Kategori: Dagliga kabbalalektioner

Varning: Akta dig för hungriga krokodiler när du läser Zohar!

En fråga jag fick: Beskriver allt det som vi nu läser i Zohar, mitt nuvarande eller framtida tillstånd?

Mitt svar: Det spelar ingen roll. Det finns ingen nutid eller framtid. Allt sker här och nu. Om jag läser en novell, så upplever jag allt som dess hjältar gör. Jag känner mig som om jag verkligen är tillsammans med dem på ett skepp mitt under en rasande storm. Jag överväldigas av oro och fruktan, när jag plötsligt ser en vacker och gåtfull ö.

Är jag verkligen där, eller inte? Nej, det är bara i min föreställning. När jag stänger boken så går jag tillbaka till den ”riktiga” verkligheten.

Men, när jag läser en bok om den andliga världen och identifierar mig med dess karaktärer, krafter och kvaliteter, då är jag verkligen där i mitt begär, och jag uppenbarar mitt sanna själv mer och mer, genom att läsa. Jag uppenbarar en ny värld i vilken jag verkligen lever.

Zohar beskriver allt som försiggår i ditt begär. Om du förenas med boken går du verkligen igenom de faser som den beskriver. Du lever verkligen inne i den andliga verkligheten, och du skulle kunna bli uppäten av en hungrig krokodil.

Låt oss gå till Farao tillsammans

Vi skall inte sträva efter att korrigera världen eller oss själva, vi behöver bara studera de handlingar som det Övre Ljuset utför på oss. Det är som när Skaparen sa till Moses: ”Låt oss gå till Farao”! Moses är liten och rädd, vilket betyder att detta är en mycket svag kvalitet i en person. Det finns en varelse av monstruösa proportioner som står mitt emot honom. Detta är hela skapelsen, hela världen, egoismen, och som har all makt, föda och allt syre.

Jag får ta emot allt detta från Farao, han är hela min verklighet. Samtidigt reser sig en pytteliten kvalitet eller begär som kallas Moses, upp emot den och önskar att fly, att komma bort från dess kontroll och börja leva i en ny värld! Vi känner nästan inte denna lilla möjlighet inom oss, att höja oss och komma ut ur vår egoism. Vi vet inte hur vi skall komma ut ur detta egyptiska slaveri eller vart vi kan fly. Hur som helst, Skaparen säger till oss; ”Låt oss gå till Farao tillsammans”! Och som ett litet barn som tar den vuxne i handen, går Moses och Skaparen tillsammans. Från den mänskliga varelsens sida är ett samtycke allt som behövs, en begäran, ett krav till Skaparen om hjälp. Man behöver inte bekämpa det onda själv. Men människor förstår inte detta och tror att de kan göra någonting själva.

Men den som tror att han är en hjälte är en dåre.

Alla religioner och det som påstås vara ”andliga” metoder misstar sig med hänsyn till detta, och undervisar folk att utplåna den onda inklinationen. Kabbala berättar att den vänstra sidan (egoistiska begär) har givits oss precis för att hjälpa oss att klänga oss fast vid den högra sidan (givande/skänkande). Trots allt utgör detta hela målet med att uppnå Skaparen genom våra ansträngningar i mittlinjen.

Förebygg andlig feber innan du får den

En fråga jag fick: När man är i ett tillstånd av fördoldhet, hur dechiffrerar man huruvida man har avancerat och tagit emot ett nytt Kli?

Mitt svar: Förekomsten av ett nytt Kli indikeras av en besvärlig, tung upplevelse och attityd gentemot Skaparen, studierna, vännerna, arbetet med dissemination och gemenskapen med gruppen.

Man upplever att det är svårt att tänka på allt detta, och är bara förmögen att arbeta mekaniskt medan ens hjärta och känslor är bortdomnade.

Denna känsla betyder att man har fått ett ytterligare, nytt okorrigerat begär som man aldrig har arbetat med tidigare. En ytterligare känsla av tunghet läggs plötsligt på ens axlar och man vet inte vad man skall göra med den.

Nu måste du fortsätta arbetet tillsammans med den nya bördan, bristen på känsla och oförmågan att tänka på framtiden.

