Världens skapelse: Hur förenar du Genesis med Big Bang?
En fråga jag fick: Jag är en lärare, och vi täcker nu ämnet ”världens skapelse”. Vi har precis diskuterat igenom den första delen av Bibeln, ”Genesis” och vi har nu börjat prata om Big Bang. Hur kan jag förklara den skenbara motsättningen mellan världens skapelse 5600 år sedan och Big Bang som inträffade miljarder år sedan?
Mitt svar: Big Bang ägde rum för 14 miljarder år sedan. Det orsakades av en gnista av det Övre Ljuset, som nådde sin lägsta nivå och klädde i egoism. Denna gnista innehöll all materia och energi i vår värld, från vilken hela universum senare utvecklades.
Därefter, ca 4 miljarder år sedan, framkom vår planet ur kondenseringen av partiklar. Det kyldes ned i flera miljarder år tills atmosfären och liv genererades. Inget av detta var en slump. Alla aktioner och händelser är förverkligandet av information som finns i den ursprungliga Ljusgnistan.
Sedan framkom de livlösa och vegetativa naturnivåerna, följt av den levande naturnivån och sen människan. Allt hände i följd, precis som Darwins teori förklarar, förutom att orsaken till uppkomsten av varje art var informationen som ursprungligen var implanterad i Ljusgnistan. Denna gnista innehöll ursprungligen all information om hela vårt universum.
Men vi kan bara observera den externa uppkomsten av en art från en annan, och vi tolkar detta felaktigt, i tron om att arter utvecklades från varandra, när det i själva verket hände på grund av genomförandet av informationsgener (Reshimot).
Som Ari skrev i sin bok, Livets träd, en människa framkom från en apa för hundratusentals år sedan – (se del 3 i Talmud eser Sefirot). Men, den första Människan, det vill säga den första personen som uppnådde Skaparen för 5769 år sedan, var Adam. Hans namn kommer från ordet Edame, vilket betyder ”liknande Skaparen”.
Vi firar detta datum som det nya året, och våra kronologi börjar från den. Anledningen är att från den dagen, inom 6000 år, måste alla människor uppnå Skaparens nivå – en fullständig korrigering av sin egoism.