Inlägg i kategori ''

Från djur till människa

När man studerar kabbalans visdom måste förstå att vi alla är på djurnivån, som det står skrivet: ”Alla är som djur”. De livlösa, vegetativa och djuriska nivåerna existerar redan i oss. Och nivån av människa som vi måste bygga  i oss är nivån av likhet med Skaparen.

Jag vet ännu inte vem Skaparen är, eftersom jag inte har några egenskaper som är lika honom så att jag genom dem kan känna igen Honom och föreställa mig vem han är. Därför anses jag existera på djurnivån. Trots allt, på vilket sätt skiljer jag mig från ett djur? Jag är bara något mer egoistiskt utvecklad. Och ”mänsklig” nivå betyder ”liknande Skaparen” (”människa” – “Adam” kommer från ordet ”liknande”-  “Adameh”).

Skaparen är egenskapen av skänkande, kraften av givande, medan jag är en absolut mottagare. Därför jag har ingenting av Honom utom en liten ”gnista från ovan”, som är implanterad i varje människa redan från födseln. När den gnistan vaknar börjar man känna en märklig oro, en längtan efter något som är högre än den djuriska nivån.

Och sedan kommer jag till gruppen, där folk studerar kabbala och jag hör att det där finns möjlighet att bli en människa som är liknande Skaparen.

Det är en mycket drastisk förändring vi kan göra i oss själva. Föreställ dig skillnaden mellan ett djur och en människa i vår värld. Människans liv är mycket svårare än djurets liv, t.ex en katt. Förutom normala animaliska behov som mat, sömn och sex har människan också en vilja till utbildning, kultur och omfattande utveckling. Katten känner inte något av de sakerna.

Men för att utveckla oss till likhet med Skaparen behöver vi ett förstånd, en känsla och en styrka som vi inte har. Trots allt är skillnaden mellan djur och människa i vår värld är inte mer en liten skillnad i utvecklingen av två egoistiska varelser.

Medan Skaparen och jag är två motsatta former och jag har inte den minsta aning om vad jag behöver för att bli samma som Han. Jag kan inte ens föreställa hur är det att bli lik Honom, att stiga över tid, rörelse, plats och hela vår verklighet.

Det visar sig att vi behöver förvärva en viss kraft, förståelse, ett förstånd och en erfarenhet som vi ännu inte har. Så länge existerar jag som ett djur. Men det finns en ”gnista från ovan” i mig som jag kan utveckla, och då kommer jag helt plötsligt upptäcka alla de olika egenskaperna, förståndet och känslan i gnistan, som redan tillhör Skaparens nivå, till nivån av människa (Adam) i mig. Den gnistan utvecklas med hjälp av det övre Ljuset.

[27075]

Från den dagliga kabbalalektionen, 2010.10.08
videoikon WMV | ljudikon MP3

Kongressen i St. Petersburg: Att sluta förbund

Vi sluter ett förbund under kongressen, för utan ett förbund kan vi inte nå ett gemensamt begär, med hjälp av vilket vi uppenbarar Skaparen. Det är inte någons påfund, utan ett grundläggande villkor som är nödvändigt för det andliga arbetet.

Enligt lagen om likhet i form, måste ett kärl (kli), som upptäcker ett visst attribut, likna det attributet i vår värld också. Ta fysik, kemi, fysiologi eller vad du vill som exempel, det är samma på alla nivåer.

Därför bör vi uppnå attributet att likna och bli lika med Skaparen, och det uppnås i kopplingen mellan oss, när vi höjer oss över egot. Detta är vad vi bör eftersträva. Sådant godkännande av vägen, avsikten, och uppnåendet av detta tillstånd kallas för ett förbund. Även om vi inte har uppnått det ännu förbinder vi oss till det.

Vi kan berätta om det för människor i förväg. Vi döljer inget, och det är anledningen till att vi ordnar kongressen, som måsta ge oss alla en maximal anslutning och enighet, och till och med, förhoppningsvis, den första nivån av att likna och vara lika med Skaparen, vilket innebär Hans uppenbarelse.
[142.769]
Från kongressen i Sochi 8/25/14, Lektion 4

Splittrad Enhet

We are all linked to each other, like organs, sinews, and cells of one body. Our body is an interweaving of infinite links between minute parts, systems, and cells. That is also how we are interwoven between us and linked to each other. We are apparently found in some sphere which is entirely filled with all kinds of threads and types of connection that link us into one. There are billions of links and every link acts at the “speed of light,” really with infinite speed.

We don’t need to arrange and stabilize these links in ourselves, they are revealed in us ready-made. This is revealed to us from the state of Malchut of the world of Infinity; this passes through a shattering and these parts are revealed before us as apparently far from each other.

