Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete, Perception - Kommentarer inaktiverade för Sönderfallet var nödvändigt

Fråga: Vad är orsaken till att, när vi läser boken Zohar, och har en mycket påtaglig intention, intentionen plötsligt försvinner, och att vi förstår att den har försvunnit först när vi kommer att tänka på den igen?

Svar: Det är självklart! Detta ges till oss för att vi ska kräva känslan. Vi kan inte hålla två tankar i vårt medvetande. Vad kan vara bättre än att ställa in mig själv korrekt för att läsa boken Zohar, tillsammans med vännerna, i en cirkel, och inuti den vilja uppenbara det vi läser?

Men det som händer är att jag ställer in mig själv och börjar läsa, och plötsligt sjunker jag aningen djupare in i texten. Då använder jag det inte längre som en “sgula” – Ljusets speciella kvalitet, för att avslöja det i förbindelsen mellan oss. Istället skiftar jag fokus till texten själv, vill förså den och uppnå den på samma sätt som jag läser vanliga böcker, vill ta reda på vad de handlar om. Jag uppfattar inte det som står skrivet där som någonting som händer inuti mig, mellan oss, inuti oss, utan som någonting som existerar utanför mig. Jag skiftar omedelbart till den yttre bilden.

Därefter kommer alla sorters främmande tankar till mig och jag börjar ”resa” i dessa fantasier och beräkningar.

Detta händer tills man inser att man inte kan komma ut ur det, och att det berövar en rätt angreppssätt där man bokstavligen skulle kunna ”bita fast med tänderna” för att hålla sig kvar vid rätt inställning till läsningen.

Vad ska man göra? Till slut når man ett krav, att man behöver känslan – inte för att lära känna texten eller höra den, utan för att komma in i denna bild, att uppnå den. Man vill att detta ska hända, att denna bild ska bli tydlig inom en. Precis som man nu befinner sig i denna jordiska verklighet, måste man inom sig hitta denna andliga verklighet.

Därför måste hela denna förvirring, alla dessa tillstånd, föra oss till en sådan desperation att vi bara vill ha känslan, medan vi tydligt inser att vi inte är förmögna till någonting själva, även om vi håller avsikten. Men trots allt kommer vi tydligt att urskilja precis vad det är vi måste göra.

Å ena sidan måste man förstå att det inte finns någonting man kan göra och att det inte är någon idé att ens öppna boken. Du når total desperation. Men å andra sidan vet du att du inte kan lämna denna väg eftersom hela ditt liv finns i den. Och då får du det…

Denna punkt är verkligen kritisk eftersom det är från den man kan komma in i den andliga världen. Och det är vad som verkligen händer.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen, 2011.07.24, Zohar

WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Perception, Zohar - Kommentarer inaktiverade för Punkten man kommer in i den andliga världen från

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Enighet, Frågor & svar, Perception - Kommentarer inaktiverade för Den långa vägen från separation till enighet

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Perception - Kommentarer inaktiverade för Hitler, Stalin, Ahmadinejad

Endast två delar finns i verkligheten: Skaparen och skapelsen. Slutligen känner skapelsen det överflöd som Skaparen ger till den. Och om skapelsen går igenom förändringar, händer det eftersom Skaparen förändrar den antingen för det bästa eller för det värsta, i alla olika former, beroende på subjektiva förnimmelser.

Vi ger olika namn till Skaparens inflytande på skapelsen: ”dom” och ”nåd”, ”gott” och ”ont”, enligt vad som uppenbarats för oss. På ett eller annat sätt går alla dessa definitioner inte bortom gott och ont eftersom de är beroende av vår önskan att ta emot njutning.

Det finns helt enkelt många former av gott och ont eftersom strävan efter njutning består av olika nivåer. Ljuset har gjort olika former av avtryck i den med sitt inflytande. Det är därför vi delar upp Skaparens inflytande i tre typer:

• Ljuset som avslöjar kärlet;
• Ljuset som korrigerar kärlet;
• Ljuset som uppfyller kärlet.

