Kategori: Avsikt, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Okategoriserad, Zohar - Kommentarer inaktiverade för Botemedlet mot alla besvär

Fråga: Vad är orsaken till att, när vi läser boken Zohar, och har en mycket påtaglig intention, intentionen plötsligt försvinner, och att vi förstår att den har försvunnit först när vi kommer att tänka på den igen?

Svar: Det är självklart! Detta ges till oss för att vi ska kräva känslan. Vi kan inte hålla två tankar i vårt medvetande. Vad kan vara bättre än att ställa in mig själv korrekt för att läsa boken Zohar, tillsammans med vännerna, i en cirkel, och inuti den vilja uppenbara det vi läser?

Men det som händer är att jag ställer in mig själv och börjar läsa, och plötsligt sjunker jag aningen djupare in i texten. Då använder jag det inte längre som en “sgula” – Ljusets speciella kvalitet, för att avslöja det i förbindelsen mellan oss. Istället skiftar jag fokus till texten själv, vill förså den och uppnå den på samma sätt som jag läser vanliga böcker, vill ta reda på vad de handlar om. Jag uppfattar inte det som står skrivet där som någonting som händer inuti mig, mellan oss, inuti oss, utan som någonting som existerar utanför mig. Jag skiftar omedelbart till den yttre bilden.

Därefter kommer alla sorters främmande tankar till mig och jag börjar ”resa” i dessa fantasier och beräkningar.

Detta händer tills man inser att man inte kan komma ut ur det, och att det berövar en rätt angreppssätt där man bokstavligen skulle kunna ”bita fast med tänderna” för att hålla sig kvar vid rätt inställning till läsningen.

Vad ska man göra? Till slut når man ett krav, att man behöver känslan – inte för att lära känna texten eller höra den, utan för att komma in i denna bild, att uppnå den. Man vill att detta ska hända, att denna bild ska bli tydlig inom en. Precis som man nu befinner sig i denna jordiska verklighet, måste man inom sig hitta denna andliga verklighet.

Därför måste hela denna förvirring, alla dessa tillstånd, föra oss till en sådan desperation att vi bara vill ha känslan, medan vi tydligt inser att vi inte är förmögna till någonting själva, även om vi håller avsikten. Men trots allt kommer vi tydligt att urskilja precis vad det är vi måste göra.

Å ena sidan måste man förstå att det inte finns någonting man kan göra och att det inte är någon idé att ens öppna boken. Du når total desperation. Men å andra sidan vet du att du inte kan lämna denna väg eftersom hela ditt liv finns i den. Och då får du det…

Denna punkt är verkligen kritisk eftersom det är från den man kan komma in i den andliga världen. Och det är vad som verkligen händer.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen, 2011.07.24, Zohar

WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Perception, Zohar - Kommentarer inaktiverade för Punkten man kommer in i den andliga världen från

Fråga:Vad är innebörden av budet “Minns dagen då vi kom ut ur Egypten”, i sammanhang med ens inre arbete?

Svar: Det står i Zohar, stycke 121 i kapitel “Bo” att Toran nämner uttåget ur Egypten 50 gånger. Förutom det står det skrivet att man måste se sig själv komma ut ur Egypten varje dag, så är det på grund av att allt vårt arbete enbart utförs i relation till Egypten.

Ens andliga arbete med att korrigera sin egoistiska natur börjar från stadiet “Abraham” – Grunden till givandets egenskap. Men hur kan vi utveckla denna egenskap?

Detta är anledningen till att “Abrahams” fråga till Skaparen framträder inombords: “Hur kommer mina ättlingar ärva ett stort land?” (kapitel “Lech-Lecha“). Med detta menas: Hur kan jag inuti mig utveckla (därför att mina ättlingar är mina framtida tillstånd) ett enormt begär efter givande och kärlek för att på så sätt mottaga hela Ditt Ljus från Dig?

Svaret som fås är det följande (från Skaparen till Abraham): “Känn till att dina ättlingar kommer vara i exil i 400 år”, där 400 år är alla fyra nivåer av egoism. Skaparen talar alltså om för en att man kommer sänkas ner fullständigt i egoism och därmed förvärva ett begär som är likvärdigt med det oändliga Ljuset.

Först kommer du att genomsyras av detta begär att absorbera allt, och sedan kommer du att upptäcka att det är felaktigt, och vilja komma ur det. När du kommer ur det börjar du korrigera det från ett egoistiskt begär till ett begär att ge. Med detta menas att lämna Egypten och träda in i det heliga landet.

På detta sätt, genom att gradvis korrigera den egoism vi förvärvar, stiger vi upp för 125 steg till den fullständiga korrigeringen (Gmar Tikkun). Följaktligen delas vår andliga väg in i tre olika faser:

1. Från den ursprungliga punkten (Abraham, strävan efter att uppenbara Skaparen) fram till inträdet i Egypten.
2. I Egypten, där vi utvecklar vår strävan efter Skaparen, som frambringar utvecklingen av egoism och insikten att den är ond, och utvägen ur den.
3. Korrigeringen av våra egoistiska begär fram till deras fullständiga korrigering.

