyligen har vi utvecklas på nivåerna; stilla, vegetativ, och levande natur, och har inte känt vår motsats till naturen. Dessa var mina inre begär som utvecklades (shoresh, neshama och guf), och allt har syftat till att uppfylla mina egoistiska behov.

Men, nu har dessa önskemål fått sällskap av ytterligare två typer av önskan, som jag upplever som yttre: ”kläder” (levush) och ”palats” (heichal). Jag måste acceptera dem som mina egna inre begär, vilket betyder att jag måste acceptera att hela världen är min, att det är jag, medan jag bara uppfattar det som finns utanför mig.

Så, med det följer att hela denna värld, universum, hela naturen, tillhör mig, inte sant? Och det är mitt ansvar att ta hand om allt, så som jag gör för mig själv, eller hur? Så, jag ska inte använda det för min egen skull, utan just för att ta hand om det ”som jag gör för mig själv”, eftersom allt av det så småningom utvecklar sig som min inre del.

Detta är vad vi kallar en ny global värld. ”Kläder” och ”palats”, (aviut 3 och 4 i mina önskningar) som jag såg som externa, blir nu interna i min uppfattning,  och utvecklas som mina egna önskningar, medan jag, på grund av min egoistiska natur (i min GEaviut 0, 1, 2) avvisar dem, ser dem som utanför mig, och därigenom skadar dem, och därigenom också mig själv.

Och när jag börjar knyta dem till mig själv, kommer jag att kunna känna den övre verkligheten i dem. Det är för att den verklighet som upplevs i ”kläder” och ”palats” blir mina delar, och kommer att visa sig vara den andliga världen. Med andra ord jag måste binda hela naturen till mig själv och inom mig känna allt som finns där, till den sista atomen!  Trots allt, universum är en värld av Oändlighet, som kommer att uppenbaras för mig när jag känner att allt omkring mig är mitt.

Det är så jag kommer att uppleva det. Istället för den materiella världen som utspeglar sig i mina egoistiska önskningar, kommer jag att börja känna den andliga.

Som en hund i ett koppel

Dr. Michael LaitmanFråga: Vi arbetar med egoism på det mänskliga planet. Men hur ska vi förhålla oss till begär på de livlösa, vegetativa, och djuriska nivåerna?

Svar: Genom principen om nödvändiga livsvillkor. Ta bara så mycket som du behöver. Allt annat bara stör dig. Det står skrivet: ”Ju mer egendom du har, desto mer bekymmer har du.” Om du i första hand tänker på det mänskliga planet, kommer du sedan bara ha tillräckligt med energi kvar för de viktigaste förnödenheterna på de andra nivåerna.

Till exempel, vissa människor har hund hemma. Hunden skäller högt på morgonen, och kräver att tas ut på en promenad. Båda två går tillsammans: befälhavaren och hunden i koppel. Jag går med min ”hund” inuti, medan hans hund är utanför.

Självklart måste detta ”djur” tas om hand. Jag matar det, går tur med det, tvättar det, lägger det i säng för att vila, och gör allt som krävs för att det skall låta mig arbeta med det andliga.

Denna sunda inställning gör livet mycket lättare. Du måste sätta din materiella existens under enkla, ”mekaniska” gränser, tills de endast blir ett föremål i ett system, som kugghjul i ett urverk. Jag måste kunna umgås med alla och bibehålla en viss materiell balans i min familj, på jobbet, och så vidare, medan jag ägnar huvuddelen av min energi åt det som betyder mest.

Styret från ovan är alltid perfekt. Är jag det?

Dr. Michael LaitmanFråga: Vid vilken punkt bestämmer sig Skaparen för att: ”Nu är det tillräckligt, nu är jag färdig. Jag har sänkt ner dig i total desperation.”?

Svar: Är det värt att oroa sig över det? Skaparen är en oföränderlig kraft, en otänjbar lag, perfektion, evighet och fasthet. Det finns inga förändringar i Honom; allt är upp till mig. Beroende på vilken sida jag vänder mig till Honom med avgörs vilken sorts svar jag kommer att få, i perfekt överensstämmelse med kursen riktad mot målet med skapelsen.

Skaparen är världen av oändlighet (ein sof) där jag kommer att finna det perfekta kli (kärlet), det perfekta Ljuset, den perfekta skärmen (masach), och där alla ansträngningar, besvikelser, framgångar och allt annat samlas. Det är dit mina reshimot (informationsdata) leder mig.

