Kategori: Dagliga kabbalalektioner

Vårt ego är som ett svart hål

zambiaEn fråga jag fick: Kan en analogi göras mellan andlighet och svarta hål, vilka oåterkalleligt konsumerar all materia?

Mitt svar: Alla astronomiska fenomen är en härledning från det skapade begäret på det livlösa nivån. Det är precis därför de finns på en sådan gigantisk skala. Också den vegetativa nivån av naturen, som följer direkt efter den livlösa, är ojämförbar med universums omfattning.

Den livlösa nivån i materien och begäret kräver kvantitativ styrka jämfört med den högre, vegetativa nivån. Denna olikhet understryker bara den kvalitativa skillnaden mellan naturens två nivåer, den stilla/livlösa och den vegetativa.

När det gäller de svarta hålen, är de bara som vårt ego – ett begär som vill njuta och konsumera hela världen. Vi har ändå att se fram emot att hela bilden av universum formas inom oss. Det kommer att bli mötesplatsen där fysik och kabbala möts.

Det finns inga genvägar till den andliga världen

En fråga jag fick: Om jag lär känna hela den här världen, då kommer jag att kunna tjäna alla pengar i världen och använda dem till att sprida kabbala till hela mänskligheten. Som ett resultat kommer hela världen att uppnå den andliga världen, och jag tillsammans med dem. Innebär det att man kan använda sin kunskap och förmögenhet för att uppnå det andliga?

Mitt svar: Även om hela världen skulle uppnå det andliga, så skulle du inte uppnå det tillsammans med dem. Du skulle behöva göra ansträngningar i enlighet med din själs rot för att korrigera den. Annars skulle du inte få rätt sinnesorgan (kärl, kli) för att känna den andliga världen. Det andliga kan inte serveras på ett fat för någon.

Även om alla skulle korrigera sig själva och de skulle ta dig med till den andliga världen, så skulle du förbli som en prick bland dem, oförmögen att känna någonting. Trots allt så är du i den andliga världen redan nu, omgiven av Oändlighetens värld, men du känner det inte eftersom du inte har de medel som behövs för att göra detta.

Den enda som kan utveckla dig är du. Denna utveckling kommer att ske endast under inverkan av det Övre Ljuset och till den grad du vill ha den. Endast kollisionen mellan Ljuset och begäret, Ljusets in- och utgångar, gör det möjligt för dig att känna det. Vem kan annars göra det, om inte du?

Naturligtvis, om du skänker till andra genom att delta i spridningen av kabbala, så hjälper det dig. Men dina personliga ansträngningar är nödvändiga. Andlighet förtjänas inte med pengar, utan med eget arbete. Var skulle du annars känna det andliga? Du måste vara hungrig på det och odla denna hunger inom dig – hungern efter att få skänka, att förenas med andra, att smälta samman med Skaparen. Tror du att någon bara kommer att lyfta upp dig och bära dig med sig som en resväska?

Du kan få det andliga redan nu! Den Oändliga Världen finns redan runt omkring dig, så vad hindrar dig? Bristen på längtan!

Vad kan jag skänka, när och till vem?

En fråga jag fick: Inom kabbala säger vi att vi måste lära oss att skänka. Men vad kan jag ge, när och till vem?

Mitt svar: Vad skulle du ge? Vad helst din vän begär! Omedelbart. (Trots allt, när du älskar någon så vill du tillfredställa dem direkt.) Till vem? Till alla! Om du kommer ut ur dig själv så kommer skillnaderna mellan de du skänker till, att försvinna. Om det är en vän, Skaparen eller hela mänskligheten, så är de alla ett utanför din egoism.

Baal HaSulam skriver följande i punkten 15 i artikeln ”Uppenbarelsen av Gudfruktighet”:

”Det är för att, verkligen, med avseende på en person som fortfarande är ”stilla” inom skapelsens natur, är det ingen skillnad mellan kärleken till Gud och kärleken till hans nästa. Det är för att allt som inte är honom själv, är overkligt för honom.

Följaktligen definierade han det för sig som kärlek till sin vän, därför att dess syfte är närmare och syns fortare, och det är felsäkert och krävande.”

Av det följer, att testa hur mycket man älskar sin vän är ett säkert sätt att undvika misstag på vägen att uppenbara Skaparen.

Bara våra ögon kommer att se

Fråga: Vem formar de andliga kvaliteterna i mig? Gör jag det själv eller gör Skaparen det för mig?