Allting kretsar kring “Egypten”: En del av vår väg är “innan” och en del är “efter”. Men Egypten är den centrala punkten. Det är därför man måste känna att man kommer ur Egypten varje dag, alltså att man varje dag tar en del av det egoistiska begäret och korrigerar det, och tar emot ett nytt Ljus inuti det. Detta kallas “en ny dag”. Och detta fortsätter på alla nivåer.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen 4/13/11, Zohar

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Egoism, Frågor & svar, Inre arbete, Tora, Zohar - Inga kommentarer →

“Introduktion till boken Zohar”, Artikel “Rabbi Shimons utgång ur grottan”, Avsnitt 186: Och det ljuset står från himlen till jorden och lyser upp hela världen tills Atik Yomin, menande Keter, anländer och sitter ordentligt på tronen, som innebär tills slutet på korrigeringen. Och det ljuset är fullständigt inkluderat i ditt hem, menat i hans dotter, eftersom Rabbi Pinhas dotter var hustru åt Rabbi Shimon Bar Yochai, och från det ljuset som var inkluderat i ditt hem, kommer ett litet och smalt ljus ut, som är Rabbi Elazar, hans dotters son. Han kommer ut och lyser upp hela världen, lycklig är du.

Där är ett system kallat “världarna”. Själarna hänger på det så som frukt på trädet. Där finns ett samband mellan världarna (”träd”) och själarna (”frukter”), mellan frukterna själv, själarna, och mellan delarna av trädet, Sefirot. De är alla sammankopplade, och de är alla blott Kelim (begär) och Ljus.

Likaså är alla karaktärer som beskrivs i boken Zohar: Rabbi Shimon, Rabbi Pinhas, Elazar och Rabbi Pinhas dotter, ljus inuti Kelim, sammanbundna av vissa föreningar. Det är därför som Zohar kallar dem vid namnen av familjära relationer, såsom ”farfar”, ”son”, ”dotter”, eller ”fru”, beroende på vem som det talas om.

Hur som helst, allt detta relaterar bara till Kelim eller Ljusen. Ljusen är viktigast. Belysningen som strömmar från en plats till en annan kallas ”Rabbi Shimon”, ”Rabbi Elazar”, eller ”Rabbi Pinhas”.

Från den andra delen av den dagliga kabbala lektionen 2/8/2011, “Introduktion till boken Zohar”

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Perception, Zohar - Inga kommentarer →

Fråga: Vad är min avsikt och varför är det så viktigt om mina tankar och känslor inte beaktas i andlig utveckling?

Svar: Avsikt är människan inom mig; den definierar vad jag vill ha ut av allt jag har inom. Allt jag är fylld av – uppfattningar, sinne, förhoppningar, fantasier, drömmar, det förflutna, nutid, och framtid – allt detta blandas och urskiljs av mig: Vad vill jag ha ut av allt detta?

Jag förstår inte denna blandning. Allt är trassligt: I dag är det en sak, i morgon en annan. Men vad jag vill ha betraktas som min avsikt.

Med andra ord, nu ser jag över mitt liv och allt jag har och bestämmer vad som är det viktigaste för mig. Det är punkten där jag kan fatta ett beslut: Jag kan antingen dränka mig själv i ”cocktailen” jag har blandat och glömma allt, och återvända till mitt dagliga liv. Eller så kan jag höja mig över det och önska att gräva ut ur hela denna mix endast det jag kan använda för min utveckling, det framtida livet. Det är vad jag måste besluta, och det är därför avsikt definierar människan i mig.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-11-25, Zohar

Kategori: Avsikt, Bön, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →

Kategori: Bön, Dagliga kabbalalektioner, Kärlek, Zohar - Inga kommentarer →

Kategori: Bön, Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Tora, Zohar - Inga kommentarer →

Det finns inga händelser i Toran som redan hänt eller kommer att hända i framtiden. De måste bara bli uppenbarade för oss, medan själva tillstånden existerar vardera på sin egna andliga nivå.

Vi mår bra när vi strävar efter att uppenbara dem, men när livet knuffar oss, lider vi. Det är därför vi vill uppenbara dessa tillstånd nu, och vi lockar Ljuset som avslöjar dem.

Av denna anledning bör vi inte bry oss om hur Zohar beskriver händelserna, oavsett om det använder kabbalistisk terminologi eller vanliga ord som berättar om de israeliska stammarna och resor. Jag bör alltid urskilja endast en aspekt i berättelsen: förbindelsen mellan själar, inte kropparna, förbindelsen mellan vänner, dvs mellan våra andliga gnistor, våra begär att enas.

Och alla andra begär ”försvinner”; de blir som irrelevanta för oss av att vi har säkrat den ömsesidiga garantin, och de stör inte vår enighet. Vi enar över kroppsliga begär och uppenbarar det som står skrivet i Zohar i vår förbindelse.

Zohar berättar för oss hur förbindelsen mellan oss kommer att uppenbaras i den mån av det gradvisa uppnåendet i den ömsesidiga garantin. Denna förbindelse visar sig steg för steg genom bilder som beskrivs i Zohar. Boken talar om verkligheten som existerar inom oss. Vi behöver bara gradvis uppenbara det, som att öppna en fönsterbåge i taget.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-10-11, Zohar

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →

Fråga: Vad betyder det att känna förbindelsen mellan oss? Hur gör jag det?

Svar: Att känna förbindelsen mellan oss är att komma till att känna att vi alla existerar i ett system och är beroende av varandra, så mycket att jag inte kan göra ens en liten rörelse självständigt. Detta är ett fast system skapat Ovan, som gradvis uppenbaras som en obeveklig lag. Vi måste känna livet som finns inom, där förbindelsen mellan oss kommer att uppenbara sig och bli mer synlig. Och livet som flödar genom denna förbindelse kallas för ”den andliga världen”.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-10-14, Zohar

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Grupp, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →