Inlägg i kategori ''

Intention överallt och alltid

Dr. Michael LaitmanNär man utför andligt arbete, brukar man vanligtvis inte känna att man verkligen utför det, att man anstränger sig. De förloras på något vis, som om i tomma intet, ett tomt hål, som efteråt långsamt fylls. Man ser det inte, och först när ens ansträngningar når hålets kant, och står inför att rinna över, då börjar man känna resultatet av ens arbete. Därmed är ömsesidigt stöd mycket viktigt vad gäller fyllandet av detta utrymme.

Baal HaSulam ger ett mycket bra exempel, när en person kommer in i kungens skattkammare och gradvis tar ut en viss mängd mynt, så mycket som de ger honom, varpå vakterna slår ut dem ur hans händer, då han åter går in och återigen slår de ur dem, o.s.v. Detta innebär att en konstant och mycket seriös ansträngning behövs.

Man är inte förmögen att arbeta på detta vis. Man måste se resultat; antingen knuffar problemen på bakifrån, eller så drar någon form av avsikt en, någon värdig anledning. Och när inget av detta existerar, finner man sig själv som om i rymden, man rör sig, men det finns ingen energi. Här ger gruppen en denna energi. Det är inte heller viktigt om det var korrekt eller inkorrekt, eller om det var på riktigt; det viktiga är att man kommer att bli inspirerad.

Därmed är huvudsaken i vårt arbete att hela tiden upptäcka storheten och att visa de andra att du redan är där.

När man ser att andra har någon form av intention, plötsligt visar att de tänker och befinner sig i någon form av inre spänning, då tvingas man också att vakna upp: “Vad är det som händer med mig? Var är jag?” På detta vis återvänder jag till intentionen. Dessa intentioner kopplas gradvis samman och ger sin påverkan, sitt resultat. Alltså finns det inget behov av att glömma detta, utan att se det av nödvändighet.

På detta sätt kan kvinnor göra mer än män, eftersom de av sin natur är skapta för att skapa begär och med det få männen att förverkliga dem. Därmed måste de jobba tillsammans och inte glömma det under alla våra aktiviteter.

Det spelar ingen roll vad vi gör. Vi kan lägga vår intention till allt.

[92787]

Från en måltid under kongressen i Georgien, 2012.07.11

Från total restriktion till total uppenbarelse

Dr. Michael LaitmanVår andliga tillväxt och utveckling börjar i vår begränsning av begäret att ta emot, som från början dominerar oss. Stunden vi försöker begränsa oss själva träder vi in i andlig ibur (graviditet) om vilket det sägs: ”Ett embryo i sin moders livmoder ser från ena delen av världen  till den andra. Det är ett tänt ljus ovan hans huvud och han blir lärd hela Toran.”

Detta innebär att han inte är begränsad på något vis eftersom han har begränsat sig själv till fullo – det lilla egoistiska begär han har för stunden  genom vilket han känner den materiella världen. Det är för att han inte känt den andliga världen alls, utan bara denna världen, den fiktiva verkligheten, likt en person som är omedveten och hallucinerar. Men när han begränsat sitt begär att ta emot blir han obegränsad, han behöver inte ta emot något mer eftersom ljuset av Ein sof (oändligheten) strålar för honom likt det omkringliggande ljuset, som är likt att vara i sin moders livmoder. Så går han igenom stadierna av ibur.

Efter att han fötts börjar han arbeta med begärets första aviut (grovhet) istället för rotaviuten, och då är han begränsad igen. Ljuset från Ein sof, som inte blir svagare på något vis, når honom inte eftersom han inte försöker att totalt annulera sig själv och gripa tag iden övre. Han bygger masachim (skärmar) av sig själv och ökar sina begär för att på så vis nå ljuset från Ein sof genom sitt egna arbete och klä sig i dess kärl.

Det finns begränsningar i hans arbete nu, och ljuset strålar enbart till den grad som han kan ta emot för att ge i sina korrigerade kärl. Därför sägs det att ”Skaparen hatar kropparna”, det vill säga viljan att ta emot. Viljan att ge kallas inte längre kropp, utan själ, en del av Gudomligheten från ovan.