Mitt svar: På den anliga vägen upptäcker en person kontinuerligt nya lager av verkligheten och ett enhetligt system uppstår gradvis inför honom. Det är en stor mekanism som kontrollerar varje atom och molekyl i hela skapelsen. Denna mekanismen kontrollerar också hur de är sammankopplade och vilka förändringar som äger rum inom dem. Vi vet inte vad vi kommer att upptäcka som en konsekvens av vårt andliga sökande. Men vår uppgift är att lära känna Skaparen genom Hans handlingars exempel.

Fråga: Är det möjligt att kombinera två synsätt: ”Det finns ingen annan jämte Skaparen” och ”Det finns ingen annan jämte mig”?

Mitt svar: Vi kan inte klara av att kombinera dessa motsatser i vårt språk, våra känslor eller vårt förstånd.

När du känner att du har kommit lite högre än denna världens nivå och när dina föreställningar om tid och rum upphör, då kommer en helt ny upplevelse att infiltrera ditt sinne. Också i den andliga upplevelsen är vi begränsade av beskrivningarna av världarna BYA.

En person är kapabel att stiga ännu högre, men han kan inte beskriva det som uppenbaras där, eftersom det inte finns bokstäver, ord eller ljud som kan beskriva det. Detta är för att hela vår upplevelse är byggd på kontraster. Till exempel, ljus-mörker och god-ond. Ovanför världarna BYA är god och ond blandade med varandra. Vi kan inte beskriva detta. Därför, det finns ett svar på din fråga, men det är omöjligt att uttrycka det. Stig uppåt och det kommer att bli uppenbart för dig. Det är sagt om detta: – ”Bara dina ögon kommer att se, men inte någon annans ögon”.

Den meningsfulla upptäckten av ogrundat hat

Genom knyta an andras begär till sig själv, för att fylla dessa begär, skapar en person sin själ. Det är hur han realiserar viljan att bli lik Skaparen.

För en tid sedan, samlade Abraham sådana människor i forntida Babylon och skapade en grupp som kallades ”Isra-el”, som betyder ”direkt till Skaparen”. Dock är givandets kvalitet nu borta, och istället för kärlek till sin nästa avslöjas ogrundat hat mellan oss. Jag hatar andra bara för att de inte är jag och för att de har sina egna begär.

Jag är byggd på ett sådant sätt att alla andra absolut inte ingår i min intressesfär om jag inte kan dra nytta av dem. Jag hatar andra därför att de är skilda från mig.

Å andra sidan, om vi var förenade och om jag kände någon annans begär inom mig så skulle jag älska honom. Därför kan hat bara avslöjas i kontrasten mot kärlek. Vi lär oss alltid av motsatser – ”nyttan med Ljuset lär vi oss från mörkret”. Det är genom att försöka älska min nästa, som jag upptäcker hatet inom mig själv gentemot honom.

Rabbi Akivas studenter, som levde i den kvalitet som är kärleken till sin nästa, sjönk ned från denna kärlek till ett ogrundat hat. De skingrades i olika riktningar genom explosionen av egoism inom dem.

Om en person höjer sig genom andliga grader, om han vill uppnå givande, kärlek och likhet med Skaparen, då upptäcker han gång på gång att hans karaktär är ogrundat hat, och att genom att avslöja syndaren inom sig själv, rättar han sig själv och blir rättfärdig.

(Från en lektion om Introduktion till boken ”Från en vis mans mun”, 11.06.2009)

Vad behöver vi rätta till?

En fråga jag fick: Måste jag korrigera punkten i mitt hjärta?

Mitt svar: Nej, du behöver inte korrigera punkten i hjärtat, därför det finns ingenting att korrigera där. Det är bara en punkt och den har ingen volym.

Vad du måste göra är att ansluta din punkt i hjärtat med andra punkter. När man skapar detta samband mellan varandra kallas det för korrigering.

Du kommer då att upptäcka att ”gruppen” av punkter eller begär är fullständigt korrigerad. Alla lever i det perfekta sammanhanget, liksom celler i en sund organism. Alla utom du!

Till den grad att man ”böjer sig” för dem, kommer de att påverka dig och du kommer att börja ha en korrekt avsikt för likhet med Skaparen. När man läser om den Övre Världen med denna avsikt, så kommer läsandet att väcka inflytandet över dig från den Högre Nivån. Du kommer att påverkas av det Omgivande Ljuset, som ger dig en känsla av den Övre Nivån, varifrån det kommer ned. Så gå framåt – börja!

