En fråga jag fick: Hur kan vi utbilda barn i dag när de är omgivna av så många frestelser? Hur kan vi hjälpa dem att undgå miljöns inverkan på sina små egon, och ge dem en utbildning som gör andlig utveckling till det viktigaste i deras liv?

Mitt svar: Detta är mycket enklare än det verkar. Om vi ger barnen de rätta förebilderna så kommer de att kopiera dem till sin relativt rena substans. Det är skrivet, att utbilda ett barn är som att skriva på ett tomt papper, eftersom det fortfarande inte har blivit skadat av allt socialt ”skräp”, förvirring och egoistiska beräkningar, som är fallet med vuxna.
Uppenbarligen är även barn egoister, de vill gärna lura varandra för att lyckas. De gör beräkningar mycket snabbt och handlar till förmån för sina egna intressen. Men deras beteende är naturligt och därför verkar det annorlunda än vårt. Med samma naturliga lätthet absorberar de våra förklaringar om det system de finns i, om världen och rätt typ av relationer. Sådana förklaringar tränger djupt in i deras känslor, och därför har man möjligheten att bygga upp deras inre system.
Det kan jämföras med ett datasystem. Själv är datorn bara en bit metall som är oförmögen att göra något av sig självt. Men när du installerar ett program i den, bestämmer programmet hur alla datorns komponenter kommer att ansluta och hur de kommer att fungera. Om du installerar ett nytt program i datorn kommer det att avbryta det föregående och instruera komponenterna att ansluta sig på ett annat sätt.
På samma sätt är det när du installerar ett nytt program på barnens ”hårdvara”, då kommer de att leva enligt programmets instruktioner. Detta kallas ”att uppfostra en människa”, och resultatet beror på den andliga nivån hos de vuxna som fostrar upp barnet.

Enligt statistiska data är självmord den tredje största dödsorsaken bland tonåringar i Ryssland, efter olyckor och mord. Om ett barn med depression eller självmordstendenser känner stöd från sin familj, tänker det inte på självmord alls lika ofta. 62% av alla tonårssjälvmord är kopplade till problem i familjen eller till nära och käras likgiltighet.

Min kommentar: Tillväxten hos allas egoism leder till en naturlig ökning av barnmortaliteten. Lösningen ligger i att korrigera vår egoism till förmån för en bättre förbindelse mellan folk i allmänhet, och mellan barn och föräldrar i synnerhet.

Aktuellt (från The Science Daily ): “Bara en liten minoritet av barnen är sorgfria och många är uttråkade, finner en brittisk studie.” En brittisk studie om barns lycka och säkerhet medförfattad av en psykolog vid Hertfordshires Universitet har kommit fram till att enbart 11 procent av de granskade barnen är sorgfria och bekymmerslösa. Det visade sig även att 72 procent av de granskade angav uttråkning som orsaken till sin olycklighet.

Robert Hart från Intuitive Media tillade: “Barnen har sagt till oss att uttråkning är den största negativa orsaken, tillsammans med föräldrar som förväntar sig för mycket av dem och får dem att jobba för hårt. Barn vill ha mer frihet att leka, slappna av, ägna sig åt sina hobbies och vara kreativa.”

Min kommentar: Om vi skapar en vänlig värld för våra barn, vår framtida generation, och slutar behandla dem som om de behöver vara utrustade för ett tufft liv i framtiden, då kommer de att vara lyckliga!