Detta är ordningen: uppenbarelse, korrigering, uppfyllelse. Denna process består av många steg som ingår i alla önskningar och grupper av begär som ingår i varandra. De är alla framstående enligt deras nivå av Aviut (grovhet) i djuphet och kraft, och deras blandning väcker tusentals gensvar i oss.

Till exempel, en del av min önskan är i skede av uppenbarelse, en annan del går igenom korrigering, och en tredje del kanske redan blir uppfylld. Begärens korrelationer är så olika och förändras så mycket att vi upplever en oräknelig mängd reaktioner och känslor. De utgör bilden av den värld där vi finns.

Till slut uppfattar vi endast en manifestation av begärets kraft, bruten i många delar i vår uppfattningsförmåga. Naturligtvis kan vi inte kontrollera begär, deras grupper och kombinationer, och särskilt de etapper som vi upplever. Det är därför i vårt avancemang som vi behöver bara sträva mot den största närhet till Skaparen, kärlekens egenskaper och givande, mot enhet.

Vi väcker Ljuset, dess styrka och dess manifestation genom denna strävan. När den närmar oss, går vi igenom stadierna av uppenbarelse, korrektion och uppfyllelse i våra begär.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen 3/1/2011, Skrifter av Rabash

Video MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete, Perception - Inga kommentarer →

“Introduktion till boken Zohar”, Artikel “Rabbi Shimons utgång ur grottan”, Avsnitt 186: Och det ljuset står från himlen till jorden och lyser upp hela världen tills Atik Yomin, menande Keter, anländer och sitter ordentligt på tronen, som innebär tills slutet på korrigeringen. Och det ljuset är fullständigt inkluderat i ditt hem, menat i hans dotter, eftersom Rabbi Pinhas dotter var hustru åt Rabbi Shimon Bar Yochai, och från det ljuset som var inkluderat i ditt hem, kommer ett litet och smalt ljus ut, som är Rabbi Elazar, hans dotters son. Han kommer ut och lyser upp hela världen, lycklig är du.

Där är ett system kallat “världarna”. Själarna hänger på det så som frukt på trädet. Där finns ett samband mellan världarna (”träd”) och själarna (”frukter”), mellan frukterna själv, själarna, och mellan delarna av trädet, Sefirot. De är alla sammankopplade, och de är alla blott Kelim (begär) och Ljus.

Likaså är alla karaktärer som beskrivs i boken Zohar: Rabbi Shimon, Rabbi Pinhas, Elazar och Rabbi Pinhas dotter, ljus inuti Kelim, sammanbundna av vissa föreningar. Det är därför som Zohar kallar dem vid namnen av familjära relationer, såsom ”farfar”, ”son”, ”dotter”, eller ”fru”, beroende på vem som det talas om.

Hur som helst, allt detta relaterar bara till Kelim eller Ljusen. Ljusen är viktigast. Belysningen som strömmar från en plats till en annan kallas ”Rabbi Shimon”, ”Rabbi Elazar”, eller ”Rabbi Pinhas”.

Från den andra delen av den dagliga kabbala lektionen 2/8/2011, “Introduktion till boken Zohar”

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Perception, Zohar - Inga kommentarer →

Fråga: Hur ser vår verklighet ut i världarna BYA (Beria, Yetzira, Assiya) när vi uppstiger längs med graderna av dessa världar till världen Atzilut?

Svar: I nuläget ser jag allt i mitt begär som är helt egoistiskt, inriktat endast på egen tillfredsställelse, bortkopplat ifrån alla andliga krafter och Skaparen. Jag har ingen gnista utav givande och lever mitt liv som ett djur. Detta tillstånd kallas ”denna världen”.