But in fact, this distance between them is required for us to create a “sensitivity,” to focus the “resolution,” making it possible for us to see them and the links between them. Otherwise this is impossible; we can distinguish the details of the picture only on condition that they are separate, only in the gap between them.

Therefore, in order to see the entire general system and to be included in it, we must realize the principle of “And you shall love your friend as yourself.” For “your friend” is not some stranger; rather, this is myself. And no matter what I look at, I see my parts that are found outside of me and seem distant and remote, opposite me, so that in this manner I will better discover the concept of the shattering. The stronger the shattering works in me, the more the world seems fragmented and unattainable. This fragmentation testifies to the intensity of the shattering in me.

[118571]

From the 4th part of the Daily Kabbalah Lesson 10/18/13, Writings of Baal HaSulam

Related Material:

The Key To Attainment

The Mosaic Of My Soul

Filed under: Daily Kabbalah Lesson, Group Work, Perception, Spiritual Work | Add Comment →

 

 

Vi är alla kopplade till varandra, som organ, senor, och celler i en kropp. Vår kropp är en sammanväva av oändliga länkar mellan delar, system och celler. Det är också hur vi är sammanvävde mellan oss och kopplade till varandra. Vi tydligen befinner oss  i någon sfär som är helt fylld med alla typer av trådar och typer av anslutning som länkar oss till en. Det finns miljarder av länkar och varje länk agerar på ”ljusets hastighet”, egentligen med oändlig hastighet.

 

Vi behöver inte ordna och stabilisera dessa länkar i oss själva, de avslöjas i oss rean färdiga. Detta manifesteras för oss från det tillstånd av Malchut fram världen av Oändlighet, och passerar genom splittring så att  dessa delar ser ut långt från varandra for oss.

 

Men i äntligen detta avstånd mellan dem krävs för att vi ska skapa en ”känslighet”, för att fokusera på ”upplösning”, vilket gör det möjligt för oss att se dem och kopplingarna mellan dem. Annars är detta omöjligt, vi kan urskilja detaljerna på bilden endast när de är separerade, bara i gapet mellan dem.

 

Därför, för att se hela generella systemet och allt som ingå i det, måste vi inse principen ”Och du skall älska din vän som dig själv.” ”Din vän” är inte någon främling, utan är jag själv. Och oavsett vad jag ser, ser jag mina delar som finns utanför mig och verkar avlägsna och fjärr, mitt emot mig, så att på detta sätt jag bättre kommer att upptäcka begreppet splittring. Ju starkare splittring jobbar i mig, desto mer världen verkar splittrad och ouppnåeligt. Denna splittring vittnar intensiteten av krossande i mig.

 

Att jobba i samverkan med andra

Fråga: Om min vän är i en svår situation, vad ska min bön handla om? Måste den bara handla om honom eller om hela världen?

Svar: I de fall där det är oklart hur du ska bete dig och du har inget klart omdöme om hur det är bra att agera, och även i de fall där du verkar veta hur du ska bete dig, måste du konsultera andra vänner. Du ingår i ett stort kollektiv och du har inte rätt att agera och bete dig på egen hand, enligt det som ditt sinne eller hjärta säger dig.

Du är en liten kugge i en stor maskin, och man måste inse att enligt denna generella mekanism, kan du inte ensam infoga nya relationer i arbetet. Det är omöjligt för en person att agera enligt principen ”Det är vad jag bestämde, det är vad jag antar, och det är vad jag kommer att göra”. I ett sådant fall tar vi bort dig från vår maskinen. Även om vårt system kommer att bli mindre, kommer det att fungera i samverkan.
[142.676]
Från konventionen I Sochi 8/25/14, lektion 2.

Likgiltig passion

Dr. Michael LaitmanFråga: Jag gillar jag inte livet som så som jag idag ser det framför mig. Vad kan förändra det intrycket?

Svar: Ljuset. Men om Ljuset fyller mig, då uppstår en  behaglig känsla som döljer  alla andras svårigheter: ”Varför skulle jag bry mig om dem? Låt hela världen brinna. Ja visst är det  lidande. Ja, det är svåra plågor; det spelar ingen roll, så vad då?”

Faktum är att jag är likgiltig  och inte ser sambandet mellan lidandet i världen och mitt  eget  tillstånd. Om jag mår bra, då är Skaparen god och gör i mina ögon gott. Som exempel, om mina fiender lider, då är Skaparen höjden av perfektion för mig. Med andra ord utvärderar jag Hans godhet inte genom deras känslor utan genom vad jag känner.

