Fråga: Varför begränsar den kabbalistiska vetenskapen sitt fokus till en enda handling: enighet?

Svar: Kabbalan begränsar inte sig. Tvärtom, den har utvidgat sig till att omsluta hela universum, de Övre Världarna och de lägre för att berätta för oss att det inte finns något förutom enighet.

Den fokuserar inte på exklusiva funktioner, utan gör en sammanställning av allt som existerar. Det för oss till en enda princip som omfattar allt.

Denna vetenskapen säger: Se inte på varje problem för sig närhelst de inträffar, eftersom det vore trångsynt. Där är bara en orsak och förklaring till alla problem: brist på enighet. Ifall du vill överkomma problemet, då ska du sträva efter större enighet. Om du går i denna riktning betyder det att du förflyttar dig korrekt.

Varje vetenskap baseras på en fundamental princip. Inom fysiken uppfattas allt med materien som utgångspunkt, genom flera elementarpartiklar som allt är uppbyggt av. Tidigare lät detta väldigt förnuftigt: du har en elektron, en proton och en neutron, alltså en plus, en minus och en neutral partikel i mellan dem, det är allt.

Men så plötsligt upptäckte man att det finns hundratals elementarpartiklar och som följd var hela teorin omkullkastad. Det är därför att forskarna håller fast vid en princip i enlighet med sanningen som existerar i naturen. Vetenskapen strävar alltid efter en enhetlig bild.

En “enkel tolkning” (Pshat) är den sista, högsta nivån av undersökning och förnimmelse. När vi uppnår Världen av Oändlighet blir allting väldigt enkelt därför att det enkla Övre Ljuset fyller hela universum, det korrigerade begäret. Detta kallas för att förverkliga den enda principen.

Om det å andra sidan verkar som om alla våra problem är osammanhängande, då är det detta vi måste korrigera genom att dra till oss det Övre Ljuset som förenar allting.

Under tiden är det väldigt rörigt i våra tankar, hjärtan och i alla våra handlingar. Det är oklart vad som händer med mig, denna världen, min familj och mina vänner, mitt liv och min död. Varje människa skulle helst vilja stänga sina ögon och slippa se eller tänka på det.

Hursomhelst så är den kabbalistiska vägen det motsatta: att acceptera allt detta som en uppenbarelse av sönderfallet och föra oss mot enighet. Detta är anledning till att den kabbalistiska vetenskapen inte avslöjas för en människa förrän en andlig gnista vaknar i henne, ett rop på enighet som Skaparen sänder oss.

Denna andliga gen måste börja tala i oss, vara en gnista från skärmen vi en gång hade. Detta är början på en människas födsel.

Från den fjärde delen av Den Dagliga Kabbalalektionen 10/5/10, “The Love for the Creator and Love for the Created Beings”

Video MP3

Fråga: Vad betyder det att vi är engagerade i privata angelägenheter men inte i saker som tillhör det generella?

 Svar: Vi kan genomföra alla de saker som åtföljer rättelserna, så som att anordna sammankomster för vänner, studera, och hjälpa gruppen och vännerna; vi kan irra runt som myror i en myrstack, men det viktigaste är: Vad vill vi uppnå med det? Önskar vi nå enighet, ömsesidig garanti, kärlek, och en förbindelse mellan oss där vi kan uppenbara Skaparen?

 Vi glömmer dessa saker. En människa arbetar hårt och frågar sedan, ”Var är belöningen? Var är andligheten? Var är den givande kraften?” Hon förstår inte att hon inte har gjort någonting för att uppnå den. Hon lade ned mycket energi och gjorde många handlingar i disseminering, och genom detta förde hon verkligen världen närmare rättelse och avancerade på det generella planet. Hon flydde inte vägen och hon bygger gradvis upp den rätta inre önskan. Åren går och hon kommer att nå sanningen, insikten om att hon saknar endast den rätta avsikten.

 Men, hon glömmer att denna avsikt måste åtfölja varje handling! Och det är därför hon fortfarande inte uppnått andlighet.

 På detta viset drar hon ut tiden. Det står skrivet att för att kunna gå in i den andliga världen måste man förbereda avsikten i mellan tre till fem år, och i vår tid tar det kortare tid ändå. Men, allt beror på att enas tillsammans i rätt avsikt.

 Idag har vi förhållanden som andra före oss inte ens kunde drömma om. Aldrig förut har det funnits så många fördelaktiga förhållanden för att uppenbara Skaparen, såsom böcker, kummunikationsvägar, och vänner som tänker lika över hela världen.

 Men, vad vi fortfarande saknar är det allra viktigaste: avsikten till givande. Detta är den svåraste saken att uppnå och det är orsaken till varför världen fortfarande inte känner att vi är källan till ljuset. Allting beror på vår avsikt i varje handling, även den minsta. Det kan inte finnas några kompromisser i det avseendet.

 Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-10-06. ”The Love for the Creator and Love for the Created Beings”