Inlägg i kategori ''

Föda under tiden av förberedelse: Smaklös men näringsrik

Dr. Michael LaitmanFråga: Hur kommer jag till tillståndet där jag frågar mig själv en enda fråga och bara intresserar mig för en enda sak? Hur kan jag oroa mig endast för att hitta platsen för Skaparens uppenbarelse för att på så sätt glädja Honom och att längta efter detta, både i hjärta och sinne?

Svar: Ett sådant tillstånd är övermänskligt; det är över min natur. Jag är oförmögen att uppnå det och jag vill inte veta av det. Jag får ingen försmak av någonting jag skulle känna ifall att jag avslöjade Skaparen. När jag talar om att förbereda en plats åt Honom, att skänka till Honom, är det som om jag motar bort alla möjliga njutningar och lämnar efter endast en avslagen eftersmak.

Så hur ändrar jag min inställning? Trots allt så måste platsen för Skaparens uppenbarelse existera i mitt begär. Jag behöver önska det ända in i benmärgen; jag måste vilja känna Skaparens glädje.

För att göra föremålet för min oro något motsatt till mig själv måste jag ändra på mig själv, och kabbalisterna säger att där finns en kraft i världen som kan göra detta. Men först måste jag förbereda och ställa begäran; jag måste utföra arbetet som verkligen beror på mig, inte något övermänskligt, utan arbete som är inom räckhåll för mig.

Så här börjar jag förberedelsen tillsammans med andra som mig, genom korrekta studier och korrekt miljö. Här är varje handling inom min makt. Känslorna kanske inte är helt och hållet behagliga och jag kanske är i ett konstant sökande men ändå finner jag bränslet för att avancera.

Jag tankar mig själv med falska tillstånd, arbetar huvudsakligen med avund. När jag ser på mina vänner blir jag avundsjuk. Dom är bättre och smartare än mig. Kanske några av dem redan känner den andliga verkligheten. Vem vet, jag kanske sitter jämte någon som redan är där, medan jag fortfarande är försjunken i okunskap.

Om vi samlar medlen kabbalisterna talar om, försöker tillämpa dem i vår miljö, och reser oss ovan förståndet med hjälp av avund, då börjar vi sannerligen korrigera Shechina, det verkliga stället i vilket vi mottager Skaparens uppenbarelse till Hans fördel.

Denna bedrift är möjlig. Jag måste bara utföra så många mekaniska, smaklösa handlingar som jag kan genom att sänka mitt huvud inför omgivningen. I denna “underkastelse” till vännerna ligger nyckeln till framgång.

Från den första delen av den Dagliga Kabbalah Lektionen 9/27/10 , “What in the Work, is Israel Who Exiled Divinity, is with Them”
videoikonVideo ljudikonMP3



Inte alla tillvägagångssätt är bra

Dr. Michael Laitman

Fråga: Hur kan jag beveka mitt hjärta?

Svar: Du kan göra det genom att arbeta i gruppen, genom exemplen vi visar varandra och genom Ljuset som vi vill attrahera under studierna. Det finns inga andra tillvägagånssätt. Leta inte efter andligt framsteg där de inte går att finna: i psykologi, andra metoder eller vetenskaper. Hela arbetet uförs i gruppen.

 Det finns vänner, och det finns studier. Ju mer vi iakttar kabbalisternas råd, desto fler tillångar samlar vi på oss. Det finns inget sätt att fly undan platsen för splittringen, platsen för vår förening. Genom att lokalisera den avslöjar vi till fullo djupet av det andliga systemets splittring som existerar endast mellan oss. Det är också här, mellan oss, som vi måste upptäcka enighet, livets ande, glädje, och strävan efter målet.

 Det finns inga andra platser att leta på. Nyckeln finns i vårt ömsesidiga stöd. Jag måste lära mig av de andras exempel och visa dem exempel i utbyte. Vi måste läsa om det tillsammans. Genom att distrahera oss själva och leta efter andra recept än de som kabbalisterna har lämnat åt oss, kommer vi bara förvirra oss själva mer. Det finns inga andra tillvägagångssätt än böckerna, läraren, och vännerna.

 Tillsammans måste vi leta efter tillfället att uppdaga vår samhörighet eller avsaknaden därav, för att avslöja den ömsesidiga garantin, energin, det ömsesidiga stödet, och Skaparen ibland oss. Om vi fokuserar allt vårt arbete och fixerar oss själva endast till denna plats, kommer vi att uppnå resultatet mycket snabbt. Antingen kapitulerar vi och retirerar, eller så tar vi oss äntligen igenom denna trånga passage och når målet.

