En person som medvetet söker andlighet påverkas av andra utvecklingslagar än en person som går den naturlig vägen. Det liknar skillnaden mellan klassisk fysik, som handlar om stora materiella objekt och kvantfysik, som studerar elementarpartiklar. Skillnaden mellan dem är som skillnaden mellan ljus och mörker. Vanlig fysik talar om materia, medan kvantfysiken talar om ljus, eftersom en kvantpartikel är en ljuspartikel. Med andra ord är det en annan nivå av naturen, även om det fortfarande är inom gränserna för denna värld, och det skiljer sig mycket från vad vi är vana vid.

När det gäller andlighet, om gnistorna till korrigeringen inte vaknat hos en person, korrigeras han på ett liknande sätt som resten av naturen – genom att införlivas inuti dem som har det andliga gnistan, de som strävar mot andlighet och ställer frågan ”Vad är meningen med mitt liv?” Vissa utföra det andliga arbetet, medan andra hjälper dem antingen genom att stödja eller genom att hindra dem. På sätt avancerar alla framåt tillsammans.

Därför behöver läran om kabbala spridas bland alla människor. Så länge man inte på något sätt når ut till ännu en person, kommer han inte delta i korrigering. Det är på liknande sätt som det vid första anblicken verkar som mänskligheten inte har någon koppling till vad som händer i en viss galax miljoner ljusår från jorden. Men faktum är att vi helt enkelt ännu inte förstår hur beroende vi är mot slutet av korrigeringen av varje gram materia, även på en avlägsen stjärna, eftersom den också måste vara en del av oss för att resultera i fullkomlighet, malchut av oändlighet.

Denna princip gäller i än högre grad varje människa i denna värld, även den som lever det enklaste livet och har inte bryr sig om andlighet. Denna person ingår ändå i korrigeringsprocessen för korrigering i den mån han kan, och därför måste vi föra kunskapen om kabbala till honom också.

Kategori: Zohar |