Baal HaSulam skriver i Den sista generationen: ”Människan förstår inte hur man kan vara försiktig och se om det har kokat färdigt överallt. Och även om något är användbart och sant enligt planen så finns det fördjupningar att göra i ämnet, om det är färdigkokat, om mottagarna har mognat tillräckligt redan, så att de kan smälta det i sina inälvor, och när de saknar tid för att utvecklas, förvandlas verkligen sanningen och nyttan till falskhet och skada.

Av erfarenhet ser vi tydligt hur mycket vi inte går med på stegen i vår utveckling. Vi befinner oss i soppan: Vi kokas redan, och under tiden vi kokar går vi inte med på denna process. Plötsligt försvinner alla sorters känslor från oss, och på detta vis fortsätter vi några månader. Efter en tid vaknar vi upp igen, och därefter faller vi igen.

Problemet är att vi lever inom våra känslor, och inte är redo att se det som utveckling så länge som bara hälften är klart. Och här är huvudsaken att underkasta oss själva och tålmodigt fortsätta. Vi måste ge oss själva tid att koka färdigt, för vi befinner oss i en långsam och gradvis utvecklingsprocess.

[130021]

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen, 2014.03.10

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Disseminering, Inre arbete | Kommentarer inaktiverade för Ha tålamod under tiden soppan kokar

Fråga: Vad är rätt sätt att närma sig allmänheten i vår generation, är det genom medvetandet eller hjärtat?

Svar: Det ska ske genom bägge, men mer genom hjärtat.

De flesta av människor är under utveckling, vilket innebär att deras ego blockerar deras medvetande. Vi är likadana allihop. Egot blockerar ens hjärna, och man kan inte se mer än sitt ego. Det visar sig att man är usel och begränsad. Man må ha stora, underbara egenskaper, men egot stoppar dem och låter dem inte uttryckas.

Om du till exempel vill ha kontroll, då blockerar egot allt annat. Även om du kunde lyckas, så är det det stora begäret efter kontroll som tvingar dig att engagera dig enbart i det. Detta är ett exempel på hur begränsade vi är i vår förmåga att arbeta med vår hjärna. Men genom att arbeta med hjärtat, kan vi öppna vägen till hjärnan. Detta innebär att vi måste vända oss till hjärtat och arbeta med det, men det är bara genom ömsesidig förening med vännerna och genom dem med allmänheten.

Folk måste penetrera våra hjärtan på detta vis, för att förhindra att vi överger vår omtanke om dem. Det innebär sedan att vi blandats samman med dem som den övre nivån gentemot den lägre nivån.

[130627]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2014.03.18

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Disseminering, Grupp, Inre arbete | Kommentarer inaktiverade för Egot blockerar hjärnan

Fråga: Om den externa världen är en reflektion av min inre värld, är det som att säga att den Kabbalistiska gruppen också är en del av reflektionen av själen, av det inre tillståndet? Om det är så, varför är det så viktigt att arbeta i en grupp? Och vad är vikten av den externa världen i allt detta?

Svar: Vikten av den externa världen är i andra hand jämfört med gruppen. För att du har en grupp, så uppenbaras dina reflektioner, gemensamt arbete görs med dig. Du arbetar med människor, ni påverkar varandra ömsesidigt. Och du känner hur Skaparen placerar dem motsatt dig. Det kan bero på att du inte riktigt vet varför han placerar dig i en sådan motsatt riktning mot dem, och de emot dig. Men det är i alla fall resultatet av ditt interagerande med Skaparen.

I vad ligger det unika, det specifika med vår värld? Låt oss föreställa oss det i en sketch. Vi har Skaparen, vi har den här världen,inom  den finns en grupp, och jag finns. I princip måste jag finna Skaparen. Jag måste få kontakt med honom: jag måste bli lik honom, likvärdig med honom. Därför kallas jag Adam, från ordet”domeh” (liknande). Jag måste nå Skaparen.

Och därför skapades denna världen, med vars hjälp jag  med en mängd människor, gruppen, kan finna Skaparen. Idag ser jag honom inte och upptäcker honom inte på grund av att jag är motsatt honom: Jag har ”minus” och med honom är det ”plus”. Vi förstår inte och känner inte varandra. Han känner verkligen och förstår mig; han skapade ju allt detta, medan jag inte förstår honom eller känner honom.

Så hur kan jag finna honom? På vilket komplext sätt kan jag gå över från ”minus”till  ”plus”?