För att göra detta, behöver du resa upp vikten av det andliga målet, Skaparen. Du skall vända dig till böckerna och gruppen för hjälp omedelbart. Om du inte springer till dem för att få hjälp, så använder du inte ”natten”, (mörkret som har kommit över dig) på ett förtjänstfullt sätt.

Vi måste lära oss att förutse dessa tillstånd, när hjärtats bördor och dimman plötsligt kommer över oss. När utmattning och besvikelse härskar som om ett mörkt moln har kommit över oss.

Detta gör oss ouppmärksamma och frånvarande. Allt verkar plötsligt vara lika viktigt; de kroppsliga sakerna kan till och med verka viktigare än de andliga.

Vi måste känna igen när ett sådant tillstånd närmar sig utan att vänta på att det skall intensifieras. Det finns inget budord som säger att vi skall sänkas ned i en avgrund och känna oss bedrövade. Tvärtom skall vi själva ta oss ut ur nedgångarna omedelbart, bl a genom att lyssna på Baal HaSulams musik, titta på en lektion eller video, sjunga våra sånger, dansa eller titta på vår TV-kanal. En person behöver söka upp all möjlig hjälp, precis som någon som känner att hans feber börjar stiga och börjar behandla sig själv direkt, så att han inte blir ännu sjukare.

“Låt varje dag vara ny”

Zohar, kapitel ”Shmini”, artikel 46: ”Och han sa till Aaron: ’Ta dig en tjurkalv’, till att sona för kalven som han syndat genom, så som det är skrivet, ”… och han gjorde den till en gjuten kalv”.

En av kvaliteterna inom en person, kallad Moses, bestiger ett berg, medan ett annat mycket upphöjt begär, kallat Aaron, begår den största synden: att tillbe en gyllene kalv. Det är så dessa två extrema punkter verkar inom en person.

En tjurkalv och inte en tjurko. Boskap antyder oxe, Gevura de Zeir Anpin, och en ko antyder Malchut. Malchut har tre ansikten: ett lejons, en oxes och en örns ansikte. En tjurkalv betyder oxen inkluderad i Malchut. Vi behöver inte försöka att komma ihåg orden i denna text – det spelar ingen roll om allting omgående flyr vårt minne. Vi skall inte bekymra oss för det. Vår enda omsorg skall vara att försöka känna orden som vi läser, samtidigt som vi läser dem, och det är allt.

Vi skall inte försöka att komma ihåg någonting. När vi lyssnar till en vanlig berättelse om denna världen, så behöver vi inte komma ihåg vad en ”ko”, en ”kalv”, eller en ”man” betyder. Vi känner helt enkelt in dessa begrepp. Det samma gäller för andliga föreställningar – vi behöver bara låta dem uppenbaras inom oss, hellre än att vi memoriserar dem mekaniskt.

Det är snarare så, att om vi kommer ihåg någonting, så löper vi risken att anta att vi redan har uppnått någonting, men det är en lögn. Vi kommer att känna oss tillfredställda med fel saker. Därför är det bättre att inte komma ihåg någonting alls och låta ”varje dag vara ny”. Vi skall lämna lektionen utan att komma ihåg någonting, som om vi inte hade läst någonting alls. Det viktiga är att vi applicerade oss själva och väntade på en uppenbarelse.

Vem kommer att bereda vägen till Skaparen

En fråga jag fick: Hur kan du se om en person är redo att studera kabbala, eller om det är för tidigt, eller till och med potentiellt skadligt för honom?

Mitt svar: En persons egna begär kommer att visa honom vägen, så som det är skrivet, ”Låt en person studera där som hans hjärta begär”. Därför lockar kabbala aldrig in folk; i själva verket knuffar den bort, för att avgöra om deras hjärtas begär är genuint.

Även när en person känner att han finner alla svaren i kabbala, så betyder det inte att han verkligen studerar kabbala. De flesta människorna kommer till våra studier utan att exakt förstå varför de har valt att komma, på samma sätt som människorna i vår värld vanligtvis lever efter devisen; ”det som sker, det sker”.

