Dag: 31 januari, 2011

Att leva i andra

Dr. Michael LaitmanFråga: Vilken är vännens roll i det integrerade systemet?

Svar: Vännens roll är enorm och ovärderlig. En person stiger till den grad han eller hon hjälper alla andra att förenas. En person arbetar aldrig direkt för sig själv, utan alltid genom de andra.

I vår värld följer jag alltid mitt eget mål: Jag sätter mig själv och alla andra i en viss ordning och beräknar vad som är bäst för mig. Även efter tio personer i följd måste nyttan alltid komma tillbaka till mig.

I den andliga världen är detta inte fallet. Där beräknar jag hur mycket jag kan bidra till andra så att det stannar i dem, inte i mig. Mitt egoistiska ”jag” dör till slut undan, och det jag investerad i de andra (som jag skulle göra på banken, förutom att det skulle vara på de andras konton istället för mitt) blir kvar. I slutändan, när jag stiger över mitt ”jag”, blir allt jag investerat i de andra mitt. Det är som om jag lever i dem, som en mor som lever i hennes barn som hon tar hand om.

Den andliga världen grundas på detta moderliga attribut: på givande, kärlek, att skifta från sig själv utåt. Som ett resultat börjar vi uppleva oss själva i andra, och detta tillstånd upplevs som evigt, fullständigt. Det dikteras inte av mitt eget tillstånd, inklusive min kropp. Kroppen kan till och med dö, men ”jag” lever redan i andra begär, andra egenskaper.

Det finns ingen utveckling utan kvinnor

Med kvinnor mäter vi allt utifrån till vilken grad de efterfrågar att vara tillsammans och stötta och omgärda den manliga delen. Kvinnor måste sätta press på männen. Det är deras natur. De måste bara använda den på ett sant sätt, utan att vara generade. Kvinnorna beror av den manliga gruppen och mansgruppen beror av dem. Mansgruppen kan inte avancera utan kvinnor.

Den kvinnliga inklinationen är primär, den manliga sekundär. Så är hela naturen konstruerad. Vore det inte för kvinnorna hade männen fördrivit hela sina liv med att spela fotboll. Men den kvinnliga inklinationen tvingar dem att bilda familj, att arbeta, att komma hem, och att arrangera saker och ting. Allt detta är det kvinnliga begäret, inte det manliga. Män har inte något av detta. Han är som ett barn hela sitt liv.

Det är därför kvinnor måste strukturera upp saker på rätt sätt och sätta tryck på och påverka männen. Och männen måste förstå detta. Vi är vuxna och måste använda vår natur, både den kvinnliga och den manliga, för att nå målet. Målet uppnås gemensamt. Det är som födseln av ett barn som tillhör båda.

Därför bör man se allvarligt på detta, och ömsesidigt. Det är ingen tillfällighet att vi skapades precis på det här sättet. Vi ser på allt som en tillfällighet, men i verkligheten måste vi samla allt inom oss till max och sätta samman det på rätt sätt. Då kan vi tillskansa oss ett begär i vilket Skaparen blir uppenbarad. Inget kan göras här utan den kvinnliga inklinationen.

Världen består av 60% kvinnor och de utgör den stabilare halvan i världen. På liknande sätt är gruppen totalt instabil utan den kvinnliga delen. En stark kvinnogrupp är garantin för en stabil manlig del. Den är stabilare. Genom korrekt handlande dämpas och mjuknar alla problem, all gungning i vårt gemensamma skepp.

Kvinnorna måste förstå detta och fylla sin funktion. Männen måste också förstå detta och ge kvinnorna de lämpliga tillfällena, så väl som att värdesätta dem. Utan detta kommer de inte åstadkomma någonting. Den manliga delen kommer genast ”segla snett” utan den kvinnliga delen. Kvinnornas närvaro stävjar alla svårigheter.

Till och med Abraham blev uppmanad att ”Lyssna till vad Sara säger dig”. Den kvinnliga basen i utvecklingen är initialt den viktigaste. Hela begäret som vi måste reparera är det kvinnliga begäret, som uttrycks genom kvinnan. Därför bör ni organisera er på rätt sätt. Där det finns en stark kvinnlig del, dit kommer garanterat stor framgång.

 Från lektionen i Moskva 2011-01-16, Rabashs skrifter