Från detta perfekta tillstånd, från den slutliga bildens perfekta penseldrag, får jag motiverande krafter enligt mitt personliga tillstånd. Jag visas fram av små doser förtvivlan och styrka, upplysning och fördöljning, dvs. av det mångfacetterade och intrikata styret.

Men jag vet inte i vilken kombination de här eller de andra begynnelserna kommer att komma. Det bestäms av själens design, som jag kommer att upptäcka gradvis genom att utvecklas vidare och vidare. Själen är där vi uppnår vårt förbund med Oändligheten, och därmed börjar inse hur helheten hör samman med dess delar, tills de blir ett.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen 2011.01.09, ”Vilka krafter behövs för arbetet”.
videoikon Videoljudikon MP3

Att växa från en nolla

Dr. Michael LaitmanFråga: Du sa att för att kunna bygga oss själva måste vi använda oss av två krafter: mottagande och givande. Men om jag istället för två krafter bara har en, mottagandets kraft?

Svar: Du har båda dessa krafter fast du önskar inte att använda den andra! Vi börjar uppstigningen underifrån, från ”noll” givande, tills det vi går genom 125 andliga nivåer tills vi uppnår absolut givande. Men ”noll” givande betyder inte att du inte har det; du utnyttjar helt enkelt inte denna kraft som du besitter.

Vi kan inte säga att något inte existerar i universum; denna kraft uppfattas bara inte för dig, i din förnimmelse. Och bekräftelsen på att den faktiskt existerar är att den kan utvecklas i dig i nästa ögonblick, bara för att sedan försvinna ännu en gång. Detta uppfattas som en ”nolla”. I verkligheten däremot existerar denna inte, det kan endast vara så i människans förnimmelse.

Du har fri vilja att framkalla givandets kraft från denna nolla. För att göra det har du fått en omgivning bestående av läraren, gruppen och böckerna. Börja använda den för att arbeta på din nolla av givande och det kommer inte längre att vara en nolla.

Du kan framkalla givandets kraft bara när du relaterar till någon annan som också önskar att uppleva den. Så börja bygg sådana förhållande; stäng inte in dig i dig själv! Finns det något annat sätt att avslöja givande?

Mottagandets kraft är koncentrerad inom en människa, men det krävs två för att upprätthålla givandets kraft så att den kan arbeta mellan dem. Här i ligger den stora skillnaden i valet mellan egoism och altruism. I ditt ego är du ensam, men du behöver en omgivning för att ge. Var kan du annars förverkliga det? Var kan du annars finna denna kraft och bekräfta att du faktiskt besitter den?

Så därför, så fort en andlig gnista vaknar i en människa och påkallar en utveckling av själen, så blir han eller hon omedelbart förd till en grupp och instruerad: ”Välj den!” Detta är var den verkliga fria viljan utövas: genom att välja den rätta omgivningen.

Från den fjärde delen av den  dagliga kabbala lektionen 1/6/2011, “Den kabbalistiska visdomen och filosofi”

videoikonVideo ljudikonMp3

Kärlekens ursprungliga punkt

Dr. Michael LaitmanVi måste uppnå vår natur, inklusive alla övertramp och misstag, för annars kommer vi inte kunna stiga över dem och uppnå Farao inom oss, för att förstå hur mycket han står i vår väg. Det är genom honom vi kommer till att vilja tjäna Skaparen.

Vad betyder “Släpp mitt folk”? Vem är det som släpper mig? Det står att Farao till och med följer med den Israeliska nationen under dess uttåg ur Egypten. Det vill säga, att vi måste gå igenom olika urskiljningar för att bli redo för uttåget, och då kommer vi ut! Farao håller tillbaka oss tills vi blir tillräckligt starka och redo.

När vi bryter igenom barriären till den andliga världen och passerar machsom, betyder det att vi har ett begär efter och en kraft för det, men om vi ännu inte har begäret kan vi inte passera det. Farao hjälper oss alltså enbart genom sitt motstånd!

Så stiger vi över alla hinder, och tack vare det erhåller vi skänkandets kraft, motsatsen till egoismen, skärmens stabilitet. Vi ökar vårt begär och vår längtan efter andligheten. Alla “antikrafter”, alla störningar och allt lidande uppenbaras enbart för att stärka och lära oss.

Så bör vi se på alla våra tillstånd, varje tanke eller känsla som kommer till oss naturligt, och veta att precis det är platsen för vårt arbete. Vi innehåller ingenting alls som okorrigerat kan lämnas åt sidan.

