En fråga jag fick: I kabbala betyder ”att komma ut ur exilen”, eller att vilja komma ut ur exilen, att höja sig över sin egoism. Men varför skulle människor vilja komma ut ur den? En människa känner att den egna egoismen är hon själv. Varför skulle hon vilja komma ut ur sig själv?

Mitt svar: Eftersom det är oundvikligt! Skaparen är Ljuset som skapade vår önskan. I bland lyser Han för en person med mycket Ljus, och ibland inte så mycket. Han använder dessa förändringar för att bygga nya önskningar inom oss. Men Han fyller inte dessa önskemål, Han väcker dem bara och får dem att växa.

Det är därför vi, för var dag, mår sämre i varje aspekt av våra liv. Det är också därför vi vill ha förändring: vi vill att förändring ska ske för att vi ska må bra i vår önskan att få njutning.

Och så dyker en dag en liten gnista upp i vårt begär, som kommer till oss från Skaparen själv. Det är en gnista av Ljus, skänkandets egenskap, och från denna gnista eller vilja, börjar vi längta efter skänkandet.

Först förstår vi inte vad det är vi vill ha. Vi känner bara att det vi vill ha måste komma från en annan värld. Plötsligt börjar vi känna att det är meningslöst att ta emot, att det inte finns något slut på mottagandet, och att det inte har någon mening. Vi vill ha något annorlunda.

I stället för frågan ”Hur kan jag känna mening i livet genom att få njutning?” uppstår en ny fråga för personen: ”Hur kan jag känna mening i livet genom att ge glädje till någon annan?” Denna fråga är hämtad ur en önskan som kallas punkten i hjärtat.

Gradvist fortsätter människan att växa och når Lo Lishma, ett andligt sökande för egen skull, och därifrån når han Lishma – för skänkandets skull.

Kategori: Andlighet | Lägg till kommentar →

Aktuellt (från The Independent): “Bara 96 månader kvar att rädda världen på, säger prins Charles”. Kapitalism och konsumtionsvanor har fört världen till randen av ekonomisk och miljömässig kollaps, varnade prinsen av Wales i ett tal … Charles tal beskrevs som hans första försök att presentera en sammanhängande filosofi där han placerade hot mot miljön i samband med ett sviktande ekonomiskt system … Charles sade att utan ”sammanhängande ekonomiska incitament och hinder” har vi bara 96 månader för att förhindra ”en oåterkallelig klimat- och ekologisk kollaps, och allt som kommer med det … Om vi inte inser detta, kan Naturen, den största banken av alla, bryta ihop …”

Min kommentar: Ekosystemet beror inte på oss, men det ekonomiska systemet gör det. Men det enda sättet att ändra det till det bättre är inte genom att försöka påverka det direkt, utan genom att korrigera våra avsikter från ”att motta” till ”att ge.” Hur kan vi få till detta? Det är endast möjligt genom att attrahera en andlig kraft ovanifrån, den kraft som har skapat vår egoism och som kan förändra den, vrida den till en motsatt kvalitet, till föräring och kärlek. Kabbalans visdom berättar för oss hur man kan attrahera denna korrigerande kraft.

Kategori: Världen | Lägg till kommentar →

En fråga jag fick: När du säger att en person behöver lära sig att ta emot glädje genom att ge, och när du talar om principen ”kärleken till sin nästa” verkar det långsökt och orealistiskt. Varför?

Mitt svar: Vårt problem är att vi inte ens förstår hur orealistiskt det är. En person måste först uppleva att det är omöjligt för hon att själv ha givandets kvalitet. Då kommer hon att kunna ”skrika ut” till Skaparen och Skaparen kommer att förse henne med den kvaliteten.

Det är inte i människans makt att ändra sig själv, och dessutom tar det många långa år av inre arbete för att förverkliga det. Men på samma gång så måste en person förstå att det inte finns någon annan väg att gå, och att hon inte har något annat val. Hon måste avancera mot givandet, eftersom det är enda alternativet som naturen ger henne.

Antingen kommer hennes önskan att glädja sig att försöka göra det egoistiskt och kommer att förbli tom och kastar sig in i kriser och olyckor, eller så kommer den att omvandlas till givande. Haken är att det är omöjligt att omvandla den till givande själv!

Så vad ska vi göra? Om en person når bristningsgränsen när hon ser att det inte finns någon väg ut, så skriker hon ut till Skaparen. Och Han, den Övre Kraften eller Ljuset, påverkar och förändrar henne.

Kategori: Andlighet | Lägg till kommentar →

En fråga jag fick: Vad är tro i kabbala?

Mitt svar: I kabbala är tro skänkande. Det är när man har förmågan att skänka trots sin vilja att ta emot. Detta kallas ”tro över förnuftet”.