 Från första delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-09-26. ”They Helped Everyone His Friend”

Mittlinjen ligger i anslutningen mellan oss

Dr. Michael LaitmanZohar, kapitel ”VeYechi (Och Jakob levde)”, punkt 442: I slutet av korrigeringen, då hela Malchut korrigeras, kommer Zivug av GAR de GAR att återkomma, vilket innebär att [Skaparen träder in i] Jerusalem ovan, och detta förklarar ”Jag har svurit att min tjänare David”, eden att Skaparen inte kommer in i Jerusalem ovan tills Israel träder in i Jerusalem nedan.

Detta talar om korrigeringen i tre linjer. Vi får två linjer eller krafter från ovan. Men möjligheten att stänga av den vänstra linjen och attrahera den högra linjen, och sedan att kombinera höger och vänster linje på rätt sätt i den mittersta linjen – allt detta sker endast genom den modell eller metod som vi uppenbarar mellan oss.

Jag vet inte vad mittlinjen är. Ingen tar den till mig färdig och den kommer inte till mig från Ovan, eftersom jag annars inte skulle ha en plats att återskapa mig själv, att göra min sökning, att göra ansträngningar och att göra avslöjanden på vägen.

Den mellersta linjen är mycket oklar. Du har fått två krafter och de är till ditt förfogande. Men du kan förstöra världen med hjälp av var och en av dem. Hur når vi då tillståndet där vi hittar rätt kombination av de två linjerna – i skärmen de Hirik, nedifrån och uppåt? Hur börjar vi även att koppla ihop dessa två motsatta rader?

Detta är det arbete som utförs mellan själarna eftersom det kan aktualiseras endast i samband mellan dem. Höger och vänster linje finns i form av naturliga krafter, medan mittlinjen kan bara skapas i anslutning mellan själar.

Detta kan kallas ”gruppsykologi”. Här, genom att söka mellan oss, måste vi hitta hur man skapar det eviga tillståndet, rätt kombination av dessa två linjer genom en förbindelse mellan oss.

Sättet att kontrollera vårt arbete är genom att avslöja den rätta avsikten mellan oss, ”av hänsyn till Skaparen”. Då sker uppenbarelsen, vi uppnår mittlinjen, och förvärvar möjligheten att använda dessa två linjer på rätt sätt.

Ett språng mot korrigering

Dr. Michael LaitmanI var och en av oss finns en gnista, en vilja att uppenbara Skaparen. Vi förenar våra gnistor, men det är inte tillräckligt för att uppenbara Honom eftersom gnistorna är egoistiska. De kommer från vår tidigare enighets sönderfall. När vi anstränger oss avslöjar vi att vi vill ha Skaparen ”för vår egen skull”, för vårt egenintresse.

Det är redan en insikt eftersom vi har upptäckt det brutna begäret som Skaparen beskrev med versen “jag skapade den onda böjelsen.” Detta är en viktig upptäckt. Vi avslöjar den onda böjelsen när våra ”gnistor” vill nå Honom och vi förenar dem i gruppen.

När vi anstränger oss för att förenas under studierna upptäcker vi hur motsatta vi är den korrigerade Shechina och Skaparen. Ljuset visar oss detta. I vår gemensamma vilja att uppenbara Skaparen, avslöjar vi den trasiga platsen eller det brustna begäret, och detta skänker oss stor glädje eftersom vi uppenbarar förstörelsens kärna.

Från och med då kan vi göra ett språng mot korrigering: att begära Skaparen, inte för vår egen skull, utan för att bereda Honom njutning. Då kommer den altruistiska intentionen förvandla vår plats till den korrigerade Shechina. Vi kommer att återföra den ur exilen och därmed uppenbara Skaparen inom den.

Hela vårt arbete ligger i att korrigera begäret. Till en början behöver vi ett stort begär, därefter ett korrigerat begär. Det är det här den kabbalistiska vetenskapen är ämnad för.

Från den första delen av den dagligen kabbalalektionen 2010.09.27,  “What in the Work, is Israel Who Exiled Divinity, is with Them ”.

videoikon Videoljudikon MP3

Kabbala och förtjänster

Dr. Michael LaitmanFråga: Vi ställer en fråga på begäran av en vän; denna fråga besvärar honom mycket. Kan han ta betalt av folk för välsignelser med anledning att hjälpa dem i svåra livssituationer? Han har också föreslagit att göra detta som en del av vår lokala grupps arbete, han tror att detta är dissemination och ett sätt att göra fler uppmärksamma på kabbala.

Han har finansiella problem och står inför valet att ta ett riskfyllt jobb eller att tjäna pengar på att välsigna folk. Denna frågan förvirrar oss, så vi vänder oss till dig för att undvika att begå ett misstag.

Svar: Det är absolut förbjudet att använda kabbala för att tjäna pengar, speciellt genom att lura folk, om en medlem i gruppen blir påkommen med detta så måste ni utvisa honom från gruppen omedelbart. Använd aldrig kabbala för att tjäna pengar. Det kommer att helt utesluta personen från den andliga vägen.  Ägna er inte åt välsignelser av någon sort; de är en lögn!