Först uppenbarar vi graden Chafetz Chesed (att bara vilja skänka), och stiger över våra egoistiska tankar och begär, samtidigt som vi erkänner att de är övertramp och misstag; vi uppenbarar att allt kommer från den enda övre kraften, skänkandet. Då uppnår vi kärlekens band, och utför mottagandehandlingar för att ge, och genom dem börjar vi uppnå det som kallas kärlek.

I slutändan stiger vi till ett tillstånd som kallas Keter, som inte hör till det materiella eller någonting som har sitt ursprung under det. Det innehåller enbart den ursprungliga orsaken till allt som sker under det. Allt som sker under Keter till Malchut själv är nödvändigt, bara för att ge Malchut möjligheten att själv stiga upp tillbaka och bli lik Keter.

I slutändan etablerar vi därför samma attityd till Skaparen som Han har till oss, över vår materia och som sker i oss. Då håller vi inte kvar någon koppling till någonting vi gått igenom, erfarit, beslutat, gjort, eller uppenbarat, varken från Hans sida eller från vår.

Allt detta blir fullständigt  upphävt, och enbart Hans initiala, fundamentala attityd till oss och vår attityd till Honom uppenbaras. Det innebär att vi uppenbarar allt enbart inom Keter, i kärlekens Ljus, när vi över huvud taget inte bryr oss om någon handling eller gåva, oavsett om vi tar emot den för skänkandets skull eller skänker för skänkandets skull. Alla skillnader försvinner och allting smälter samman i uppnåendet av enighet.

Materia och mottagandets form upphör att existera eftersom de ursprungligen skapades av Skaparen enbart för att göra det möjligt för oss att uppnå den första, ursprungliga punkt med vilken Skaparen påbörjade skapelsen.

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen 2011.01.03, ”Den kabbalistiska visdomen och filosofi”, del 6
videoikon WMVljudikon MP3

Integrera egoism i ett samfälligt system

Dr. Michael LaitmanFråga: Hur kan jag i praktiken bli säker på att hela verkligheten finns inom mig?

Svar: Du behöver vilja att denna bilden ska framkomma naturligt inom dig så att du kan leva i den. Eftersom detta är den riktiga synen.

Genom att göra detta så kommer du i första hand realisera principen att älska din nästa som dig själv. Det finns inga delar separerade från dig. Hela verkligheten finns inom dig och bara egoism finns mellan verkligheten och dig själv som ett inbillat hinder som separerar dig från dina egna delar.

Genom att övervinna detta hinder och bygga föreningar över det så korrigerar du delningen. Egosim finns kvar och kan uppenbara sig ännu starkare medan du fortsätter att stärka sammanbindningarna av alla delarna över det, försöker förena dem inom dig. Och då framträder ett Kli (kärl) som är 620 gånger starkare och mer kraftfullt än det var innan det delades.

Du använder egoism som ett motstånd, genom att använda dess motståndskraft. Du försöker inte kortsluta det; istället förverkligar du dess potential fast med intentionen att giva. På detta sätt kan Aviut (den egoistiska tjockleken på kärlet) frambringa Kashiut (fastheten i skärmen). Med andra ord, djupet, styrkan av begäret frambringar fastheten i intentionen.

Från den första delen av den dagliga kabbala lektionen 12/30/10, “What Does It Mean that the Creation of the World was in Donation”

videoikonVideo ljudikonMP3

Lita på dina vänner, inte på dig själv

Dr. Michael LaitmanFråga: Det står skrivet: “Lita inte på dig själv förrän den dag du dör.” Vad betyder då arvut (ömsesidig garanti) när jag inte kan lita på varken mig själv eller vännerna?

Svar: Det är uppenbart att jag inte kan lita på mig själv. Men detta gäller inte vännen. Gruppen är inte en samling människor som precis kom till lektionen. Gruppen är den inre enigheten mellan deras själar.

Skaparen skapade begäret (viljan att ta emot njutning, kli) som bektraktas som ”oändlighetens värld”, där själarna vistas. Dessa själar är ömsesidigt sammankopplade i ett kollektivt system, en själ, fyllt med oändlighetens Ljus.

Men detta system är blockerat för dig av en döljande skärm, ett filter, genom vilken du ser systemet som något korrumperat eller trasigt. Inombords är det perfekt och fyllt med oändlighetens Ljus, men för närvarande ser du det som förvrängt. Längre fram, bakom nästa filter, ser det ännu mer korrumperat ut för dig.

