Inlägg i kategori ''

Ansökan om att arbeta för Skaparen


Dr. Michael Laitman
Fråga: 
Vad menas med att vara Skaparens arbetare utan att ställa några krav?

Svar: Anta att du säger:”Jag bryr mig inte om vad jag gör, jag är redo att göra vad som helst, allt från att vara ditt biträde till din chef eller förman, eller till att vara den sista, lägsta, mest avskydde städaren. Jag är redo att jobba för vilken lön som helst, allt från halva kungadömet till inget alls. Jag bryr mig inte om hur behagligt arbetet är, om jag njuter av det, eller om jag blir slagen. Jag är redo att bli slagen varje arbetsdag så länge som du tillåter mig att arbeta för dig. Jag ber dig, ta mig utan några villkor!

Allting beror på din tolerans här, på ditt tålamod, och om du är redo att stå emot obehaget och glädjen, belöningarna och bestraffningarna inräknade. På så vis avancerar du över din ”åsna”, ovan ditt ego som känner om det mår bra eller dåligt, och tar emot halva kungadömet eller motgångar för ett dagsverk. Men människan inom dig är fullständigt hängiven godsägaren. Går du med på att arbeta på detta vis sätt?

Du vill ha sådana förhållanden eftersom det hjälper dig att uppnå den rena intentionen angående godsägaren. Men om du inte hade sådana förutsättningar skulle du inte förstå var du var och om det var egot som motiverade dig, ljög för dig, du är som tjuven som springandes före allihop ropar ”Fånga tjuven!”.

Du vill veta exakt vem som styr dig, och det är enbart möjligt till följd av de skiftande tillstånden. Du kommer inte uppnå någonting genom att enbart känna negativitet; det finns inget ljus utan mörker, och det finns inget mörker utan ljus; du måste känna bägge.

[107682]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.05.17, Rabashs skrifter
videoikon WMV | ljudikon MP3

Mänsklighetens uppgift


Dr. Michael Laitman
Fråga: 
Alla förutsägelser du gett de sista åren har olyckligtvis försannats. Ledsamt nog, var de inte särskilt glädjande. Ser du fortfarande de följande tillstånden i samma mörka färger?

Svar: Nej, jag är alltid en optimist. Jag skulle inte vilja se världen som jag ser den i dag, även om det som synd är är som jag förutspått. Poängen är att inte gissa och vara skadeglad, utan att på något vis ändra vart vi är på väg.

Vi närmar oss nästa nivå av människans utveckling där den kommer att utvecklas internt, moraliskt. Mänskligheten måste ändra sig själv och bli lik naturen som omger oss, passa in dess globala system, det vill säga att alla är fullkomligt beroende av varandra och även av naturen i stort: de stilla, vegetativa, animaliska, och övre nivåerna är de krafter som i själva verket kontrollerar hela det system som är universum. Vi måste uppenbara detta system, anpassa oss till det, passa in i det. Detta är människans uppgift.

Många forskare förr i tiden skrev om det och samtida forskare skriver fortfarande om det. Detta system har varit populärt i hundratals år. Speciellt i Ryssland, där akademikern Vladimir Vernadsky och hans anhängare skrev om det. I dag finns det många fler människor som förstår det.

Men problemet är att mänskligheten måste börja förverkliga denna uppgift. Och det jag är mest oroad över är skiftet från vårt tillstånd, från detta paradigm, till nästa. Här väntar stora utmaningar på mänskligheten.
[107617]

Från programmet på KabTV “The Global Crisis / Den globala krisen” 2013.03.19

Känslighet istället för krig

Sensibility Instead Of WarVi samlas för att förenas och att hjälpa varandra att komma över vår egenkärlek. Alla måste tänka på att annullera sitt ego, sluta oroa sig över sin egna tillfredsställelse, och bara sträva efter älska sin nästa när det är möjligt. Med andra ord, under hela kongressen, från denna punkt och framåt, måste vi tänka på att stiga över oss själva och lämna vår egoism. Det är det enda sättet för en person att känna att begäret att skaffa nya egenskaper som kallas begäret att ge.

När egoister som vi förenas och jag ser på de andra, börjar jag inse att det är gjort på ett mycket vist sätt. Väsentligen är det gjort så att jag får hjälp att komma ur det. I verkligheten står inget i mitt personliga liv i vägen för andligheten. Med rätt attityd till min natur kommer jag uppenbara egenskaper i det som hjälper mig uppnå den andliga världen.