Alltså finns det tillstånd där man begränsar sig själv så att ljuset från Ein sof kan nå en obegränsat. Men helheten ligger i att tillåta att ljuset från Ein sof avslöjas utan begränsningar från ens egen sida. Man måste upptäcka  sig  själv med hjälp av en masach och själv arbeta på nivån Ein sof , för att uppnå fullt vidhäftande vid ljuset som inte är begränsat på något vis.

[102517]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen 2013.03.12, Shamati #15
videoikon WMV | ljudikon MP3

I kabbalisternas armar

Dr. Michael LaitmanFråga: Förnyas min perception av världen hela tiden tills jag skaffat en själ, det vill säga andlig perception?

Svar: Med tiden kommer du att upptäcka att den här världen är mycket mer komplicerad än du upplever den i din ytliga perception. Du kommer känna krafterna som ligger bakom händelserna och kommer att se att alltihop är under dessa krafters påverkan, som dockor som styrs av osynliga drifter i ett slags spel.

Fråga: Varför är det så komplicerat?

Svar: Det är inte alls komplicerat, det är en enkel beräkning: Du lever antingen som ett ”djur” eller så lever du genom att uppnå hela verkligheten. Längs med vägen ser det komplicerat ut, men bara så att du kan förstå vad det är du inte förstår själv. Så börjar du förstå den generella bilden.

Utan denna studie kommer du inte lära känna eller uppnå den högre makten. Komplikationerna uppträder bara i kommunikationssystemet mellan er. Men djupare, där du är likvärdig ”själ mot själ”, finns inga frågor. Där blir du likvärdig med det och alla ”världar”, det vill säga fördoldheter, upphör.

Inlärningsprocessen är alltid förvirrande. När man börjar lära sig förstår man ingenting, och ju mer du avancerar i dina studier desto mer frågor har du. Det är ingen slump att ledande forskare inte skäms över att medge hur lite de vet om världen. Å andra sidan säger ignoranta ”experter”, som inte ser mer än ett par centimeter längre än sina näsor att allt är ”kristallklart”…

Fråga: Men ändå, varför använder kabbalisterna ett språk som jag inte kan förstå? Varför uttrycker de inte allt i en detaljerad och organiserad form? Varför all denna ”symbolik”?

Svar: De har inget val; tro mig, de vill inte förvirra oss. Tvärtom är de som kärleksfulla föräldrar som bryr sig om sitt barn som äntligen föddes sent i livet. Eftersom de förstår din inre struktur och även den andliga strukturen,  sammankopplar de dig med den världens inre essens, med den riktiga verkligheten. De måste bära dig i sina armar, likt ett barn, som en bäbis, som en bit ”kött” som ännu inte är en människa, till nästa nivå. Medan de bär dig växer du, samlar på dig intryck, och upplever andliga handlingar och reaktioner, tills de sätter ner dig på ”gräsmattan” i den andliga världen…

[102309]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.03.08, om Freden
videoikon WMV | ljudikon MP3

 

Ett fält som glöder i ljuset

Dr. Michael LaitmanDet viktigaste är att korrigera vår attityd till verkligheten och att inse att hela verkligheten är Shechina, uppenbarelsen av Skaparen. Nu uppenbarar den sig emellertid för mig som den stilla naturen, den vegetativa och den animaliska nivån, som mänskliga varelser, och hela världen som omger mig, som jag uppfattar som utanför mig. Faktum är att allt detta är uppenbarelsen av Skaparen som under tiden gömmer sig i den motsatta formen av vad vi ska se.

Hela denna motsatta bild förklaras enbart genom olikheten av våra attribut. Det är möjligt att korrigera den enbart genom att vi anstränger oss att se denna verklighet genom läraren, gruppen, böckerna och disseminering, genom att se det som hela verkligheten, att se efter vad vi saknar till följd av att vi uppnår en sådan attityd och att bli stärkt av miljön. Då kommer vi gradvis, genom ansträngningarna vi gör – som det sägs ”många kronor adderas upp till ett stort konto” – börjar vi känna att vi bara behöver korrigera oss själva och att allt externt för oss är den Heliga Shechina eller själen.