Det finns från det första tillståndet, oändlighetens värld, till det sista, vår värld, totalt 125 sådana grader eller filter, döljanden från oändlighetens tillstånd. Därför tittar du på gruppen med din materiella syn och tänker: “Vad är de för några egentligen? Jag är inte lägre än dem! Är de verkligen förenade? Nej, det är de inte. Vill de verkligen förenas? Nej, det vill de inte. Förstår de verkligen någonting? Ge mig Rabbi Shimons grupp; där kommer jag gå med på att vara en bebis i deras armar! Men de här… Vilka är de för mig?..”

Men detta är fel. Allt avgörs av din attityd till vännerna. Om man ”penetrerar” genom dem, och vill förenas, inte med vad dessa materiella kroppar, som är i fördoldhet, representerar och förstår, utan snarare behandlar dem som den grupp som vistas i Oändligheten i fullständig förening, då är allt klart: Man följer detta perfekta tillstånd.

På det viset kunde Rabbi Yossi Ben Kisma inte vara utan sina nya anhängare. Begär de andligheten till någon liten grad? Det är tillräckligt för en att komma in i ett andligt tillstånd genom dem, där de alla är en, som en människa med ett hjärta, även om de själva inte är medvetna om det än.

Detta kallas miljön, gruppen. Men jag själv befinner mig på en plats där jag kan föreställa mig mig själv. Jag kan visualisera mig själv mot den idealiska och perfekta miljön, från vilken jag kan få vad som helst. Och enbart genom den erhåller jag styrkan.

Därför är gruppen inte en fysisk samling människor, utan snarare min inre andliga egenskap.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2010-12-24, om ”Perfektion i livet”.
videoikon Videoljudikon MP3

Ett tillfälle att inge godhet i världen

Dr. Michael LaitmanFråga: Kan kabbalakongresser bidra till ett skifte i världen till Ljusets väg, vägen ljusets påskyndande (Ahishena)?

 Svar: Det är ingen tvekan om att vi genom att utföra handlingar som att delta i kabbalistiska kongresser orsakar korrektioner i världen. Alla försök att binda an till målet och nå likvärdighet med Skaparen eller Övre Kraften, att uppnå givande och kärlek till ens granne, korrigerar oss och tillsammans med oss hela världen.

 Därför bjuder vi in alla att delta i den europeiska kongressen i Berlin i slutet av januari, så väl som till den stora sammankomsten i Arava som kommer att äga rum den här helgen! Speciellt människor som är i Europa bör känna att situationen blir mer och mer allvarlig från dag till dag. Det är därför vi måste förenas och dra ”En som är god och gör Gott” närmare in i den här världen! Så länge vi lär är vi tillåtna att göra det även egoistiskt.

 Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-12-23

Medgivanden bringar fred i världen och familjen

Dr. Michael LaitmanFråga: Är det nödvändigt för alla och envar att ge med sig för att uppnå fred i världen?

Svar: Frågan lyder: Vad är vi villiga att offra? Vi måste offra vår egoism, vårt hat, och vår bitterhet. Medgivande är som att övervinna ett hinder. Fast i detta fallet så övervinner jag mina inre egenskaper, min natur, och överger mig till förmån för föreningen med någon annan.

Rabash sade upprepade gånger att kärlek inte är en djurisk känsla som uppkommer i oss naturligt under påverkan av hormoner. Andlig kärlek är något som vi skapar själva eftersom det inte existerar a priori. Den är byggd på basis av medgivande.

En människa övervinner sig själv, mottager Skaparens attribut, och under tiden så börjar hon förstå vem det är hon ska förena sig med. Det är så här kärleken för någon föds inuti henne.

Till den mån som människan har kärlek till Skaparen har hon kärlek till sin vän, eftersom det är bara med hjälp av sin vän som hon kan förverkliga sin kärlek till Skaparen. Det är på ett liknande sätt som kärleken inom en familj bygger på ömsesidiga kompromisser. Man ska inte gifta sig på grund av att han eller hon blev ”förälskad”, vilket inte är kärlek utan villfarelse och kommer inte att hålla.

Men om två människor förstår att de borde forma ett förbund med anledning av ett högt uppsatt mål kommer de att ge efter för varandra. Detta blir en del av deras andliga arbete eftersom de kommer att vara bundna till målet och de kommer att bygga en kärlek mellan sig.

Detta kommer vara äkta kärlek som kommer att leda dem till kärlek för Skaparen. För till sist är det Skaparen som kommer att obligera dem att ge efter för varandra och etablera en ömsesidig kärleksfull förening.

Från den fjärde delan av den Dagliga Kabbala Lektionen 12/20/10, “The Peace”

videoikonVideo ljudikonMP3