Repulsionen jag känner mot andra får jag för att inse hur långt bort jag är från att ha andliga kvaliteter. Dessutom finns avundsjuka inom mig. När jag ser hur andra förenas, och alla försöker komma ur sig själva och komma närmare andra, avundas jag dem. Avund är en stor egoistisk kraft, men den börjar arbeta till min fördel, och hjälper mig att stiga ovan min egoism.

Även ambitionen – mitt begär att vara högre och mer framgångsrik än andra – arbetar till min fördel. Jag ser de andras framgångar och skäms. Jag vill ha det dem har, åtminstone inte hamna efter, och helst överträffa dem. Det visar sig att det inte finns någon del av egoismen som vi inte kan använda oss av för att frigöra oss från egoismen. Detta inre arbete kallas ”hjälp mot en själv”.

Vi måste fördjupa oss i detta arbete med våra vänner, men i själva verket upptäcker vi att det inte finns något i våra liv som vi behöver slåss mot. Att komma över är att i varje ögonblick försöka vara känslig för att vara i rätt riktning. Då kommer vi se att alla vår medfödda egenskaper hjälper oss att uppnå målet på ett korrekt eller ett indirekt sätt.

Det finns ingen anledning att kämpa mot några av våra böjelser. Istället måste vi studera hur naturen behandlar oss. Om vi använder alla våra impulser klokt, kommer vi vara kapabla att bryta oss in i den andliga världen.

[107207]

Från ett samtal om vikten av att samlas, 2013.05.10

Nyckeln till alla lås är begäret

Dr. Michael LaitmanBaal Hasulam, Arvut (ömsesidig garanti): ”Och du har bevisligen funnit att givandet av Toran var tvunget att fördröjas tills de kom ut ur Egypten och blev en nation av sig själva, så att alla deras behov tillgodosågs av dem själva, oberoende av andra. Detta kvalificerade dem att ta emot arvut, och sedan gavs de Toran.

Jag behöver ett stort begär att ta emot kallat ”Egypten” och jag måste fatta ett inre beslut. Jag har inte styrkan att förverkliga detta, men jag har styrkan att klargöra och dra slutsatsen att jag vill lämna detta ”Egypten”, att jag måste stiga ovan det.

På ett sätt, känner jag redan att det är möjligt för mig att få hjälp från ovan. Genom mitt klargörande, förstår jag att andligt avancemang inte är något annat än ömsesidig integration mellan alla i ett kärl och dess korrigerande genom ljuset.

Jag skaffar detta ljus. Jag går med på göra allt jag kan. Jag förstår att det är brådskande, nödvändigt, och möjligheten av vad som händer och enbart begär ljuset.

I en sådan omständighet är jag redo att ta emot Toran, det vill säga metoden för korrigeringen. Jag har allt som behövs för detta behov: ett kärl av rätt storlek, brister, nödvändigheter, medvetenhet om nödvändigheten, kontakt, och även en inre kamp med mig själv för eller emot förening.

Jag förstår redan och känner allt detta, jag går med på den andliga vägen och vill ha den. Jag saknar bara ljuset som reformerar. Jag är redo att arbeta med alla dessa komponenter finns i mig och med dem tvinga fram en påverkan av ljuset som reformerar.

Alltså når jag den avgörande punkten: Från min sida, har jag uppnått allt som krävs för en första kontakt, och jag får till slut kontakt med det övre ljuset.

Det är viktigt att komma ihåg här att Skaparen inte är den som accepterar ett beslut att ge mig ljuset som reformerar. Utan det är jag själv som etablerar det. Därför bör man inte räkna med någon snällhet och nåd, som det står skrivet: ”En dåre viker sina händer, och sitter och äter sitt egna kött”. Ingenting bara kommer från ovan – det är just  jag som öppnar alla dörrar.

Även om vi talar om en ömsesidig relation mellan en person och den övre, så är det faktiskt jag som konstruerar den övre. Det övre ljuset befinner sig i absolut vila. Allting beror helt och hållet på mitt kärl, mitt begär. Om jag är redo att öppna valvet, det kranen, då anländer det övre ljuset och utför den nödvändiga handlingen.