En sådan person deltar i studierna och lyckas också förvärva sig kunskap. Hur som helst, så är denna kunskap extern, därför att han inte strävar inombords efter att förändra sin inre form till att bli lik Skaparens. Och det gäller ca 99% av människorna som kommer för att studera kabbala. Medan de gör ett intensivt arbete med korrigering, så har bara ett begränsat antal ett bestående inre bekymmer beträffande frågan om målet – fokuseringen och verkställandet för att nå det.

Därför, även de som engagerar sig i kabbala med en fråga om meningen med livet förblir förankrade som andra i att möta det vanliga livets utmaningar. De kanske till och med slår sig till ro med religiös efterlevnad eller sekulära dogmer.

Oavsett vem som kommer för att studera kabbala, så måste vi förstå att begärspyramiden hos folk är strukturerad på detta sättet och därför är det tillräckligt att ha ett begränsat antal människor som uppnår förening med Skaparen. De kommer att bereda vägen till Honom för de andra.

En enormt inflytelserik andlig kraft

En fråga jag fick: Innan vi började studera Zohar var våra inre tillstånd och våra upp- och nedgångar mer balanserade. Nu är de mycket mer dramatiska och extrema, som svart och vitt. Varför händer detta?

Mitt svar: Det är för att vi blir påverkade av Zohar, som är en enormt kraftfull bok. Och utöver det läser vi den tillsammans.

Zohars inflytande tillåter oss att känna huruvida vi verkligen är sammanknutna med varandra eller inte, då den skrevs av en grupp kabbalister som var helt förbundna med varandra, och hade uppnått den fullständiga korrektionen på alla de 125 nivåerna.

När Ljuset kommer och påverkar oss från en så hög källa, så skapar det medvetenhet om var vi är i förhållande till Ljuset.

Därför kommer vi säkerligen att gå igenom dramatiska och extrema förhållanden som sträcker sig från förvirring till inspiration, oro, fullständig utmattning, okänslighet och mycket mer. Detta kommer att möjliggöra för oss att bygga oss själva, för att kunna känna andlighet.

Frihet eller illusion?

Det spelar ingen roll om en person är bäst eller värst, religiös eller sekulär, smart eller ointelligent, kriminell eller helgon. Ingen i denna värld har frihet i något alls om han inte har en punkt i hjärtat – oavsett vem denna person är.

Om en person inte arbetar på andlig utveckling då saknar han fri vilja och lever ett vanligt djuriskt liv. Valfrihet existerar endast mellan två punkter eller två tillfällen som består av att välja mellan det andliga och det materiella.

Om en person inte har dessa två möjligheter då är han ensam med sin egoism, tillsammans med alla de värden som samhället har påtvingat honom. Finns det därför någon fri vilja om en person blir tillsagd vad han ska göra och vill i livet?

En person har en illusion av frihet endast på grund av bristande kunskap. Det liknar ett barn som springer fram och tillbaka i ett rum fullt av leksaker och inte ens märker att han är begränsad till detta rum, medan hans mor övervakar honom hela tiden.

Först när vi har två möjligheter till utveckling, mot det materiella eller mot det andliga, kan vi erhålla valfrihet och börja styra oss med två tyglar. Vi kan inte göra någonting med en tygel förutom att stimulera oss att göra som samhället dikterar, som själv inte förstår vart det är på väg eftersom det styrs uppifrån. Vad finns det att välja om vi inte vet vad som kommer att hända oss i nästa ögonblick?

Hela vårt arbete är att utveckla begäret

1I den fysiska världen arbetar vi för tillfredställelse medan vi, i den andliga världen arbetar med begär.

Detta förvirrar oss eftersom vi inte är vana vid det. Därför, om vi inte känner begäret så lämnar vi det andliga arbetet och tänker ”om jag inte vill, så varför skall jag fortsätta med det”?

Vi förstår inte att det enda vi behöver uppnå är bönen som föregår bönen, önskan om att erhålla begäret. Detta är det allra viktigaste. Vi skall aldrig bry oss om tillfredställelse. Tillfredställelserna är våra framtida nivåer och de finns alltid. De finns redan där, väntande på att vi skall önska dem och bli redo att uppnå dem.

Vi uppenbarar Zohar genom att förstå att vi bara behöver begäret. Så snart som vi får begäret genom våra studier så kommer det att uppfyllas direkt.