För detta blev jag given intressant ”information” kallad ”denna värld”och ”gruppen”. Om jag rör mig i riktning mot att anpassa mig till dem, då dirigerar jag, genom att gå utanför mig själv till dem, med detta mina begär, ser över dem, och specifikt ser jag över mina intentioner gällande dem, jag närmar mig Skaparen på detta sätt.

Jag behöver bara vara säker på att jag går utanför mig själv och träder in i denna världen, att jag hänger mig åt vännerna, bryr mig om dem.

Men hur är det möjligt att uppnå detta? Hur får jag uppsikt över mitt lämnande av intentionen ”för min egen skull” till ”för Skaparens skull”?

Därför sägs det: ”Gör allt, inte för Skaparens skull, utan för denna världens skull”. Så just till till den graden närmar jag mig Skaparen. Men huvudsakligen gömmer han sig bakom vännerna, och i det ögonblick jag dirigerar mig själv rätt i denna värld, kommer jag omedelbart upptäcka honom.

Min integration i denna världen på 125 nivåer är absolut identiskt med att närma sig Skaparen på 125 nivåer. Ögonblicket som jag reser mig till den första graden av kontakt med den världen, börjar jag direkt uppenbara Skaparen. Han blir avslöjad för mig i vår värld!

Därför sägs det: ”Från kärlek till vännerna till kärlek till Skaparen”. Detta är inget välgörenhetstillstånd. Detta är för att Skaparen ligger bakom denna värld och är länkad till den på exakt detta vis. Det följer att arbete i gruppen suddar ut gränserna mellan Skaparen och denna värld.

Varför blev jag given detta? Det är på grund av att jag ska finna honom av mig själv och avancera av mig själv, jag kommer ”hålla fast” vid honom. Enbart för detta blev jag given detta externa ”hölje” av Skaparen, vilket kallas ”denna värld” och ”gruppen”.

Härifrån kan vi förstå det som sägs att vännerna måste vara lika viktiga som Skaparen. Gruppen måste vara lika viktig för mig som Skaparen. Med andra ord måste jag tillskriva Skaparen allting som är utanför mig.

[123204]

Från kongressen ”Enhet utan gränser” i Moskva, 2013.12.14, dag 2, Lektion 2

 WMV |  MP3

Kategori: Grupp, Inre arbete, Kongresser | Kommentarer inaktiverade för Gruppen är som ett hölje av skaparen

Fråga: Du säger att var och en har sin plats på lektionen, även om någon sover är det underbart.

Svar: Jag säger inte att det är underbart, men om någon sover, är det ett tecken att detta är personens nivå.

Under de 12 år jag var bredvid min lärare, hade jag en och en halv månad då jag sov, jag skämdes att erkänna detta; jag försökte ge sken av att jag inte sov. Jag var i alla möjliga intentioner, men faktum var att jag sov. Ibland kunde Rabash knuffa till mig med sin fot: ”Nå,vad?”och jag vaknade upp.

Ibland är det nödvändigt att gå igenom tillstånd som dessa för att kunna förstå de andra bättre, att integreras med dem. Även för ett ögonblick är det nödvändigt att veta hur jag ska röra mig närmare andra människor, att integrera mig med dem. Och därför finns inget skrämmande, fruktansvärt tillstånd som en kabbalist inte skulle kunna gå igenom. Du måste gå igenom alla tillstånd; stilla, vegetativa, animaliska, och mänskliga, alla begär, alla tankar, som existerar i Skapelsen.

[128284]

Från World Zohar Week “Integral Education Convention”, Dag tre,  2014.02.04, Workshop 5

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete | Kommentarer inaktiverade för Uppleva alla tillstånd

Fråga: En kongress är alltid ett bra test för oss. Hur kan vi se till att vi är på rätt väg mellan kongresserna, även när vi upplever negativa känslor?

Svar: Jag kan inte tala om för dig när du upplever negativa känslor, och när du inte gör det. Om du är ansluten till oss, avancerar du och det geografiska avståndet är betydelselöst.

Jag säger det igen, du avancerar bara när du är med oss ​​i alla våra kollektiva handlingar, för genom att missa ett par lektioner, förlorar du mycket mer, och då kommer du inte att förstå vad som sägs i nästa lektion. Du kommer inte att förstå saker internt! Du kommer inte ha den nödvändiga fyllningen och mättnaden.

