Fråga: Vi säger ofta att vi måste leka rätt relation i gruppen. Vad är det för lek?

Svar: Lek stimulerar vår utveckling. Vi säger att lekar är någonting som hör barndomen till, eftersom de växer och går igenom olika stadier av utveckling. Därmed utvecklas inte längre de som inte längre leker.

Varje gång jag definierar mig i ett tillstånd, utvärderar det, och målar upp en viss bild för mig själv, en bild av en framtid jag vill befinna mig i, då kallas denna övergång från ett tillstånd till ett annat för lek. Jag leker att jag befinner mig i nästa bild, för att erhålla den formen.

I en lek föreställer vis oss vanligtvis hur vi kan dra nytta, vinna, och uppnå någonting. Det finns ett yttre spel av att nå något yttre mål, och det finns ett inre spel där jag förändrar mig själv inuti. Men bägge två är lekar.

Allt som utvecklas har alltid ett önskat tillstånd och en önskad verklighet, en idé om ett framtida mål, och en strävan efter det. Det händer på de vegetativa och animala nivåerna, inte bara med  människan. För en växt är leken i dess cell, för ett djur är den med sig själv eller med andra djur, och detta händer även på den mänskliga fysiologins nivå.

Människan kallas ”Adam” och vill bli lik Skaparen genom att leka just denna lek: hur man ska bli lik Honom. För att göra det måste man tänka på denna form hela tiden: Vad det innebär att vara lik den övre, att vara Hans like, att hålla fast vid Honom, att likna Honom i sina egenskaper, och att leka denna lek i gruppen.

Detta betyder att vi tillsammans måste föreställa oss ett tillstånd där vi i förbindelsen mellan oss portätterar bilden av Skaparen i vårt ömsesidiga kärl. Och för att uppnå denna måste det råda total jämlikhet och partnerskap. Ordet ”vän” (chaver) kommer från ordet “förbindelse” (chibur), och förbindelsen är enbart möjlig mellan likar, under ett villkor av ömsesidigt givande och kärlek, en ömsesidig garanti.

Vi är på intet vis sådana, men om vännerna och jag försöker leka som om vi befinner oss i en sådan relation, då kommer vi i vår framtida form hela tiden att sträva efter en förbindelse och ett delat begär som ska anta formen av ömsesidigt givande. Och samma ögonblick vi erhåller denna form av skänkande kommer vi att känna Ljuset i det, tack vare det faktum att vi till slut har fullbordat vår förbindelse! Och då kommer Ljuset att tändas! Detta är uppenbarelsen av Skaparen.

Och på så vis får vi det varje gång att lysa mer och mer, över alla hinder. Det finns trots allt ingen lek utan hinder.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2011.07.25,  Shamati #39

WMV |  MP3