När jag börjar granska mig själv, vilka begär jag kan upphöja till korrigering, så är jag i världarna BYA. Alltså, jag kan nollställa mig själv framför gruppen, få styrka från vännerna och ena mig med dem till viss mån, uppnå den ömsesidiga garantin, enhet och helhet så som ”en människa med ett hjärta”.

I den utsträckning som jag kan göra detta, så reser jag mig till Malchut av världen Atzilut. Upphöjer mitt begär, förändrar det till det bättre, jag uppstiger. Jag förenar mig med Malchut tillsammans med alla andra och då, i vårt gemensamma begär (Kli) kallad Shechina, där alla är förenade tillsammans så som ”en människa med ett hjärta”, mottager vi uppenbarelsen av andligheten, Skaparen.

Det följer att världarna BYA är tillstånd där jag granskar mig själv under studierna och under arbetet i gruppen, där jag har möjligheten att förena mig med vännerna i åtminstone en liten omfattning.

Skillnaderna mellan världarna BYA är graden av vår förening, utifrån den omfattning som vi kan höja våran vädjan till Malchut av Oändligheten och uppnå korrektion. Men vi stannar alltid kvar i världarna BYA, vi frambringar bara deras uppstigning, tillsammans med oss, till världen Atzilut.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti, Perception - Inga kommentarer →

Fråga: Jag har hört dig säga många gånger att allt som ger mig svårigheter, kränker eller sårar mig i huvudsak är inom mig. Hur börjar jag känna och förstå detta?

Svar: När en sann verklighet uppenbaras för mig, inser jag att jag uppfattar allt inombords, och det finns ingenting på utsidan. En känsla av ”utanför mig” finns inte alls eftersom allt sker i mina känslor, i min uppfattning. Och en uppenbar verklighet som jag för närvarande observerar: denna världens rymlighet, det oändliga universum, jorden med sina många detaljer, allt uppfattar jag inom mig. Därför, allt eftersom jag korrigerar mitt allmänna egoistiska begär, kommer hela denna bild förändras.

Däremot känner vi inte detta i vår värld eftersom vi uppfattar verkligheten i ett begär som inte förändras kvalitativt: Det bara blir större eller mindre. Men om vi förändrar dess viktigaste egenskaper, från mottagande för sig själv, till skänkande, skulle vi känna vår tidigare uppfattning från sidan och kunna bedöma vad som händer på rätt sätt.

Det är inte enkelt. Detta är svårt att förstå och omöjligt att känna. Skiftet inträffar plötsligt, på grund av det Övre Ljuset som gradvis, droppvis, inverkar på oss.

Utöver sina ordinarie kvaliteter (kelim), förvärvar en person nya. Den här världen försvinner inte, utan bredvid uppfattar han ytterligare en verklighet, dess andra del. Bara då kommer han förstå vart han är belägen och verkligen känna att vår värld blott är en illusion.

Kategori: Frågor & svar, Inre arbete, Perception - Inga kommentarer →

Idag måste vi erkänna att vi alla – mänskligheten, den stilla, vegetativa, och levande naturen, samt Skaparen – är delar av ett enda system. Ju mer vi harmonierar med detta system, desto bättre kommer vårt tillstånd att vara. Men, om vi inte kan gå med på dess villkor, eller inte kan harmonisera oss med det på vår nivå av utveckling, i samma grad kommer vi att uppleva lidande, inklusive vår undergång.

I själva verket finns vi i ett integrerat system som blir uppenbarat för oss mer och mer. Systemet i sig är konstant, men eftersom vår egoism utvecklas, ser vi dess tidigare dolda former. Vi tycker att det är naturen som förändras, medan det är vi som gör det. Det är som om vi tittar ut genom tågfönstret: Det är inte plattformen utan tåget som rör sig.

Tills nyligen har vi utvecklas på nivåerna; stilla, vegetativ, och levande natur, och har inte känt vår motsats till naturen. Dessa var mina inre begär som utvecklades (shoresh, neshama och guf), och allt har syftat till att uppfylla mina egoistiska behov.

