Fråga: Vad är en individs brister och det allmännas brister?

Svar: En brist i en individ existerar inte i andlighet eftersom det inte handlar om vanliga kroppsliga begär där. I andliga begär har en människa bara en punkt i hjärtat, som hon ännu inte har förverkligat.

En allmän brist är förmågan att frigöra sig från sig själv och binda sig till det allmänna. Detta betyder att en människa redan förstår och känner utifrån studierna, från att vara en del av gruppen, och från att disseminera, att den andliga världen uppenbaras bara i en hel brist.

En hel brist betyder att den har kontakt, åtminstone minimalt, vilket låter en person göra  flera andliga urskiljanden. Innan dess ser man ingenting, som på kvällen i skymningen då allt blir vagt.

Det finns ett talesätt som säger att det är kvällstid när man inte kan känna igen sin väns ansikte från ett visst avstånd (fyra Amot) eftersom allt flyter samman. Men, om jag kan känna igen min väns ansikte, då är det inte kväll ännu.

Kvällen symboliserar det faktum att jag kan se någonting, men att jag inte förstår exakt vad det är. På så sätt börjar vi gradvis förstå att det istället för en uppenbarelse finns flera urskiljanden vi kan identifiera, på samma sätt som vi kan känna igen en väns ansikte från ett avstånd på fyra Amot, det vill säga i de fyra minimala faserna av begäret att ta emot.

För att kunna göra det måste jag koppla mitt begär samman med flera vänners begär så att det finns en kontakt mellan oss, och från det kommer jag att kunna urskilja gott och ont, ljus och mörker. Jag behöver klargöra vad mottagande och givande betyder för mig själv och för andra, eller för alla tillsammans, mellan oss.

I kontakten mellan oss börjar jag redan se detta urskiljas: vad betyder ”i avsikt att ta emot” och vad betyder ”i avsikt att ge”. På detta ställe byggt av mig, i bristen från min sammanblandning med andra, börjar jag redan förstå till ett visst mått vad i avsikt att ta emot och vad i avsikt att ge betyder. Detta är en begynnande, minimal förståelse, men jag kan redan se skillnaden mellan de båda.

En brist formas i mig, ett uppfattande kärl genom vilket jag kan se den andliga världen, känna den, och göra olika insikter. Så öppnar sig min andliga introspektion (självbegrundan), som är annorlunda mot det yttre perspektivet som jag har i den här världen nu, där vi bara inbillar oss att vi ser något.

Från den 4e delen av den Dagliga kabbalalektionen 2012-06-13, ”Arvut (Ömsesidig Garanti)”

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti, Perception - Kommentarer inaktiverade för Introspektion