Mina lektioner alltid riktade uppåt, hela tiden uppåt. Du kanske tror att det är en upprepning, eller att det har något att göra med tidigare material, men det är inte så! Jag flyttar alltid fram positionerna! Det kan presenteras på olika sätt, på ett annat sätt eller stil, men det är alltid på en högre nivå.

Så du får inte missa några lektioner! Om du inte har haft en chans att lyssna på lektionerna under ett par dagar av olika skäl, ska du ändå titta på dem senare. Problemet är att många av våra vänner inte tar det dagliga deltagandet i lektionerna på allvar, när jag baserar min utlärning just på det. En student är en person som följer mig steg för steg.

[127472]

Kategori: Andlig lärare, Grupp, Inre arbete, Kongresser | Kommentarer inaktiverade för Efter läraren steg för steg

Fråga: Du säger att en ny sorts ego håller på att upptäckas i vår tid. Kanske du kan säga någonting om den?

Svar: Den nya sortens ego väcker frågan ”Varför finns mänskligheten?” inom oss. Den framkallar i oss ett behov av att upptäcka den andra, positiva kraften i naturen, så att den inte ska svälja sig själv, likt en cancertumör som äter allt runt omkring den och dör på grund av det, eftersom det inte finns någonting kvar den kan få näring från.

Fråga: Det följer att den framträder som en brist på energi, och därför behöver den den altruistiska kraftens energi .

Svar: Ja. Men tanken är att egot i det förflutna fick näring från vilken det växte och förverkligade sig själv; men idag har man nått ett steg där egot måste utvecklas tillsammans med sin motsatta kraft för att skapa nästa nivå.

Med andra ord var de tidigare stegen i utvecklingen den stilla, vegetativa, djuriska eller rörliga, och talande naturen. Men nu är det nödvändigt att utveckla en ny andlig komponent. Och när den framträder, kommer, med rätt förbindelse mellan egoism och altruism, någon form av medel skapas av oss själva som består av de två krafterna. Inom denna användbara spänning mellan plus och minus, mellan de positiva och de negativa krafterna, skapar vi det som kommer att kallas ”människa”. Idag börjar vi bli de som mekaniskt exekverar vår inre kraft.

[123970]

Från Kab TV’s “En integrerad värld”, 2013.10.24

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Egoism, Integral uppfostran, Utbildning | Kommentarer inaktiverade för En ny sorts ego

Endast vår uthållighet i att känna att det är nödvändigt med anslutning kan rädda oss. Sluta leka med andra saker och hoppas att något kommer att förändras med tiden, vi har lekt tillräckligt med andra saker. Alla relaterade aktiviteter är nödvändiga endast för att stödja det viktigaste: att förstå behovet av anslutningen.

Här måste det finnas en oupphörlig kollektiv insats tills vi lyckas. Vi får inte fly eller avledas från det målet i någon annan riktning. Vad vi än gör ska det endast vara avsett för att förstärka våra insatser att förbindas. Vi ska känna oro som går från hjärta till hjärta, tills vi lyckas. Det finns inga eftergifter här och förutsättningarna är kända: konstant uppfyllande av reshimot (informativa gener) enligt principen ”Jag har arbetat och jag har funnit”. Om vi ​​kan, övervinner vi, och om vi inte kan, gör vi inte det. Det måste finnas ett tydligt mål framför våra ögon och vi måste alla mobilisera för uppdraget.

Det finns nya studenter som ännu inte förstår och inte känner en total förtvivlan, det finns gamla elever som har blivit för svaga och känner att de har fångats upp av rutin. Men på det stora hela, måste vi stärka varandra. Bönen kan bara vara för anslutning, i annat fall hörs den inte. Om vi ​​inte längtar efter anslutning, ett ömsesidigt givande, att ge till Skaparen, då är allt annat en ”dödens dryck”. Vi måste klargöra detta grundligt.

Det viktigaste är den allmänna oron. Även om jag egentligen inte känner oro i mitt hjärta, måste jag ändå visa det för andra. Även om jag inte känner mig entusiastisk över målet för skapelsen just nu, måste jag ändå agera inför andra. Annars får jag inte vara en del av samhället.

Det måste vara det viktigaste kriteriet: En person är i gruppen för att stärka vännernas hjärtan på väg mot att uppnå målet, genom att öka vikten och storheten i målet. Om man inte gör det, finns det ingen plats för en här. Det är bättre att några få människor når målet, vad är annars nyttan med alla miljoner människor omkring oss, om de inte uppnår någonting och om den andliga kraften inte härskar över den kroppsliga nivån?