Varje ögonblick har vi möjlighet att arbeta med våra onda tankar och vår kritik av verkligheten, av den högre Gudomligheten, och även av mig själv, mina attribut, av det inre ofullbordandet eller det yttre ofullbordandet. Till följd av att klargöra den, att överkomma kritiken, och att döma till förtjänstens vågskål, då kommer den sanna, hela bilden att träda fram.

Då kommer vi se att alla avarter från helheten, alla brister vi konstant känner nu, självkorruptionen och korruptionen av den externa världen bara var krafter som enbart kom för att stärka och öka individens personliga kontakt med Skaparen.Verkligheten avslöjas nu för oss  som ett illuminerande fält skinandes i ett Ljus av många strålar, i olika aspekter av helheten. På så vis möter man målet av skapelsen.

[102091]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2013.03.06
videoikon WMV | ljudikon MP3 (på engelska)

Respekt mot ens vilja

Dr. Michael LaitmanFråga: Det finns människor vi tycker om mer än andra; det finns vänner och fiender. Är det möjligt att upprätthålla bra relationer med alla i gruppen?

Svar: Först och främst bör ni upptäcka de korrupta relationerna mellan er. Låt oss säga att jag inte gillar någon. Jag kan inte tåla honom utan någon aning om varför jag inte tycker om honom. Det finns någonting i honom som stöter bort mig och jag kan inte göra någonting åt det. Mitt hat rinner över kanterna och jag bokstavligen ”sprider gift”.

Så de runt omkring mig bör ”avsiktligt” säga bra saker om denna person till mig. Plötsligt hör jag: “Vet du, jag såg honom nyligen och han berättade för mig om någonting underbart han gjort! Det är fantastiskt!”

Först kommer jag att bli chockerad, men senare, under den allmänna opinionens tryck, kommer mina utvärderingskriterier att förändras. Det är oundvikligt eftersom de människor jag beundrar och respekterar relaterar till honom på ett gott sätt. Gradvis börjar jag uppskatta den här personen och vara mycket trevlig utan några spår av hat.

Låt oss lägga märker till hur vår relation utvecklas. Även om vi inte omedelbart kommer att bli bästa vänner, är det möjligt att mina fördomar mot den här människan kommer att förändras till en försiktig och avlägsen respekt. Min tidigare attityd mot honom ”manifesterar sig” i mig. Den förändras till en positiv attityd, och hjälper mig därmed att handskas med mina tidigare negativa känslor. Det sker naturligt. Min attityd till den här människan förändras mot min vilja.

[101386]

Från KabTV’s Staffing Secrets, 2013.02.08

Participate in port systems on the net totally free and also for money situation

Free online slot machines Right now the system is available to so many websites casino that is different that the unskilled person can very quickly get perplexed and produce the incorrect alternative. [Läs mer →]

Att hitta sanningen

Dr. Michael LaitmanFråga: Hur ska jag arbeta med mina inre tillstånd? Acceptera dem? Stiga över dem? Be om något? Kräva?

Svar: Det beror på din nivå.

Vi börjar gradvis att glädjas åt det faktum att vi kan vara över våra tillstånd; Det är inte masochism eller blint bortkopplande; vi är medvetna om våra känslor, vi kalkylerar saker, och samtidigt kopplar vi bort oss själva från dem. Det är nästa steg i att skapa masach (skärm): Man försöker att vara bortkopplad från gott och ont och på riktigt vara oberoende av känslan i sin kropp.

Fråga: Hur kan vi hålla oss på denna nivå, och låta de behagliga och de obehagliga känslorna göra sitt arbete i kärlet, och samtidigt observera dem från utsidan?

Svar: I Ordspråksboken står det, ”Skaffa sanning och sälj den inte”. Vi kan inte urskilja detta externt. Det finns många lager i en persons beräkningar och det är omöjligt att stanna på en punkt hela tiden tills det övre ljuset gör det ”stabilt”.

Men om man anstränger sig och försöker, då vill man verkligen att detta ska hända. Först får man en känsla av att man kan ”Hålla denna standard”. Sedan, självklart, sänds en känsla av misslyckande och kraftlöshet. Därefter visar det sig att man inte ens kan tänka på det, och sen håller man kvar denna tanke, men kan inte uppfylla den. Detta är hur de fyra typiska faserna i denna process utvecklas.