Bara gruppens begär och osjälviska tankar om en vän kan hjälpa honom. Det är förbjudet att använda kabbala för att tjäna pengar! Samma sak gäller med förbannelser typ Pulsa DeNura, som om någon faktiskt skulle kunna skada någon annan genom en sådan sak. Sådana mirakel existerar inte!

Vi kan bara sträva efter Ljuset, kärlekens och skänkandets kraft, som är den enda positiva kraften i världen. Denna kraft är vår enda möjlighet att faktiskt utföra någonting i världen. Det är den enda fria viljan som existerar.

Ett uppriktigt samtal med Skaparen

Fråga: Vad betyder det att ”tala med Skaparen”?

 Svar: Att ”tala med Skaparen” betyder i första hand att göra allt man kan för att försöka upptäcka bilden av Honom inom sig. Försök att föreställa dig: Han är orsaken till allt jag känner. Mina tankar, begär och känslor är Han, Han som utgör min stomme och formar mig.

 När jag bestämmer att min nuvarande verklighet är etablerad av Honom, hur ska jag då förhålla mig till allting som händer mig? Det finns två möjligheter:

 1. Direkt strukturera min attityd gentemot min inre verklighet som min attityd gentemot Honom. Men detta förhållningssätt är oprecist, felaktigt, och ostabilt. Det finns ingen möjlighet att testa eller kontrollera det för jag kommer med all säkerhet utgå från mitt ego och fela.

 2. Först stärker jag mig själv genom min förbindelse med andra som är som jag, sedan strukturerar jag min attityd till den inre verkligheten genom att låta bilden av den passera genom denna förbindelse. I det här fallet är jag definitivt redan något i kvaliteten av givande och mina kvaliteter anpasssas till bilden av Skaparen. I stället för att ändra bilden, ändrar jag alltså min attityd gentemot den. Det är detta som är att ”tala med Skaparen”.

 Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-09-20. “The Greatness of a Person Depends on His Faith in the Future”

En accelerator på den andliga banan

De som kallas “Isra-El” (strävar efter Skaparen) går framåt genom deras eget individuella arbete, separat från resten av mänskligheten. Detta på grund av de reshimot som har vaknat inom dem, och Skaparen som vill föra dem närmare Sig Själv.

De kommer in i en speciell process som kallas uppenbarelsen av själen (Skaparen eller andligheten som är ett och detsamma). Steg för steg måste de gradvis avtäcka den kontinuerliga process som varje människa måste gå genom i enlighet med hastigheten i vilken deras reshimot materialiserar.

Vi kan bara snabba upp denna process, inte förändra den. Vi kan påskynda vår utveckling om vi, genom att använda alla tillgängliga medel, bearbetar våra tillstånd snabbare och mer korrekt. Vi förändrar inte tillstånden själva eller ordningen i vilken de kommer. Vår enda frihet ligget i att använda studierna och förbindelsen mellan oss för att förbättra vårt medvetande och vår känslighet för att fortare kunna förstå dessa tillstånd och rättfärdiga dem.

Genom att vara förberedd på dessa tillstånd får vi dem att passera i en högre takt, och skapar därigenom en annan attityd till dem. Då upplever vi varje tillstånd som positivt och med förståelse. Förutom vår attityd till det som händer med oss, är vi helt maktlösa att förändra eller påverka någonting.

Vår attityd till alla tillstånd vi upplever och går igenom (vilka naturligtvis kommer från Skaparen) utgör vår intention eller avsikt. Intentionen är min attityd till mina förnimmelser och till deras Källa, för ”det finns ingen annan än Han”.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen 2010.09.16, ”Vad är lidandet i arbetet”

Video | ljudikon MP3videoikon

Världarna mellan oss

Dr Michael LaitmanIbland kan språket i boken Zohar verka mycket märkligt, men faktum är att historien bakom det är oerhört enkel. Det är min ”granne” och ”mig själv”. Det finns ett avstånd mellan oss som är uppdelat i fem delar. Den yttersta delen upplevs som ”den här världen”. Om jag ansluter mig med min granne helt och uppnår total enighet med honom kommer jag att uppleva ”Världen av Oändlighet”.

Min dragning mot min granne sker i fem steg: jag gå upp genom världarna Assiya, sedan Yetzira, Brija, Atzilut, och Adam Kadmon. Fem världar med 25 steg i varje utgör 125 steg som drar oss närmare varandra. Innan jag påbörjar denna process, medan jag fortfarande är i denna världen, måste jag till fullo inse att jag är skild från min granne (insikten av det onda).

