VI kan inte utvärdera varandra på något sätt eftersom det inte finns några sanna kriterium för oss att jämföra med.Antag att du producerar 50 produkter per dag,och jag producerar bara 30 . Som ett resultat så är din lön högre än min,och jag,känner mig hjälplös,blir arg på dig för jag mäter oss två med samma standard. För tillfället,så  dömer vi bägge på detta vis.

Vi måste förstå att varje person har sin del av själen, och vi har ingen rätt att anklaga andra. Vi behöver bara hjälp varandra så att alla kan uppfylla sig själva  på bästa möjliga sätt. Föruom det, så finns det ingen annan väg, attityd, eller standard  som ger oss rätt ömsesidig kontakt. Jag kan bara utvärdera mig själv och andra i givande. Vi kommer aldrig bli likvärdiga eller ha rätt när det gäller motagande. Även om vi bägge känner att funkar bra “att jobba emellan oss” så kommer andra att titta misstänksamt på oss.

Världen kommer aldrig att komma till godhet med hjälp av egoism . Du kan glömma att komma fram till nån rättvis fördelning med hjälp av egoism, som vi kommer att uppfatta som rätt för stunden. En persons bästa utvärdering kommer aldrig att kunna glädja nån annan.

Därav,låt oss inte försöka bli jämna med varandra gällande,makt, framgång, hjärna, känslor, föräldrar, eller utbildning. Låt oss helt enkelt bortse från detta. Världen bör förstå att om vi kräver människor att ge varandra saker eller ta något,kommer vi aldrig att skapa någonting stabilt och hållbart.Vilken teori som helst kommer motbevisa detta.

Vi måste därför byta spår till givande.