Människans natur är viljan att ta emot, och tro är skänkandets egenskap som är motsatsen till vår natur. Det enda sättet för oss att erhålla skänkandets egenskap är med hjälp av det Övre Ljuset, eftersom det ger oss förmågan att stiga över oss själva och att agera ur ett helt annat begär: för andras skull, eller för Skaparens skull. Man agerar då ur detta begär, istället för ur ens eget naturliga begär. Och tack vare detta blir man beroende av den Övre Nivån (man blir ”Skaparens slav”) i stället för av sig själv (en ”slav under sig själv”).

Om du tror på mig betyder det därför att du handlar för min skull av hela din kraft. Du blir faktiskt som mig. Det är så eftersom varje person i vanliga fall är helt motsatt andra. Men om någon tror på mig, betyder det att han har neutraliserat sitt begär avseende mig, och genom dessa begär är han och jag en.

Motsatsen till tro är kunskap, som är när vi handlar för våra egna begärs skull. Tro, emellertid, är när vi agerar för att tillfredsställa andras begär. När en person har denna kvalitet, kan han känna saker utanför sig själv, genom andras begär. Och det man känner genom dessa begär är den högre, andliga världen. På grund av detta är tro nära relaterat till kärlek (kärlek till en annan människa), eftersom kärlek är förmågan att ersätta ens eget begär med en annan persons begär, och att tillfredsställa det begäret.

Som man kan se, är tro i kabbala när en person behärskar skänkandets kvalitet – en högre kvalitet. Det är tydligt att detta inte har någon relation till tro såsom den förstås i den här världen: att tro på vad någon annan säger och att acceptera det som fakta. Med den sortens tro kan jag godta en annans misstag eller felaktiga uppfattning som ett faktum, och sedan använda det som en grund för alla mina handlingar och för hela mitt liv.

Kategori: Andlighet | Lägg till kommentar →

Syftet med ekonomi är att föra hela världen till ett tillstånd av altruistisk globalisering, där allt blir sammanlänkat som inom en familj. Vissa familjemedlemmar är små, andra är stora, en del är gamla och andra är unga. Men de är alla en del av ett system, där alla får lika mycket omsorg, beroende på varje persons situation.

Fråga: Det moderna ekonomiska systemet fungerar för att tillgodose behov som inte är verkligt essentiella. Det är faktiskt som en maskin som producerar fler och fler behov, och får människor att tjäna pengar som de egentligen inte behöver för att kunna köpa saker de inte behöver. Saker de i egentligen kan klara sig utan. Stödjer du dem som vill delvis minska sådana behov?

Mitt svar: Naturligtvis. En person som arbetar på att utveckla sig andligt känner sig verkligen tillfredsställd, och för honom, är materien bara där för att stödja hans fysiska existens. Alltså, en person ”skiljer” sig från sin kropp, den ”djuriska” delen i honom och äter därför inte mer än hans organism behöver. Han är ständigt engagerad i andlighet som ligger på en högre nivå än den animaliska nivån för hans existens. Därför ger han sin kropp precis rätt mängd av vad den behöver för att överleva utan att ens försöka. När industri, handel, och andra system kommer att utvecklas och byggas på denna innställning, kommer de att omorganiseras för att möta de grundläggande behoven hos människor.

Fråga forts: Men vad är nödvändigt och vad är inte nödvändigt?

Svar: Detta avgörs av förhållandet mellan ens andliga och materiella behov. Det vill säga, det beror på en persons andliga nivå, och det är en konsekvens av ens utbildning. Det är människorna själva som måste reglera nivån för vad som är nödvändigt. Och därför kan positiva förändringar bara ske med rätt utbildning.

Kategori: Ekonomi | Lägg till kommentar →

En fråga jag fick: G20-ledarna, inklusive Obama, Vladimir Putin och andra kommer aldrig att nå en överenskommelse om de inte personligen påverkas påtagligt av problemen. Så, om Skaparen vill att de ska nå en överenskommelse, varför får Han dem inte att lida tillräckligt?

Mitt svar: Regeringens ledare styrs helt enkelt från ovan för att genomföra vad folket förtjänar vid en given tidpunkt, och de betraktas inte personligt av den Övre ledningen. Detta är anledningen till att en korrigering måste börja och ske underifrån – hos folket, snarare än ovanifrån – hos ledarna.

Kategori: Samhälle | Lägg till kommentar →

En fråga jag fick från min student: Är det rätt att säga att det omgivande Ljuset är våra tankar och önskningar, som påverkar oss?

Mitt svar: Inte helt. Det omgivande Ljuset är inte bara våra tankar och önskningar, utan det är våra rättade tankar och önskningar. Det är det uppfyllande som väntar oss framöver, och som vi behöver ta emot. Omgivande Ljus är faktiskt våra korrigerade, goda, riktiga tankar och önskningar. Det är det innerliga sambandet mellan oss som påverkar oss.

Och summan av våra rättade tankar och önskningar kallas ”Skaparen”. Det är därför som Skaparen heter Bo-re på hebreiska, vilket betyder ”kom och se”.