The Worlds Between Us

Jag uppfattar mig själv och världen omkring mig i anslutningen mellan mig och min ”granne”. Zohar talar enbart om vad som händer mellan oss: De livlösa, vegetativa, levande och talande nivåerna i naturen som beskrivs i Zohar, representerar faktiskt mina önskningar på de livlösa, vegetativa, levande och talande nivåerna i förhållande till min granne (andra själar).

Hela Toran talar bara om hur man ska bygga sambandet mellan mig och min ”granne”. Det är det som kallas ”metoden för korrigering”.

Toran är Ljuset, dold i texten, och jag kan härleda det till den grad som jag önskar förenas med de andra. I det ögonblick jag uppnår kontakt med de andra, avslöjar jag den Övre Världen i denna anslutning och befinner mig i andligheten i denna anslutnings utsträckning.

Jag är min käras och min kära är min

Dr. Michael Laitman

Fråga: Vad är skillnaden mellan Ljuset som vi försöker få ut ur Zohar och Ljuset som annullerar oss och hänvisar oss till den animala nivån?

Svar: Det finns bara ett Ljus, men sättet på vilket det uttrycks beror på oss. Det är som elektricitet, som antingen kyler eller värmer någonting beroende på vad man kopplar den till.

Hur Ljuset uttrycks beror på en persons förberedelse, men Ljuset självt förändras inte – inte heller dess intensitet förändras, inte heller dess natur. Det står skrivet att Skaparen förblir i vila, Han är ”God, som gör gott”, Oändlighetens värld.

Systemet av sammankopplingen mellan själarna som skapades av Skaparen i Oändlighetens värld avtäcks gradvis, steg för steg. Avtäckningens natur beror av min förberedelse, min attityd till denna process – huruvida jag åtrår den eller inte.

När jag ser processen som åtråvärd, eftersom den för mig närmare Skaparen och det är det viktigaste som finns för mig, då känner jag att ”jag är min käras och min kära är min”. Det betyder att jag alltid är i ett tillstånd av uppgång; jag är rättfärdig för jag berättigar Skaparens alla handlingar. Jag är i Oändlighetens värld, i fred.

Men, om jag önskar vara närmre Honom bara när det gynnar mig, då beror min kärlek av vad jag tar emot. Det betyder att jag går från uppgångar till nedgångar beroende av hur jag känner mig, och därför är jag en syndare. Jag beror av förhållanden, inte av kärlek. Allting förändras – ibland till det bättre och ibland till det sämre. Alltså, det som förändras är inte ljuset, utan jag själv – min attityd till min Kära.

Vi kan betrakta detta genom ett känt exempel: en ung kvinna (själen, Shechina, Malchut) strävar efter att få vara med sin nödlidande kära (Zeir Anpin, Skaparen) för den oberäknande kärlekens skull, medan hennes familj (egoistiska släktingar, Klipot) är emot deras sammangjutelse och erbjuder henne en annan friare – en som är rik och endast bryr sig om uppfyllelse, och allt beräknas så.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-09-15. Zohar.

Genom Zohar till Skaparen

Dr. Michael LaitmanHär är en enkel avsikt att ha när man läser boken Zohar:

1. Jag kopplar an till varje bokstav och ord, och de kommer in i mig som en medicininfusion som administreras droppe för droppe, och som jag uppfattar som “livselixir”.

Jag rör mig från ord till ord, utan att veta vad som döljer sig där bakom. Men jag är övertygad om att detta ”livselixir” efter varje ord, som droppe efter droppe, gradvis rinner in i mig.

2. Om jag vid alla tillfällen kan hålla kvar vid denna tanke, då kan jag tillåta mig själv att, inte dyka in i texten, utan genom texten eller inuti den urskilja Skaparen och min attityd till Honom.

Texten är vad som händer människan, och avsikten eller intentionen är människans förbindelse med Skaparen. Först håller vi fast vid avsikten, sedan försöker vi genom den nå Skaparen, Den från vem vi hör och från vem vi tar emot. Texten är det tillstånd på mina begär som jag vill uppnå.

Om människan även kan föreställa sig att hon nu verkligen hör texten i Zohar från Skaparens mun, att Skaparen förmedlar denna kunskap till henne, berättar för henne om hennes egna högre tillstånd, då är detta ett av de bästa sätten att koppla an till Skaparen. Detta kallas “att höra eller studera Tora från Skaparens mun”.

3. Om vi tillsammans försöker förena våra avsikter när vi läser Zohar, då kommer vi djupt inuti, i våra gemensamma ansträngningar, känna att Zohar talar om just detta.

Toran beskriver bara hur vi tillsammans bör förenas, till vilken grad, i vilken form och på vilket sätt. Därför är texten i boken Zohar inte avskild från avsikten. Den existerar inte för sig själv, utan talar enbart om förverkligandet av avsikten.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen 2010.09.12, om Zohar
videoikon Video | ljudikon MP3