Zohar, kapitel ”Bo” och artikel 57: ”Och han planterade fröet i en rättfärdig man, vilket är Yesod de Zeir Anpin.”

Jag måste föreställa mig att jag har denna kvaliteten – Yesod de Zeir Anpin, som kallas för en rättfärdig man, och att det är här som mitt frö planteras och blir utgångspunkten för mitt fortsatta växande.

Han är trädgårdsmästaren, och fröet i trädgården, som är Malchut, är gömstället för Ljuset. Detta betyder att fördoldheten inte är en frånvaro, utan tvärtom är det en sådd av välsignelse. Fördoldheten själv kommer att bli Ljus än en gång, så som en växt som spirar ur fröet.

I sin artikel ”Viljans frihet”, ger Baal HaSulam detta exemplet: Vi måste försöka att plantera oss själva i kabbalistisk grupp så som man planterar ett frö i jorden, och i den miljön ger vi upp oss själva helt och hållet. Då kommer vi att bli ett frö som upplöses helt, och ”ruttnar” i jorden för att ett träd skall växa upp från det.

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Zohar |