Allting beror på en själv, med ens ansträngningar med de primära källorna, med sin lärare, gruppen, med disseminering. Allting börjar från nedan. Om jag har nog med styrka och ett korrekt begär nedan, då kommer han att öppna portarna och aktivera all den andliga kraften från ovan. Grunden för allt är förberedelsen av den lägre delen.
[106734]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.05.05, Ömsesidig garanti

 

videoikon WMV | ljudikon MP3

Håll min hand

Dr. Michael LaitmanBaal Hasulam, ”Introduktionen till boken Zohar”: Innan man belönas med att vända på  begäret att ta emot i oss, genom Tora och budorden, till  mottagande för att kunna ge, finns emellertid starka lås på portarna in till Skaparen, för då har de den motsatta uppgiften: att driva oss bort från Skaparen. Det är därför krafterna av separation kallas ”lås” eftersom de blockerar portarna för att närma oss, och driver oss från Skaparen.

Men om vi stiger över dem så att de inte berör oss, kyler ned sin kärlek  från våra hjärtan, låsen blir till dörrar, mörkret blir ljus, och bittert blir surt. Över alla lås, tar vi emot en speciell grad i Hans försyn, och de blir till öppningar, grader av avslöjandet av Skaparen.

Vi bör enbart se krafterna som opererar på oss i varje ögonblick av våra liv. Det spelar ingen roll hur de opererar eftersom de alla är menade att fösa oss närmare Skaparen, att avslöja Honom och hålla kvar i Honom.

Om en person arbetar tillsammans med dessa krafter och enbart bryr sig om sina fysiska begär för att hålla sin fysiska kropp vid liv, och ägnar allt annat åt sin själs begär, då inser han genom att försöka klargöra dessa krafter och kritisera dem, att det inte finns någon slump i denna värld och att allting som händer oss är för att man ska kunna hålla fast i Skaparen ännu mer.

Man når en nivå där man hittar sig själv ej mötandes krafterna som separerar en från Skaparen, som är på andra sidan. Men när man hör en inbjudan från Skaparen: ”Kom till Farao!” innebär det att man själv och Skaparen står sida vid sida, gåendes framåt mot Farao tillsammans medan dessa krafter går mot dem. Skaparen säger till en: ”Håll min hand så går vi tillsammans”.

Detta är en mycket viktigt punkt som man måste klargöra i sitt liv, när man klargör var man är i jämförelse med Skaparen och i jämförelse med hindren. Befinner man sig på en annan sida än Skaparen gällande hindren, alltså, orsakar hindren separation från Skaparen? Eller annullerar man sig själv och håller kvar vid Skaparen, och finner sig sen i Hans armar, eller håller Hans hand, likt ett barn bredvid en vuxen, och då möter de tillsammans hindren, som det sägs ”Kom till Farao” .

Då ändras arbetet eftersom man håller kvar i krafterna för att stärka banden mellan dem, att föra samman personen med Skaparen. Det är som hunden som skäller åt ett barn, på så vis tvingar hunden honom att hålla kvar vid sin mor eller far på grund av rädsla. Det innebär, att om man är på samma sida som Skaparen som bjuder en att gå med Honom till Farao, då känns genast dessa krafter som hjälp. Då arbetar Farao för att föra dem närmare, och detta är den stora skillnaden.
[106257]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2013.04.29
videoikon WMV | ljudikon MP3

En kedja som förser världen med ljus

Dr. Michael LaitmanVi tar emot all den andliga informationen från ovan genom en kedja av kabbalistiska själar. Ordningen av dessa nivåer ändras inte. Det börjar hos Adam HaRishon (den första människan), som var den första att upptäcka den övre kraften. Denna kedja börjar hos honom och stiger som en kona, tills hela mänskligheten är med och uppenbarar Skaparen.

Det är på detta sätt det övre ljuset, den övre visdomen, ljuset som reformerar, höjandet av bön, MAN, och deras svar, MAD, kommer. Allting är styrt och stiger ner enbart genom denna kedja eftersom vi är kopplade till samma system.

Alltså måste vi hålla oss fast vid det andliga arvet som de stora kabbalisterna har lämnat oss och respektera dem som Skaparen – till samma grad och mer. Allra viktigast är att bli häftade vid författarna och böckerna (författarna är källan till ljuset Chochma), och böckerna är deras sätt att kommunicera som de lämnat åt oss.

Om en person i sig själv försöker utveckla en känsla av vikten och värdet av dessa källor, då kommer han helt naturligt att attraheras till dem och komma närmare dem. Han kommer börja respektera dessa stora Kabbalister och kommer skapa band med deras skrifter, och med deras hjälp kommer han att nå samhörighet med Skaparen.
[106176]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.04.28, Shamati #25
videoikon WMV | ljudikon MP3