Vad menas med att “Min vän är dold för mig”? Ibland känner jag att en underbar känsla, förståelse, eller upprymdhet som funnits inom mig drar sig undan, kyls ner, och försvinner.

Dessa nivåer av separation kallas Nekudot – prickar. Det finns Taamim – smaker, som känns av under ljusets utträde, och det finns Nekudot – prickar, intryck av ljusets uttåg. Nekudot är precis där nya kärl eller begär tar form. Vi studerar detta i Preface to the science of kabbalah och i Talmud eser sfirot.

Vi måste se detta gradvisa försvinnande av ljus som skapandet av nya kärl/begär som tar form,  likt i en flirt eller ett spel. Denna separation, känslan av att ljuset lämnar dig, är en inbjudan att jaga efter det, att visa att du verkligen vill ha det, att du inte kommer att lämna det ifred. Även om det flyttar sig ifrån dig eller blir svagare, så är din önskan att sammanstråla med det i det överhängande mörkret.

Genom dessa spel skapar Skaparen en attityd inom oss till honom som är oberoende av vår vilja att njuta. Han rör sig bort men jag stannar hos honom ändå. Han bleknar, men jag vill fortfarande vara i mörkret. Detta innebär att dessa spel inte är riktade mot mig, utan mot min vilja att söka njutning genom mitt ego. Och ovanför detta vill jag förenas med Skaparen trots att jag känner mörker i mitt ego.

Detta är mitt ego – detta är jag ovanför det.Och tvärsöver det finns det ljus. Och jag är villig att låta egot genomgå mörker och tomhet. Det spelar ingen roll för mig.Viktigast av allt är att jag vet att jag trots mina negativa begär, och den totala frånvaron i mitt tomma ego, så vill jag fortfarande vara kopplad till ljuset i precis dessa situationer.

Detta innebär att jag är ”ovan förnuftet”, redan i ett tillstånd av givande. Därför skapas med hjälp av ljusets separationer begäret efter mer andlighet.