Att närma sig en kabbalistisk bok, studera, eller någon andlig handling utan ett begär är normalt; det är så som alla börjar. Uppvaknandet som en person erhåller i den allra första början ges honom för att föra honom till rätt plats, så att han får tillfälle att klargöra allting för sig själv.

Hur som helst, efter detta blir han lämnad åt sig själv och blir inte mer väckt från Ovan, då hela vårt arbete bara är att utveckla begäret, kärlet (Kli).

Du kan inte utföra någonting på egen hand

1Jag lever inte för mig själv; jag lever bara om jag kanaliserar mig själv genom en mekanism som kallas själarnas enhet. Det är därför som jag vill öppna upp mig själv genom boken Zohar, eftersom dess kraft kommer för att genomföra denna sammanlänkning mellan alla mina delar, vilka just nu verkar främmande för mig.

Detta är precis vad boken Zohar är avsedd för; annars skulle jag inte vara under dess stråle av Ljus. Denna stråle är mycket tunn, som en laserstråle, och om jag ändrar kurs med bara en millimeter från den, så kommer jag inte längre att se den. Jag måste vara exakt i denna stråle för att den skall kunna verka på mig.

Kabbalisterna förklarar denna förutsättning för oss och säger att om vi knyter an till alla själarna på rätt sätt; då kommer vi att placera oss själva inne i denna stråle. Så snart som enheten bryts faller alla isär och splittras åt alla möjliga håll. Denna stråle är det enda som är kapabelt att hålla ihop oss.

Detta sker på varje nivå på den andliga stegen – vi kan bara klättra upp på den utmed denna stråle. Så snart som vi släpper varandra faller allting omedelbart isär och Ljusstrålen kan inte längre hålla ihop oss. Detta är den enda kraften som bevarar vår enhet. Därför är det för denna enhets skull som vi begär att dra till oss Ljuset. Vi behöver Skaparen för att förena oss och det innebär att vi måste attrahera Ljuset som förändrar.

Hur kan vi känna denna enhet? Vi måste kräva den samtidigt som vi läser Zohar, den måste ge oss det. Detta var anledningen till att kabbalister skrev denna bok, och vi har rätt att fråga, ”var är enheten som finns på grund av oss”? Om vi alla tänker på detta tillsammans så kommer detta att bli en stor angelägenhet som vi inte kommer att kunna glömma bort för ett ögonblick. Och då kommer det att fungera. Men ensam kommer ingen av oss att kunna utföra någonting.

Det är omöjligt att må dåligt när du tänker på givandet

1En fråga jag fick: Hur skall en person känna sig efter en lektion?

Mitt svar: En person skall lämna lektionen med några huvudsakliga intryck:

  • Jag har inte uppnått någonting ännu!
  • Jag har just tagit emot en mycket kraftfull och potent medicin som kommer att föra mig mycket närmare målet. Dessa timmar av mitt liv var eviga därför att förtjänsten av dem är ovärderlig. Jag kommer aldrig att förlora det jag har vunnit just nu, och ingen kan ta det ifrån mig.
  • Det är bra att jag känner mig tom. Om jag känner mig tillfredställd innebär det att jag är nöjd med mina egoistiska begär.
  • Det står skrivet, ”Ditt hjärta skall glädja sig i Skaparen”, vilket innebär, att när jag är korrigerad, så kommer jag att känna mig tillfredställd genom att tillfredställa Skaparen. Detta är den sortens korrigering som jag skall förvänta mig att komma till mig.
  • All vilja att ta emot och all vilja att ge, skall komma ”från mig” i mittlinjen. Den högra linjen är där jag tar emot det korrigerande Ljuset, givandets Ljus, uppifrån och ned. Detta Ljus korrigerar mig om jag är fullständigt öppen för det och om jag låter det komma in i mig. I den vänstra linjen använder jag mina egoistiska begär i samma grad som de är förbundna med givandet. Detta är att arbeta med Hochmas Ljus nedifrån och uppåt.
  • Alla förändringar som jag förväntar skall ske inom mig, kommer att föra mig närmare givandet. Om jag tänker på det sättet så är det omöjligt att må dåligt.