Vad är en ”skärm”?

En fråga jag fick: Vad är skärmen? Vad är den gjord av och hur kan jag känna igen den?

Mitt svar: Skärmen är en kraft som gör att du kan tänka på andra istället för dig själv. Det är när du utvecklar ett annat sätt att tänka på, hur du känner och fattar beslut. När detta händer är det som om du blir född på nytt!

Detta kallas ett mirakel – ”Miraklet av att komma ut ur Egypten.” Det är när du kommer ut ur dina egoistiska begär och plötsligt börjar ta hand om andra. Alla dina tankar börjar arbeta på detta sätt.

Just nu känns det som en skrämmande förändring. Vem vill det? Och även om vi pratar om det här, inuti är vi väldigt rädda för det.

Emellertid, kommer dock det Övre Ljuset utföra denna förändring för oss. Jag vet inte hur det kommer att göra detta. Det kommer bara ske på samma sätt som den skapade oss. Denna förändring av en person kallas ett mirakel. Ljuset som skapade vår önskan kan också utföra denna ”uppgraderingen” på den.

Skaparens uppenbarelse är vår tids uppmaning

Världen har uppnått en nivå där folk inte längre kommer att må bra om de inte kommer närmare Skaparen genom att förstå kabbalans metod. Skaparen måste uppenbaras, det är vår tids uppmaning.

Om vi kommer närmare Honom kommer vi att må bra. Annars kommer vi att må dåligt. Detta avgörs av naturens krafter, eller den globala lag som vi måste göra oss lika, eftersom vi lever i ett enda system. Och det spelar ingen roll om vi kallar det Naturen, Skaparen, det globala systemet eller den enda själen.

Hur man kan be Ljuset om korrigering

En fråga jag fick: Anta att jag har samlat tillräckligt med längtan efter korrigering. Hur kan jag be Ljuset om korrigering?

Mitt svar: Längtan talar för sig själv. Du ska inte tänka på hur man kan be om detta. I det ögonblick du verkligen vill ha den, kommer din önskan att bli din förfrågan.

Det viktigaste är att känna ett behov för detta. En baby tänker inte om hur man ber sin mamma om något. Det är först senare, när han blir större och listigare som han kommer till henne med tjat och kräver något.

Men vi känner inte till några tricks här. Det måste vara ett rop som kommer från djupet av våra hjärtan, vår önskan.

Att använda världen som ett sätt att avancera

En fråga jag fick: Hur är mångfalden i vår värld sammankopplad med det enhetliga målet att älska sin nästa som sig själv ?

Mitt svar: Delarna i vår värld utgör en gemensam Kli. Låt oss till exempel ta en myra som tillbringar sitt korta liv krypande i skogen på jakt efter mat. På vilket sätt har denna myra samband med min själ och dess slutliga korrigering?

Alla nivåer under det mänskliga planet representeras som yttre manifestationer av mänskliga egenskaper. ”Myran” finns först i dina önskemål och manifesteras sedan i en mänsklig form. Utan den yttre formen skulle du inte vara redo för den inre korrigeringen.

Varje detalj på den livlösa, vegetativa och rörliga nivån är nödvändiga eftersom de är inkluderade i människan. Genom  att leva sina naturliga liv, hjälper de våra begär att utvecklas till det mänskliga planet.

Under utvecklingen av våra begär går vi igenom de stadier som redan har ägt rum. Först gör vi det i naturen i vår värld, sen på den ”mänskliga” nivån av begär, och slutligen närmar vi oss och kan uppnå den andliga världen. Våra inre önskningar skulle inte bildas utan alla dessa yttre detaljer.

I början måste dessa önskemål utvecklas från den minsta av de mest obetydliga önskningar. Därför har ursprungligen en livlös nivå bildats, följt av en vegetativ, och sedan förflyttande, i all sin mångfald. I denna process, utdör vissa arter medan andra plötsligt uppstår. Allt förändras, men allting är en projektion av våra inre förändringar.

Hela skapelsen är inbäddad i människan och utgör en harmonisk, perfekt bild. Därför bör människor korrekt veta hur man ska använda alla delar av den verklighet som existerar framför dem.

Det finns olika lagar som spelar in här, men deras främsta syfte är att visa oss hur man befattar sig med allt i relation till skapelsens mål. Vi måste använda hela världen på ett sådant sätt att det kommer att driva oss mot målet.