Alltså bör gruppen kräva av alla: antingen håller du din skyldighet att stärka vännerna vad gäller målets storhet, vikten av förbindelse, eller så lämnar du oss. Helt enkelt så.

Vad gäller nybörjare, bör uppdraget också förtydligas för dem i den utsträckning som de kan uppfatta det, eftersom det förutom det inte finns någonting annat.

Många åren går innan en person till en viss del börjar höra och uppfatta budskapet. Men vi har samlat tillräckligt med erfarenhet, befogenheter, kunskaper om källorna, och ansträngning för att uppfylla det. Dessutom kräven den yttre verkligheten att vi gör det.

[89718]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2012.10.05

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti | Kommentarer inaktiverade för Allmän mobilisering

Jag förväntar mig inte några dramatiska händelser i världen fram till hösten 2014, men i allmänhet förebådar i år uppkomsten av den ackumulerade ondskan. När allt kommer omkring har mänskligheten samlat en hel del ”bubblor”, ”gift”, som måste frigöras.

Denna process kommer att inledas under 2014, men fortfarande har vi tid som vi bör använda effektivt för att bli organiserade och beredda så snabbt som möjligt.

Vi måste alla arbeta inom området integrerad utbildning. Det räcker inte bara att studera visdomen kabbala. Vi har studerat den i femton år, från dess tiden kom för denna metod som kräver att vi agerar.

Hittills har vi ännu inte realiserat den kabbalistiska visdomen i praktiken. Liksom hela mänskligheten i alla tidigare generationer, har vi bara gått igenom stadier förberedelse. Nu, 2014, börjar vi förverkliga skapelsens program praktiskt på oss själva. För detta organiserar vi grupper av människor för att genomföra ”älska din nästa som dig själv”.

Vi kallar detta den integrerade metoden, men för oss är det samma kabbala, samma instruktioner av Baal HaSulam och Rabash, bara att de endast tillämpas till en liten grad bland de högre, mindre ”grova” lagren av viljan att ta emot.

Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för oss att nå en mer behaglig känsla på en låg andlig nivå, ett slags ”enande av samhället”, lite egoism och lite bra. Detta är inte Skaparen ännu, bara en övergång från det negativa (-) till det positiva (+), och inte mer.

Den kabbalistiska visdomen omfattar själv alla de andra lagren. Först vill du ha enighet och avslöja din onda böjelse mot den. Vidare, i den mån du anstränger dig, med din förmåga att förenas, stiger du till den goda böjelsen. Detta kallas ”den kabbalistiska vetenskapen”, ”uppenbarelsen av Skaparen.”

Således skiljer sig den integrerade metoden och den kabbalistiska visdomen i omfattning. Den första kommer före den andra, som att öppna en dörr till massorna, och sedan får vi se hur människor kommer in genom den.

Detta kommer också att ske gradvis när vi tillsammans med dem studerar strukturen i systemet för förvaltning och försyn, den andliga världen, människans inre natur, våra begär och böjelser samt metoden för att hantera dem, begränsningar, skärmen, och det reflekterade ljuset.

I allmänhet kommer vi gå igenom psykologi, som vi successivt förvandlar till det kabbalistiska språket, men ändå inom ramen för våra önskningar, interaktioner, etc. Människor lär sig hur vi bildar förbindelsen mellan oss och hur vi i den avslöjar den kraft som förenar oss. Det spelar ingen roll om vi kallar det: ”Den integrerande faktorn” eller ”Skaparen”.

Jag ser inga problem i denna gradvisa övergång till kabbala. Vi behöver bara komma till saken och sätta igång.

[123819]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.12.23, Baal HaSulams skrifter

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Disseminering, Grupp, Inre arbete, Utbildning | Kommentarer inaktiverade för Från ”Samhällets förenande” till uppenbarelsen av Skaparen

Om du inte utför rätt åtgärder under en nedstigning, skapar du en dubbel Machsom (barriär) framför dig. Du borde ha övervunnit en Machsom under uppenbarelsen av ett nytt tomrum, men du sköt upp det och sade att det inte stod i din makt att göra det. Nu måste du vänta tills Skaparen vänder sig till dig igen, vilket innebär att de nya villkoren för att korrigera detta fenomen kommer att avslöjas i dig igen, men på ett annat sätt. Skaparen byter ut en ängel, en kraft, med en annan och ger en chansen att avancera.

