Dag: 28 september, 2009

Vårt begär att nå målet måste vara helt

Önskan måste vara hel. Ta till exempel en politiker vars mål är att bli premiärminister. Hela hans liv är fokuserat på detta. När han har föresatt sig det målet är han beredd att överge alla sina principer och släpa sig igenom smutsen för att uppnå sitt mål.

Allt förutom målet är sekundärt för honom. Möjligheten att bli premiärminister fångar hela spektrat av hans intressen, och reducerar dem till det som kan hjälpa honom att nå sitt mål. Det är vad vi kallar en ”hel” önskan.

En person som strävar efter att attrahera Ljuset, vilket för honom tillbaka till Källan, undersöker alla kvaliteter i sin egen natur och i världen tillsammans med alla hinder på vägen, som ett sätt att uppnå målet.

Denna undersökning och hela önskan skyddar mig från att spåra ur under tyngden av min egoism. Om någon förtalar mig, försöker skrämma iväg mig eller hindra mig, eller om jag konfronteras av hälsoproblem, familjeansvar och stress. Då accepterar jag allt detta med tacksamhet, som ett stöd för mig att bryta ny mark för andlig tillväxt.

Om jag är korrekt och helt inriktad på målet så upptäcker jag plötsligt att alla hindren hjälper mig på min väg. Alla störningar blir en ”hjälp mot mig själv” – mot min egoism.

Det finns ingenting i hela världen som inte kan tjäna som ett medel att uppnå målet. Trots allt har Skaparen skapat allt för människans skull och för hans mission. Det är bara en fråga om hur vi använder denna ”arsenal” som är tillgänglig för oss.

Om jag verkligen strävar efter målet, så knuffar allting mig framåt mot det. Men om jag låter mig distraheras av ”uppdykande omständigheter”, och om jag tar itu med själva störningarna i stället för att använda dem som ett medel att nå målet och vara till hjälp för mig, så kommer de helt enkelt att bara förbli störningar.

Bara min distinkta strävan mot målet kommer att omvandla mina hinder till tydliga stödpunkter längs min väg. Någonting som jag upplever som stark ”motvind”, upptäcker jag plötsligt fungerar som ett stöd i livet för mig gång på gång, räckande mig en hand och ledande mig framåt. Genom detta ”uppenbara motstånd” hjälper Skaparen mig faktiskt  att avancera.