Men, nu har dessa önskemål fått sällskap av ytterligare två typer av önskan, som jag upplever som yttre: ”kläder” (levush) och ”palats” (heichal). Jag måste acceptera dem som mina egna inre begär, vilket betyder att jag måste acceptera att hela världen är min, att det är jag, medan jag bara uppfattar det som finns utanför mig.

Så, med det följer att hela denna värld, universum, hela naturen, tillhör mig, inte sant? Och det är mitt ansvar att ta hand om allt, så som jag gör för mig själv, eller hur? Så, jag ska inte använda det för min egen skull, utan just för att ta hand om det ”som jag gör för mig själv”, eftersom allt av det så småningom utvecklar sig som min inre del.

Detta är vad vi kallar en ny global värld. ”Kläder” och ”palats”, (aviut 3 och 4 i mina önskningar) som jag såg som externa, blir nu interna i min uppfattning,  och utvecklas som mina egna önskningar, medan jag, på grund av min egoistiska natur (i min GE, aviut 0, 1, 2) avvisar dem, ser dem som utanför mig, och därigenom skadar dem, och därigenom också mig själv.

Och när jag börjar knyta dem till mig själv, kommer jag att kunna känna den övre verkligheten i dem. Det är för att den verklighet som upplevs i ”kläder” och ”palats” blir mina delar, och kommer att visa sig vara den andliga världen. Med andra ord jag måste binda hela naturen till mig själv och inom mig känna allt som finns där, till den sista atomen!  Trots allt, universum är en värld av Oändlighet, som kommer att uppenbaras för mig när jag känner att allt omkring mig är mitt.

Det är så jag kommer att uppleva det. Istället för den materiella världen som utspeglar sig i mina egoistiska önskningar, kommer jag att börja känna den andliga.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete, Perception - Inga kommentarer →

För närvarande går du framåt, frågande, önskar något. Vem ingjuter dessa önskningar och handlingar i dig? Det är vad du måste ta reda på.

Gradvis, allt eftersom du lär känna den enande kraften som arbetar i hela skapelsen, byter du ut instrumenten för din uppfattning: hjärtat och sinnet. Du blir mer lyhörd och börjar bättre förstå vad som händer och förstå Skaparens handlingar.

Du ser plötsligt en enorm värld som är mycket bredare, djupare och mer komplex i alla dess vinklar och aspekter. Allt detta blir annorlunda i förhållande till dig. Men senare kommer du att förstå att det är du som håller på att förändras, och utanför dig är allting det samma.

Senare kommer du att upptäcka att allt du ser är bara Skaparen. Det är så för ”det finns ingen annan än Honom”. Och vad du ser som världen är bara din skugga över Honom, och det är så tills du kommer att ha nått villkoret för när denna skugga försvinner.

Med andra ord, för att uppnå enhet med Skaparen, måste vi genomgå flera förändringar. I din uppfattning kallas dessa förändringar för världarna Assya, Yetzira, Bria, Atzilut, Adam Kadmon, och Ein Sof (världen utan ende). Dessa är olika grader av din värklighetsuppfattning som visas för dig i en mycket mer autentisk form.

Så, vad är det som förändrades? Bara din uppfattning. Du ändrar ditt sinnesorgan och bevittnar hur Skaparen gradvis uppenbaras för dig, hur bilden av världen förvärvar mycket skarpare egenskaper, blir verklig, konstant och evig. Det beror på den plats du observerar det från i förhållande till det Oändliga Ljuset.

Sedan börjar du förstå att skuggan du såg på Skaparen, alla denna fördoldhet, världarna, att allt det var för ditt eget bästa. Åtminstone såg du några siluetter, en viss ritning som du behövde radera, såg att du behövde bli lik Skaparen inom denna skugga, för att få den att försvinna.

Kategori: Inre arbete, Perception - Inga kommentarer →