Man samarbetar inom ett helt system där man har att slutföra sin del, som beror enbart på en själv, för att säkerställa systemets existens och att föra det mot målet. Denna rörelse sker i hela systemet, där varje del sporras av och är beroende av andra i enlighet med ordningen för korrigering nerifrån och upp i kedjan av reshimot (informativa gener).

Vad händer med en person som inte fullgör sin reshimot? Andra måste göra den personens arbete. Så en person skadar allvarligt alla om han inte utför de uppgifter som visar sig för honom. Genom det skadar han hela systemet, hela gruppen. Han låter inte gruppen gå vidare och gör så att den måste jobba på extra korrigeringar för att slutföra det han inte kunde göra. De måste bära honom på ryggen, som i en strid, när du måste bära en allvarligt sårad soldat på en bår. Det är en mycket sorglig situation för gruppen.

Eftersom hela systemet är en helhet, och framväxten av reshimot avgör vem som ska agera först och vem som ska agera senare, och hur vi är kopplade till varandra, är alla våra handlingar beroende av varandra och kompletterar varandra. Genom att inte utföra din uppgift i tid, dömer du omedelbart dig själv och hela världen till syndens vågskål istället för att döma dig själv och hela världen till förtjänstens vågskål. Du står på vågen och får den att luta åt den ena eller den andra sidan genom att vara ansvarig för hela världen.

[88939]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.09.24, Baal Hasulams skrifter

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Ömsesidig garanti, Världen | Kommentarer inaktiverade för Tvinga oss inte att bära dig på en bår!

Från Studiet av de tio sefirot, del 3, kapitel 13: Det innebär att eftersom Keter är först i förtjänst vad gäller Ohr Yashar är Malchut sist i förtjänst, för hon får sist, och är den längst bort från Shoresh. Motsatsen gäller ur synvinkeln av Hitpashtut av Ohr Hozer, Sefira Malchut i Shoresh är där den första i meriter och Keter sist. Det visar sig att alla kelim utjämnas till exakt samma nivå av klädnad av Ohr Yashar i Ohr Hozer. Det är så eftersom allt som är bättre i Eser Sefirot de Ohr Yashar är värre i Eser Sefirot de Ohr Hozer, och vice versa, allt som är bättre i Eser Sefirot de Ohr Hozer är värre i Eser Sefirot de Ohr Yashar. Därför blir alla kelim lika.

Alla önskningar fyller varandra. Om det direkta och det återvändande ljuset är närvarande, betyder det att en andlig handling redan har skett och det spelar ingen roll just vem som utfört den. Det är ingen skillnad alls mellan vännerna. Om ens aviut (djupet av begäret) slutfört det arbete som man skulle göra, då förblir man likvärdig med alla andra.

Ju högre sefiran av det direkta ljuset är desto lägre är sefiran av återvändande ljus som klär den, ju lägre sefira av direkt ljus, desto högre återvändande ljus. Följaktligen är de lika. I andligheten är det ingen skillnad mellan oss. En har en högre själ, den andra har en lägre och ”grövre” själ, men i slutändan utför de alla samma arbete.

En högre själ är närmare Ljuset, men denna ”höjd” tillåter en inte att bära en stor mängd av det återvändande ljuset. På grund av det faktum att lägre begär interagerar med honom, uppnår han ett större djup av begär och får en större skärm och får därmed mer av det återvändande ljuset. Detta händer för varje sefira, som inkluderar alla andra sefirot och når samma nivå som alla andra.

Så när jag investerar min andliga inspiration in i gruppen, får jag tillbaka från dem en effekt på min egen korrigerade önskan (aviut) tillsammans med den ”finhet” (zakut), som gör oss alla lika. De behövde min längtan, medan jag behöver deras korrigerade begär. Det liknar ett foster inne i sin mor som definierar processerna i sin kropp som han måste gå igenom.

Ett barn är viktigare än man själv för en vuxen, eftersom ett större djup av lust blir absolut nödvändigt, och på samma sätt avgör Malchut vad du ska göra härnäst i förhållande till Bina. Enligt skapelsens mål, om en större önskan läggs till processen för korrigering, blir det alltid det viktigaste. Varje del av Malchut som ansluter sig till Bina definierar vad hon ska göra, och Bina är skyldig att uppfylla denna begäran.

[87161]

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.08.30, Studiet av de tio sefirot

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Kollektiv själ | Kommentarer inaktiverade för Alla är lika värda i andligt arbete