Då visar det sig att mina fienders svårigheter glädjer mig, ”Det förtjänar de! Gör något mer!”  Detta är mitt  kriterium på att Skaparen är god, inte  det allmängiltiga kännetecknet på godhet, utan det som passerar genom mina känslor och som skapas av den bild jag har av problemet.

Fråga: Men varför lider då genomsnittsmänniskan av att se andras smärta?

Svar: Därför att han är rädd att deras smärta skall sprida sig till honom. Han fruktar för sin egen del. Om jag inte alls har några egoistiska begär, då skulle jag inte kunna visa medkänsla för andra, på grund av att jag inte skulle vara rädd för ett liknande öde. Mitt egoistiska begär hjälper mig alltså att dela smärtan med andra; det agerar av egen natur. Jag har inget med dem att göra men deras olycka hotar att påverka mig, därför tycker jag synd om dem.

Å andra sidan är det  klart att om jag kan bli kvitt relationen med dem, om jag kan ställa mig ovan mänskligheten, då kommer jag att bli likgiltig för dess lidande. “I slutändan är ändå Skaparen min fader, så låt mig stiga upp till Honom. Där kommer vi att vara tillsammans, så varför skulle jag bry mig om resten?”  När jag förlorat det egoistiska begäret, så har jag förlorat hotet av möjligt lidande.

Så, kan hända är det möjligt att göra en överenskommelse med Skaparen, ”Jag utför alla Dina bud, gör allt Du säger”, och vi är då ständigt sammankopplade. I sådant fall kommer lidandet i världen inte  bekomma mig alls.

Det visar sig att ju starkare min vilja och relation med Skaparen är, desto längre bort befinner jag mig från världen. Jag känner helt enkelt inte vad som händer med folk. De lider, och jag är som en sten, likgiltig helt enkelt.

Vad kan göras, om jag tvärtom känner med de andras lidande? För att göra detta måste jag känna mig avlägsen från Skaparen, koppla bort mig från Honom, och likt andra vara beroende av villkor jag inte har någon kontroll över.

Därför kastas vi nu in i en kris, för att känna vårt beroende av en okänd kraft. Av samma anledning avlägsnar vi oss från religion. Annars kan man inte känna medkänsla med andra, eller känna sig beroende av dem. Den egoistiska attityden till Skaparen som inte gått igenom kärlek till andra som till en själv är inte riktad mot kärlek till de skapare för att komma till kärlek till Honom. Detta upprätthåller förtroendet i mig att allt är ok, att jag gör allt rätt, och att jag inte behöver bry mig om andra.

Om jag förlorar min känsla av förbindelse med Skaparen känner jag mig mer och mer beroende av andra, jag tvingas skapa en kontakt med dem och genom dem med Honom. Vi är verkligen alla i fara och upplever hot varhelst de kommer från, oavsett om det miljön, ekonomin, eller andliga tillkortakommanden. Man upptäcker sitt nuvarande tillstånds instabilitet, men inte ens personliga beroende av Skaparen, utan saknaden av helheten.

Därför uppmuntrar det nuvarande läget oss att korrigeras.

[119208]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.10.28, Baal HaSulams skrifter
videoikon WMV | ljudikon MP3

Detektor av den övre kraften

Fråga: Om jag inte har styrkan att arbeta för spridning, hur kan jag få kontakt med vännerna för att få styrka från dem?

Svar: Ur din synvinkel är det en onaturlig handling som går utanför vår natur. På egen hand skulle du aldrig ha en tanke på vännerna, du ser ingen egoistisk vinst i detta. Om du kunde vinna på deras bekostnad, tjäna pengar, eller om din hälsa eller inkomst hade berott på dem, då skulle du naturligtvis ha börjat tänka på vännerna direkt. Men eftersom vi talar om en slags onaturlig handling måste du rita ett perfekt system.

Andliga egenskaper kan bara komma till dig från ovan, det vill säga från givandets kraft. Du behöver den övre kraften som kommer att förändra dig, och den kan endast erhållas från mitten av gruppen. Den enda form som matchar egenskaperna i ljusets kraft, som en detektor eller radar som kan fånga den, är människors enhet som är lika stor som viljan att avslöja denna kraft.

Du hittar denna enhet i mitten av gruppen om du integreras i den med hela ditt förstånd och hjärta, med all din kraft och koncentration. Försök att föreställa sig hur alla vänner, alla hjärtan, förenas i centrum. Du kan fortfarande inte föreställa dig den ”på riktigt” eftersom du ännu inte har några verktyg för att uppfatta den andliga verkligheten. Så, tänk att de får ihop i en avsikt att dra Ljuset som kommer att förena oss och avslöja den övre kraften för oss.