Men hur som helst måste jag, i alla känslornas grader, från maximal negativitet till maximal positivitet, försöka hålla mig fast vid detta tillstånd och fokusera på målet. Oavsett vad som händer, det spelar ingen roll för mig. Även om denna känsla kan slita mig itu, så litar jag enbart på en sak, och ”låser” mig själv till målet.

Allt det här är enbart möjligt ”i centrum av gruppen”. Det är inte bortom horisonten eller över molnen; det är enbart i centrum av gruppen som jag hittar och upptäcker den andliga världen. Genom att arbeta med gruppen, börjar jag upptäcka att det inte är slumpmässigt valda ansikten, utan speciella människor valda från ovan. Tillsammans skapar de ett helt nätverk, och om jag är delaktig i gruppen, om jag är redo att bidra med all min kraft, då är jag inkluerad i malchut, i Shechina.

Dessutom lär jag  känna kraften som upprätthåller den och som uppenbaras i den, och jag kommer att identifiera mig med denna kraft. Jag influerar vännerna underifrån och de från ovan, och där i gruppen möts vi till slut för att förenas. Då visar det sig att gruppen är vår gemensamma bäbis….

[101634]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.02.21
videoikon WMV | ljudikon MP3

 

Fråga Haman och gör motsatsen

Dr. Michael LaitmanRabash, “Och han ska grubbla över sin Tora (Lära)”: Och så läser vi i Megilla “och efter allt detta höjde kungen Haman.” Det är svårt att förstå det bokstavligt att kungen, efter det Mordechai gjorde, vilket var bra för kungen, inte höjde Mordechai utan Haman, och detta måste förklaras…

När man inte kan se sin ondskas sanna ansikte, vilket innebär Hamans sanna form, då kan man inte be till Skaparen, att Han ska rädda en från ondska. Enbart när man ser Hamans storhet, som vill döda och förstöra alla judar, vilket innebär att Haman ville förstöra allt som hörde till judendomen, vilket inte skulle låta en göra någonting som är relaterat till Heligheten, då kan man höja en sann bön. Då uppfylls versen ”Skaparen hjälper en”.

Enbart om vi längtar efter enighet sdom Mordechai som väckte längtan efter enighet genom att upptäcka komplotten mot enigheten och döda den (två av kungens hovmän som förrådde honom), då framkallas Haman. Den onda böjelsen möter den goda böjelsen, viljan att ta emot stiger tills den står med sitt ansikte mot viljan att ge, och en kamp bryter ut mellan dem inom en.

Bara genom att höja och stärka den goda kraften växer den onda kraften, och då höjer vi återigen den goda och även ondskan växer. Denna process fortsätter tills vi når ett tillstånd i vilket vi måste fatta ett beslut i denna kamp. Vi kan inte fråga den goda böjelsen, eftersom den inte behöver någonting, den vill inte ha någonting, bara att ge vid varje tillfälle den får. Så vi måste alltid fråga den onda böjelsen, och då göra motsatsen.

Detta kallas att arbeta med tro över förståndet. Vi vet hur vår vilja att ta emot känner, och följer tro över förståndet. Annars har vi inget sätt att föreställa oss den andliga världen, vad det innebär att vara ovanför mig själv, vad det innebär att ge eller skänka. Men vi vet att det är motsatsen till vår egoistiska vilja att ta emot, som vi känner till mycket väl.

Så när viljan att ge växer måste vi höja viljan att ta emot och fråga den vad den tycker att vi ska göra, och därefter göra motsatsen! Det är så det fungerar.

Det är på grund av att vi inte ser bilden av det goda; vi har ingen bild med vilken vi kan efterlikna Skaparen. Det enda sättet är att bilda den som en motsatt bild av viljan att ta emot. Därför gavs vi en miljö som ska hjälpa oss att vända viljan att ta emot, vilket innebär avsikten att ta emot, till en avsikt att ge. Detta kallas “att ångra”, att återvända till Skaparen, höjandet av Malchut till Bina.

Vi har ingen aning om vad bilden av det goda är, bara att det är motsatsen till ondska.
[101340]

Från förberedelsen inför den dagliga kabbalalektionen, 2013.02.25
videoikon WMVljudikon MP3