Givandets positiva energi och kärlek som finns i vårt framtida tillstånd, påverkar en person och hans nuvarande situation. Denna energi kallas det omgivande Ljuset.

Vi påverkar alltså vår okorrigerade, nuvarande situation med vår rättade framtida nivå.

Kategori: Andlighet | Lägg till kommentar →

En fråga jag fick: Om världen når en punkt där alla har den genomsnittliga levnadsstandarden och ingen kommer att leva utanför normen, vad kommer då att driva människor att utvecklas mer? Vad kommer att leda människorna att gå framåt i sin utveckling?

Mitt svar: Om en person upplever glädje i att ge till andra, om hon känner att genom att vara tillsammans med andra skapar de ett enda kärl, i vilket hon upplever den Övre Kraften (Skaparen), då kommer det ständigt ökande upplevande av Skaparen, som hon känner, att vara hennes mål och belöning.

När en person bygger den ”mänskliga” nivån inom sig genom givande till andra, så rättar hon till sin inställning gentemot dem, och detta gör henne lik Skaparen. Alltså, hon höjer sig utmed 125 andliga steg till den slutliga korrigeringen.

När hon höjer sig andligen, känner hon tillfredsställelse och uppfyllelse, och kommer därmed närmare Skaparen. Uppfyllelsen hon känner från detta är perfekt. Den är inte tillfällig och övergående, utan evig. Den fyller en person helt och lämnar inga luckor. Dessutom får man kontinuerligt nya möjligheter till ännu större sorters tillfredsställelser.

Kategori: Andlighet | Lägg till kommentar →

En fråga jag fick: Jag förstår inte vilken kris det är ni talar om. Till exempel, efter att alla fabriker Detroit har stängts och bilar slutat tillverkas, efter det började människor odla kål och andra grönsaker i sina trädgårdar. De har anpassat sig efter de nya förhållandena. Var är då krisen?

Mitt svar: Det här lugnet är ytligt. Det beror på att Obama just har kommit till makten och kan inte förstöra sin image bara så där. Allt detta görs enligt en överenskommelse med bankerna och andra system. Just nu förhindrar de krisen med hjälp av artificiella åtgärder. Vänta bara lite till, så kommer vi att se krisens verkliga omfattning. Vad menas med att folk har blivit vana och börjat odla grönsaker? Det meddelas att även presidentens fru odlar grönsaker utanför det Vita huset. Det här är en mycket bra och klurig reklam, och det verkar som att man måste återgå till jordbruket. Å andra sidan kan de inte göra någonting med krisen och stoppa den på något sätt. De kan bara lindra den tillfälligt.

Det är just det de gör genom att trycka sedlar och öka statsskulden. Men de kan inte fortsätta med det hur länge som helst. De kommer att bli tvungna att avslöja sanningen. I själva verket har vi inte gått in i krisen än. Allt som har skett hittills är bara början. Än så länge håller de här bubblorna, som har blivit skapade av finansiärer, på att blåsas upp mer och mer, så den riktiga krisen väntar.

Det enda de kan göra är att försöka se till att krisen inte slår till plötsligt och oväntat och att den inte leder till krig och stor förstörelse. De vill att den utvecklas stegvis och att levnadsstandarden blir allt lägre och lägre. Människor vänjer sig vid allt – de kommer även att vänja sig vid att arbeta en gång i veckan och få en fjärdedel av sin lön. Det viktigaste för dem är att inte falla ner efter ett enda slag utan istället krypa ner stegvis. Det är just det de tänker på och inte på hur man skulle kunna förhindra det. Alla förstår att de åtgärder som vidtas idag är ett stort skämt och att en dag kommer man att få betala notan.

Egentligen tillverkar storföretagen ingenting och personalen fortsätter att sägas upp. Allting håller på att sjunka ner mer och mer och den falska bilden av välmående är det enda som finns kvar, som ett skyltfönster som fortfarande lyser, kanske till och med ännu starkare. Men inuti har allting ruttnat för länge sen. Människor livnär sig inte på det de tillverkar. Allt hålls igång tack vare de växande skulderna.

Kategori: Finanskris | Lägg till kommentar →

Aktuellt (från NatureNews): “Varför stora utbrott inte alltid orsakar massförintelse” – Stenarna i närheten av vulkanen kan avgöra om ett utbrott orsakar katastrofala klimatförändringar. Stora vulkanutbrott har ibland orsakat massförintelse – men inte alltid. Orsaken tycks ligga i de kemiska egenskaperna hos stenarna i närheten av vulkanen. Bilder av ett vulkanutbrott tagna från rymden.

Min Kommentar: All skada i världen orsakas enbart av människans egoistiska tankar. Därför lär kabbala ut hur man kan rätta till de tankarna i syfte att nå likhet med den omgivande världen, att skapa ett balanserat samhälle och att känna sig som en del av Naturen, evig och perfekt.

Kategori: Vetenskap | Lägg till kommentar →