Och inne i denna uppenbarelse kommer du redan omedvetet föreställa dig den här världen, den övre världen, att stiga över döden till evigt liv, till obegränsade kunskap, medvetande och känslor. Allt det stämmer. Du visualiserar redan den sanna verkligheten, där alla är eniga. Du vill också ansluta dig till de som påverkas av ljuset som kommer genom vår anslutning från det osynliga oändliga andliga utrymmet.

Vår enhet är som en fokuseringslins som skapar en liten öppning, som ett nålsöga, genom vilken den högre energi bryter sig in i vår värld och förändrar oss.

Du måste hela tiden tänka sig den här bilden, och på så sätt kommer du att ansluta till gruppen. Du kommer redan vilja känna, höra dem, kommunicera, du kommer att se efter var de är för att ansluta till dem i någon form, för att komma närmare. Det viktigaste är att uppnå en känsla av att du både fysiskt och i din själ måste vara så nära dem som möjligt.

[118565]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen 2013.10.1 6
videoikon WMV | ljudikon MP3

Punkten där själarna svetsas samman

Det enda vi kan begära är anslutning, svetspunkterna mellan två delar. Detta är det enda vi pratar om, och det är bara när det gäller denna fråga det finns problem och krig. Denna svetspunkt mellan två komponenter är avgörande för tillståndet i världen, och hela kampen och utvecklingen av vår verklighet sker i den punkten.

Även om jag ber för mig själv, är det inte för min personliga nytta, utan för att vara häftad vid andra. Världen är hel. Allt i den är perfekt, utom ett korrupt kärl. Det fanns ett kärl och det krossades. Vi kan be endast för att korrigera detta kärl, det finns inget annat vi kan be om. Men vi ber om många andra saker.

Men, du blir tillsagd, ”Det är inte sant, du har fel! Allt är bra. Varför är du inte glad? Du behöver bara en sak: att rätta till det här kärlet. Om du rättar till det och sätter ihop kärlet igen i ett helt kärl, hittar du stora nöjen i det: god mat, kunskap, känslor, värme, omsorg, vad du vill. Du behöver bara att rätta till detta kärl, sätta ihop det igen.”

Men, säger du, ”Nej, jag vill ha något trevligt och välsmakande”, och svaret du får är att detta kommer att ske så fort du sätter ihop kärlet och när det är helt igen. I det ögonblick du satt ihop alla dess delar igen, kommer du att upptäcka alla nöjen i det. Ändå ber vi för allt vi vill ha, förutom det! Det är inte bara ditt problem, utan problemet med varje person i världen. Folk förstår inte att detta är det enda sättet, att nå korrigering, det är endast genom korrigering.

Alla religioner, trosuppfattningar, problem och krig kretsar bara kring denna enda fråga: att ansluta eller inte ansluta. Vi har fått ett sätt som gör att vi kan nå anslutning och lösa alla problem i världen och övervinna hatet. I det ögonblick vi börjar ansluta, börjar hela naturen också att ansluta: alla nivåer i det stilla, vegetativa, och djuriska i naturen. Vargen och lammet kommer att leva tillsammans i harmoni och kommer att lyda det lilla barnet, som det står i Uppenbarelseboken.

Allt beror bara på om vi vill åstadkomma och uppnå anslutning. Vi kommer att kunna rätta till hela verkligheten, hela våra liv, genom sådana förändringar som uppenbarligen inte har något att göra med våra problem. Det beror på vår anslutning. Vi behöver bara be att anslutas, svetsas samman, så att den goda kraften kommer att dominera oss. Vi vänder oss till den goda kraften (till Skaparen, till attributet av kärlek och skänkande), så att han kommer att rätta till och fylla oss.

Det finns ingenting utom punkten av enighet, nedgången av enighet. Hela denna värld som är framför mig nu är uppenbarelsen av alla de fenomen som är motsatta enheten. Det är av denna anledning som jag ser stjärnorna, jorden, människor och alla de fenomen som ligger utanför ramen för enighet. Det är av denna anledning som dessa fenomen kallas denna värld.

Så, vad ska jag tänka på: denna värld, eller enhet? Om jag bara  är orolig och tänker på den här världen, så kommer jag att stanna kvar i den lögn som jag har levt. Så jag spelar ständigt detta spel, snurrar runt på livets karusell. Men om jag vill lämna detta spel av korrigering och vägrar att vara en ren marionett i det, behöver jag bara tänka på enighet.

[121450]

Från den 1: a delen av dagliga kabbalalektionen 2013.11.25, Rabashs skrifter
videoikon MP4 | ljudikon MP3